Polisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten

– Vi har hamnat i en brottsutveckling med våld, skjutningar och sprängningar som faktiskt helt saknar motstycke i Europa, sa Petra Lundh och pekade på flera och samverkande orsaker till dagens allvarliga situation.

– De flesta är överens om att vi har en segregation i Sverige. Vi har också haft en bristande integration, i kombination med att Sverige länge har varit ett utpräglat tillitssamhälle, där vi har haft stort förtroende för staten och det offentliga är en orsak, sa hon och tillade att när brottsligheten började ta fart var inte rättsväsendet rustat och saknade tillräckliga resurser. Dessutom var lagstiftningen inte ändamålsenlig. Till bilden hör att våldsutveckling i nätverksmiljö har en smittoeffekt. Om det börjar skjutas, så följs ett dåd ofta av nya dåd både geografiskt och i tidsmässig närhet. Det är inte ovanligt med spiraler av grovt våld där de utlösande orsakerna kan vara bagatellartade. Ytterligare en orsak till våldsutvecklingen är att de kriminella vill hävda sin makt.

Den organiserade brottsligheten i Sverige beräknas årligen omsätta 100–150 miljarder kronor, enligt Lundh. Enligt polisens uppskattning är 14 000 personer aktiva och 48 000 personer har koppling till kriminella nätverk. Svenska kriminella används även som proxy av främmande makt.

– Vi vet också att ungefär en tredjedel av dem som är brottsaktiva har företagsengagemang och använder företag som brottsverktyg, sa Petra Lundh och berättade att de kriminellas brottsvinster inte bara kommer från narkotika.

– Nu ser vi det på en helt annan nivå. Det är systematiska bedrägerier, välfärdsbrott, utpressning, människohandel och annan arbetslivskriminalitet. Allt som det överhuvudtaget går att göra pengar på. Pengarna omsätts sedan i komplexa penningtvättsupplägg. De investeras också i vit verksamhet.

Det leder i sig till ett flertal problem och sätter konkurrensen i näringslivet helt ur spel. Även infiltration och korruption drabbar det demokratiska samhället.

Petra Lundh sa sig befara att situationen i Sverige är än värre än vad som framkommit i den danska dokumentärserien Den svarta svanen.

– Den organiserade brottsligheten har växt sig så stark att den genomsyrar stora delar av vårt samhälle. Det är en av våra största samhällsutmaningar.

Tillgång på information är central för att bekämpa den organiserade brottsligheten, underströk Petra Lundh. Samtidigt är tystnadskulturen utbredd i samhället. För att lyckas i sitt arbete behöver polis och åklagare ett starkt stöd från politiskt håll, nya verktyg och arbetssätt samt arbeta mer proaktivt. Och enligt Petra Lundh har de brottsutredande myndigheterna utvecklat sitt arbete på ett mycket framgångsrikt sätt.

Ett problem med den organiserade brottsligheten är att den är gränsöverskridande. Ett stort antal av ledargestalterna befinner sig utomlands. Förutom internationellt samarbete behöver de brottsbekämpande myndigheterna tillgång till hemliga tvångsmedel. Det visar erfarenheterna från Encrochat. Eftersom de kriminella är kreativa måste polis och åklagare ständigt utveckla sina metoder för att snabbt upptäcka nya kriminella metoder och företeelser.

Petra Lundh gav även sin syn på avvägningen mellan brottsutredande myndigheters möjligheter till en effektiv brottsbekämpning å ena sidan och den personliga integriteten å andra sidan.

– Den här balanspunkten måste få vara rörlig beroende på hur samhällsutvecklingen ser ut. Och just nu har vi ett väldigt allvarligt läge i Sverige, sa Petra Lundh, som ansåg att det medför att lagstiftningen måste anpassas till samhällsutvecklingen. Olika intressen måste kunna balanseras. Enligt Lundhs uppfattning är det dessutom en kränkning av den personliga integriteten om man utsätts för brott, eller om man är så rädd på kvällarna att man inte vistas ute. Den nationella trygghetsundersökningen visar att 24 procent känner sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen i sitt bostadsområde.

– Den personliga integriteten handlar inte bara om frågor om övervakning och kontroll utan också om att staten faktiskt måste kunna skydda och trygga sina medborgare, sa Lundh, som välkomnade en diskussion om var balanspunkten ska ligga.

Visserligen är åklagare och polis centrala i brottsbekämpningen men de räcker inte för att vända utvecklingen. Det krävs även att hela samhället engageras i kampen, betonade Petra Lundh, som nämnde flera konkreta insatser. För det första måste nyrekryteringen stoppas. En annan viktig del är kampen mot den kriminella ekonomin, eftersom det är just pengar som driver den organiserade brottsligheten. Lundh berättade att ett nytt finansiellt underrättelsecentrum ska inrättas, där polis, andra myndigheter och banker ska samarbeta både förebyggande och operativt. Petra Lundh underströk att hon var övertygad om att det går att vända utvecklingen om samhällets alla aktörer bidrar:

– Alla kan inte göra allting. Men alla kan faktiskt göra någonting. Det finns så många goda krafter i samhället, och tillsammans är vi starka.