Balansgång när barn ställs inför rätta

Den 1 juli 2023 ändrades lagen om unga lagöverträdare (LUL). Syftet från politiskt håll var att öka användningen av bevis­talan. Så har det också blivit: under perioden juli 2023 – september 2024 väckte åklagare bevistalan i 52 fall, mot bara enstaka under åren innan.

Advokat Sara Haidari i Stockholm har företrätt barn under 15 i tre brottmålsutredningar. Hon beskriver det som en utmaning.

– Det är viktigt att säkerställa att de här barnen förstår rättsprocessen och sina rättigheter. Då behöver man förklara på ett enkelt och tydligt sätt, säger hon, och tillägger att det också gäller att skapa trygghet i en situation som är svår, både för barnen och för föräldrarna. 

Advokat Emanuel Petersson har biträtt en ung person vid en bevistalan, i Malmö tingsrätt. Han tycker att processen på det hela taget gick bra.

– Ordföranden hade som ambition att anpassa det så mycket som det går utifrån att det också var en bevistalan, säger Emanuel Petersson. 

Samtidigt var det inte möjligt att helt anpassa rättegången efter de båda unga personer som bevistalan riktades mot, eftersom det också fanns äldre tilltalade som var häktade i målet. Just här gick det ganska bra, men risken finns att det blir en svår balansgång mellan skyndsamhetskravet och barns behov av till exempel kortare förhandlingsdagar eller tätare pauser. 

Rådmannen Anna Skytte var ordförande i det mål där Emanuel Peterssons unga klient befanns skyldig. Målet, om grovt blåljussabotage, är hittills hennes enda med en bevistalan, och hon fick närmare sätta sig in i reglerna och tänka igenom vad det kunde innebära med två ungdomar under 15 år i rättssalen. Men utöver det gick huvudförhandlingen till ungefär som vanligt. 

Några intressekrockar upplevde Anna Skytte inte i det aktuella fallet. Men om sådana uppstår ligger det i rollen som domare att försöka jämka ihop intressena. 

– Det ligger ju i vårt jobb att försöka ro ihop en förhandling som fungerar på ett bra sätt för alla inblandade, sammanfattar Anna Skytte.

Anna Skytte vill inte recensera reglerna om bevistalan. Men hon kan se ett pedagogiskt värde i att unga som misstänks för allvarliga brott får genomgå en rättegång. 

– Det blir ju väldigt konkret för den unge när han eller hon behöver ta del av bevisningen, till exempel får lyssna på de målsägande som har behövt vara med om de här händelserna, säger hon, och tillägger att den unge kanske får en större förståelse för konsekvenserna av sitt agerande. 

Advokaterna är mer tveksamma. 

– Även om du inte får något straff så måste det här vara en situation som är svår att hantera för barn, säger Emanuel Petersson.

Sara Haidari kan bara se en fördel med bevistalan: att brottsoffer får en möjlighet till upprättelse och klarhet i vad som har hänt. 

Nackdelarna är betydligt fler, anser hon. Rättsprocessen är oftast utdragen och kan vara väldigt psykiskt påfrestande för ett barn, menar hon. Många och långa förhör och huvudförhandling leder dessutom till skolfrånvaro för barn som faktiskt fortfarande har skolplikt. I och med åtal och rättegång blir barnets identitet också offentlig och risken finns för hot och ryktesspridning i sociala medier. Till det kommer ett eventuellt skadestånd, som kan bli en tung ekonomisk börda både för barnet och för vårdnadshavarna. 

Emanuel Petersson kan se en fördel med bevistalan: att barnet får en rättssäker prövning i stället för att riskera att stämplas som brottsling utan process. Men Sara Haidari tycker inte att argumentet håller. 

– Även om domstolen fastställer att ett barn är skyldigt kan ju det visa sig vara fel. Tänk på Thomas Quick! Därför tycker jag inte att det är värt att utsätta barn för rättegångar.