Annonser

Så kan vi förebygga korruption i Sverige

Sverige har setts som ett föregångsland i arbetet mot korruption, men för andra året i rad sjunker Sveriges poäng i Transparency Internationals korruptionsindex. Samtidigt behåller övriga nordiska länder sin rankning. Hayaat Ibrahim gav förklaringar till utvecklingen och diskuterade hur vi kan vända trenden.

Hayaat Ibrahim är complianceexpert på Advokatfirman Vinge. Hon var tidigare generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Utgångspunkten för hennes seminarium var att den korruptionsbekämpande organisationen Transparency International för andra året i rad har sänkt Sveriges poäng i sitt årliga korruptionsindex, samtidigt som övriga nordiska länder behåller sin tidigare rankning.

Hayaat Ibrahim förklarade att korruption är ett samlingsbegrepp för olika ageranden och framhöll att begreppet är betydligt bredare än det straffbelagda området.

– Man kan utgå från Transparency Internationals definition, som handlar om att man utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv eller någon annan. Här inryms exempelvis jäv och vänskapskorruption. Därutöver kan vi tala om förtroendeskadliga ageranden för såväl privat som offentlig sektor, sa Hayaat Ibrahim.

Sverige får återkommande kritik från internationella organisation för ”den typiska svenska korruptionen”: professionella och privata relationer som sammanblandas. De områden där Sverige sticker ut är vänskapskorruption och nepotism.

– Vi har en snäv förståelse för är vad korruption egentligen omfattar. Ett tydligt exempel är hur vi hanterar intressekonflikter exempelvis vid tilldelning av uppdrag samt vid rekryteringar.  Vi har historiskt också en kultur där vi snarare utgår från tillit än kontroll, sa Hayaat Ibrahim.

I Transparency Internationals index CPI, som årligen mäter upplevd korruption i offentlig sektor i 180 länder, har Sverige en negativ trend och har halkat nedåt sedan 2015. Särskilt har Sverige gått bakåt i förhållande till de nordiska grannländerna, där Danmark upplevs som minst korrupt i världen.

När det gäller den privata sektorn får Sverige kritik för att det inte finns straff­ansvar för juridiska personer och för att företagsboten är mycket låg jämfört med andra jurisdiktioner.

– För stora banker och multinationella företag är inte de nivåer vi har särskilt avskräckande, särskilt inte i jämförelse med USA och Storbritannien, sa Hayaat Ibrahim.

Arbete för att förebygga korruption pågår på flera nivåer. EU:s reformarbete innebär att ett föreslaget direktiv ska harmonisera kriminalisering och korruptionsbegrepp, men också påföljdsstrukturen, för EU-länderna.

I Sverige ska en utredare ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel till juli 2025. Sverige fick sin första nationella handlingsplan mot korruption för fyra år sedan. Kritik som riktades mot handlingsplanen var att den då, liksom i nuvarande handlingsplan för 2024–2027, inte omfattade den privata sektorn.

När man bygger complianceprogram för att förebygga korruption ser man till att ha åtgärder för att kunna förebygga, upptäcka och hantera korruption och styra åt rätt håll när det går snett.

– Det gäller att förstå hur organisationens arbete bedrivs och att förstå var, när och hur det oönskade kan ske. Ett complianceprogram behöver utgå från en specifik riskbedömning, och på basis av underlaget ska åtgärder tas fram och implementeras genom hela organisationen. Man behöver ställa rätt frågor: Vilka beslut fattar vi, som andra har intresse av att påverka? Var i organisationen kan det ske, och vilka personer är särskilt riskutsatta? sa Hayaat Ibrahim.