Förbud för allmänna sammankomster
Förslag kan sporra illvilliga aktörer att agera
Nr 9 2024 Årgång 90Ett utredningsförslag om att polisen ska få ökade möjligheter att helt vägra tillstånd till allmänna sammankomster får hård kritik från remissinstanserna. Enligt Advokatsamfundet strider förslagen mot flera grundläggande demokratiska och rättsstatliga principer.
Advokatsamfundets riktar i sitt remissvar skarp kritik mot förslagen om att Polisen ska ges ökade möjligheter att vägra allmänna sammankomster. Samfundet konstaterar att det rör sig om stora förändringar av reglerna på ett område ”som utgör själva kärnan i en demokratisk rättsstat”. Dessutom är de långsiktiga konsekvenserna för den enskilde och för vårt demokratiska statsskick svåra att överblicka. Utöver detta strider förslagen mot förbudet mot förhandscensur och de innebär en inskränkning av rätten till yttrande- och demonstrationsfriheten.
Advokatsamfundet pekar också på att de vaga prognoskriterierna ”lämnar ett alltför stort utrymme för godtycke, i strid med grundläggande rättsstatliga principer”. Risken för godtycke förstärks av att underlaget kommer att vara hemligt, ”vilket ytterst riskerar att underminera vårt demokratiska samhälle”. Även förslaget om att vissa utlänningar ska nekas att delta i eller arrangera sammankomster avstyrks av Advokatsamfundet.
Advokatsamfundet är inte ensamt om kritiken. Organisationen Civil Rights Defenders (CRD) anser att de föreslagna begränsningarna är oförutsägbara och rättsosäkra. CRD riktar också stark kritik mot att utredningens förslag på ett oproportionerligt sätt inskränker vissa utlänningars rätt att delta i allmänna sammankomster. Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker förslagen om införande av en ny vägransgrund om Sveriges säkerhet och om inskränkning av vissa utlänningars yttrande- och mötesfrihet. Enligt institutet kan förslagen ifrågasättas både ur människorätts- och effektivitetssynpunkt.
Även Justitiekanslern motsätter sig förslagen, och pekar på risken för att den föreslagna ordningen kan öka hoten mot Sverige, genom att illvilliga aktörer får ökad anledning att försöka påverka Sverige. JO Per Lennerbrant, som också avstyrker, lyfter fram samma problem, som också utredningen tar upp. I sitt remissvar skriver JO att ”den föreslagna modellen innebär att meningsmotståndare kan påverka vad som är tillåtet att föra fram under en allmän sammankomst. Den kan således sägas öppna för att illvilliga aktörer dikterar villkoren för vilka åsiktsyttringar som ska vara tillåtna i Sverige. Jag ställer mig frågande till att en sådan ordning skulle vara önskvärd”.
Läs mer på s. 66.
Förslagen i korthet
I betänkandet Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet
(SOU 2024:52) föreslås att Polismyndigheten ska få möjlighet att helt vägra tillstånd till allmän sammankomst, om det bedöms att sammankomsten är ägnad att medföra en påtaglig fara för att brottslighet som hotar Sveriges säkerhet begås eller för att Sveriges säkerhet hotas på något annat sätt. Underlaget till grund för ett sådant beslut ska kunna undanhållas part, och det ska inte behöva framkomma i besluts- eller domsmotivering.
Dessutom ska utlänningar inte längre få rätt att anordna eller delta i allmänna sammankomster om de har utvisats med stöd av 2 kap. 1 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, utvisats eller avvisats eller i övrigt meddelats beslut om en sådan rättsföljd som avses i 1 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) av skäl som rör Sveriges säkerhet eller som har betydelse för allmän säkerhet.
Utredningen bakom förslagen tillsattes sedan flera förvaltningsrätter och kammarrätter slagit fast att det stred mot lagen när Polisen nekade den dansk-svenske aktivisten Rasmus Paludan tillstånd till sammankomster.