Het marknad gynnar advokater

Bredden på den svenska marknaden skapar utrymme för fler börsintroduktioner och därmed också fler rådgivningsuppdrag.

– Det speciella med Stockholm är att hela spannet finns här, från mindre tillväxtbolag till företag med börs­värden på flera hundra miljarder kronor, säger Jesper Schönbeck, advokat och delägare på Vinge med ansvar för byråns verksamhet inom kapitalmarknad och publik M&A.
 

På många andra europeiska marknader är noteringarna koncentrerade till ett fåtal mycket stora transaktioner. I Sverige kan även företag med ett marknadsvärde på några miljarder kronor söka sig till börsen. Antalet noterade aktiebolag i Sverige beräknas i dag vara omkring tusen.

– Kollegor i andra länder är avundsjuka på att vi har så många mindre bolag noterade i Stockholm. I till exempel Danmark är det oftast väldigt stora bolag som noteras – eller inga alls.

Under ett normalår noteras omkring 20 bolag på huvudlistan. Ytterligare ett betydande antal söker sig till svenska handelsplatser och tillväxtmarknader för mindre och växande företag, exempelvis First North, NGM och Spotlight. Beroende på hur marknaden definieras och vilket år man studerar kan det sammanlagt handla om omkring 50 nya noteringar.

Jämna steg med London

När det gäller aktiviteten på aktiemarknaden är det i Europa framför allt London som brukar kunna jämföras med Stockholm. Den svenska marknaden påverkas samtidigt tydligt av konjunkturen, ränteläget och investerarnas riskvilja.

När börsvärderingarna är höga och finansieringsklimatet gynnsamt ökar antalet företag som vill noteras. När osäkerheten tilltar skjuts många processer upp eller ersätts av andra finansieringsformer.

Just nu är marknaden mer avvaktande på noteringssidan.

– Vi har en volatil omvärld, men trots det går börsen relativt bra. Många bedömare och analytiker tycker nog att det är lite motsägelsefullt. Trots höga räntor, högt oljepris, inflationstryck och geopolitisk oro fortsätter börsen att utvecklas förhållandevis starkt. Det gör att många aktörer ser börsen som en attraktiv plats att göra en exit på. Samtidigt kan något plötsligt hända i omvärlden som får marknaden att skaka, säger Jesper Schönbeck.

Börsintroduktioner är bara en del av kapitalmarknaden. När antalet noterade bolag ökar växer också antalet möjliga uppköpsobjekt. Många svenska börsbolag har internationellt konkurrenskraftiga verksamheter och kan därför bli attraktiva för utländska köpare. En aktiv noteringsmarknad skapar på så sätt också underlag för uppköp, fusioner och avnoteringar.

– Det finns en relativt god balans mellan bolag som söker sig till börsen och bolag som senare lämnar den genom ett uppköp.

Rådgivning i flera skeden

För advokaterna innebär det att samma kompetens kan användas i flera led: först när bolaget förbereder en notering, därefter under erbjudandet och listningen och senare i samband med ägarförändringar eller ett offentligt uppköpserbjudande.

Varje transaktion involverar dessutom vanligtvis flera juridiska rådgivare. Vid en börsintroduktion har bolaget normalt ett eget ombud, medan de banker som arran­gerar erbjudandet anlitar ett eller flera ombud för sin del av arbetet.

Vid ett uppköp har målbolaget sina rådgivare och köparen sina. I större eller mer komplicerade affärer tillkommer dessutom specialister inom exempelvis konkurrensrätt, finansiering, skatterätt, arbetsrätt och regulatoriska frågor.

Det innebär att en enskild transaktion kan ge uppdrag åt flera advokatbyråer och specialistgrupper.

– Den stora mängden affärer är därför minst lika betydelsefull som storleken på den enskilda affären, säger Jesper Schönbeck.

I Stockholm finns ett tiotal advokatbyråer med kapacitet att regelbundet arbeta med börsintroduktioner, offentliga uppköp och andra avancerade kapitalmarknadstransaktioner. Konkurrensen är betydande, men marknadens storlek gör att uppdragen inte behöver koncentreras till en eller två aktörer.

Samtidigt som noteringsmarknaden går långsammare är aktiviteten hög på förvärvssidan. En förklaring kan vara den svenska kronans försvagning mot dollarn och euron.

– Många amerikanska bolag tittar på svenska företag och ser att de kan köpa dem med en rabatt på kanske 10–15 procent. Då blir det intressant att slå till.

Samarbete före konkurrens

Utländska advokatbyråer, framför allt stora amerikanska byråer med kontor i London, är också mer aktiva på den svenska marknaden än tidigare. Jesper Schönbeck ser dem dock främst som samarbetspartner.

– Vi arbetar nära några av de stora byråerna. I vissa transaktioner är vi i praktiken helt integrerade med varandra. De ser ett värde i att vi kan den svenska lagstiftningen och den svenska marknaden. Vi finns nära klienten och kan den lokala kontexten.

Kännedom om den svenska marknaden är särskilt viktig eftersom aktiemarknaden är hårt reglerad.

– Det gäller framför allt att ha en känsla för marknaden. Sverige är på många sätt en liten krets där många känner varandra, vilket också bidrar till hög kvalitet i transaktionerna.

Det svenska regelverket för uppköpserbjudanden bygger dessutom på brittiska regler, vilket kan underlätta samarbetet med Londonbaserade byråer.

Vid börsnoteringar är prispressen däremot större, eftersom uppdragen ofta upphandlas.

– Där kan svenska advokatbyråer ha en fördel ur ett prisperspektiv jämfört med amerikanska byråer.

Samtidigt har även de svenska advokatbyråernas priser ökat.

– Om du frågar svenska klienter tycker de nog att svenska byråer har jämnat ut en del av skillnaden. Under de senaste fem åren har det varit ganska väsentliga prisökningar.

Klienternas användning av advokater har dessutom förändrats, framhåller Jesper Schönbeck. Rådgivningen har breddats, och bolagen vill i högre grad ha en advokat nära verksamheten – inte bara för att producera dokument.

– När man väl har fått smak för en advokat vill man ofta ha mer. Man ser att det kan vara både trevligt och värdefullt att ha en advokat vid sin sida.

Tätare kontakter

Han har i dag betydligt tätare direktkontakt med klienterna än när han började arbeta i branschen för drygt 20 år sedan.

– Jag har kontakt med klienterna minst en gång i veckan, ibland dagligen. Avståndet har minskat, bland annat eftersom det är så enkelt att träffas digitalt. Kontakterna blir förstås ännu intensivare i samband med en transaktion.

Tidigare hade han framför allt kontakt med vd:n eller någon i styrelsen. I dag finns det nästan alltid en bolags­jurist på insidan.

– Man skulle kunna tro att det gör att vi externa advokater får mindre arbete, men det är nästan tvärtom. Det rutinmässiga vardagsarbetet hanteras internt. Sedan kommer bolagen till oss när det gäller en transaktion, en intern konflikt eller en strategisk fråga där det finns ett värde i att ta in någon utifrån.

Förändringen har också påverkat advokatbyråernas organisation. Klienterna efterfrågar i högre grad senior rådgivning, vilket har lett till plattare organisationer och fler delägare i det löpande klientarbetet.

– För tio år sedan kunde klienterna komma till oss för att få saker producerade. Nu vill de oftare sitta ner och resonera kring spetsiga och komplexa frågor.

Nya rekryteringsvägar

Tidigare rekryterade aktiemarknadsgruppen i hög grad direkt från universitetet och de nyanställda gick igenom byråns utvecklingssteg och kunde så småningom bli delägare.

I dag rekryteras fler även från andra byråer och verksamheter.

– Fler söker sig till oss utifrån, kanske för att de vill specialisera sig på aktiemarknadsjuridik och ser att vi på Vinge har ett starkt team inom området.

Byrån har länge haft goda möjligheter att rekrytera och utveckla unga jurister. Men en övergång från timdebitering till fler fasta priser kan förändra ekonomin i den modellen.

– Tidigare har man kunnat ta in någon direkt från universitetet, låta personen gå våra akademier och i princip ta betalt för arbetet från dag ett. Om marknaden går mot fler fasta priser blir rekryteringen i högre grad en initial investering, där man hoppas få utväxling längre fram.

Tillgången på talanger är fortfarande god, men konkurrensen har ökat.

– Det är en fördel att finnas i ett ekosystem som Stockholm. Många söker sig hit, och här finns också flera stora advokatbyråer.

Vinges verksamhet inom området har vuxit kraftigt sedan 2012. Då arbetade omkring tio personer med verksamheten. I dag är de ungefär 30 i Stockholm, med ytterligare ett tiotal medarbetare i Göteborg och Malmö.

Antalet delägare har också ökat och utvecklingen går mot en mer senior bemanning.

Verksamheten har dessutom breddats och omfattar numera fler kompetenser än juridik.

– Det behövs till exempel teknisk kompetens och programmerare. Den utvecklingen kommer att bli allt viktigare.

AI används redan för att automatisera mer rutinmässiga delar av arbetet, exempelvis för att sammanfatta mötesanteckningar och effektivisera dokumenthantering.

– Då kan man tro att det skulle minska vårt arbete, men det har snarare blivit tvärtom. Vi kan lägga mer tid på kvalificerad rådgivning och på att hjälpa klienterna att resonera kring de svårare frågorna, säger Jesper Schönbeck.

Ofta underleverantör

En stor andel av Gernandt & Danielssons uppdrag kommer från utländska advokatbyråer – antingen direkt eller som underleverantör. Det berättar Niclas Rockborn, advokat och partner på byrån.

– Vi är särskilt aktiva på obligationsmarknaden, där Sverige har en särställning. Vi ser oss som den ledande byrån på den marknaden, säger han.

Niclas Rockborn arbetar bland annat med bank- och finansrätt, finansiella tjänster och kapitalmarknadsfrågor. Han har varit partner på Gernandt & Danielsson sedan 2005 och leder byråns specialistgrupp.

Obligationsmarknaden fungerar på ett annat sätt än aktiemarknaden. Den drivs i hög grad av institutionellt kapital, och där spelar den svenska juridiken en särskild roll.

– Svensk rätt har förhållandevis flexibla och enkla obligationsvillkor. Regelverket tyngs inte av den anglosaxiska modellen, där allt måste detaljregleras i avtalet.
Gernandt & Danielsson har medverkat till att ta fram standardvillkor för obligationer. Enligt Niclas Rockborn har det gjort det enklare och snabbare för företag att få tillgång till marknaden.

En annan viktig del av verksamheten är marknaden för börsintroduktioner, så kallade IPO:er. Det handlar om när privatägda företag för första gången säljer aktier till allmänheten och blir noterade bolag.

– Sverige har varit mycket framgångsrikt på det området under många år. Övriga Europa tittar med viss avundsjuka på den svenska kapitalmarknaden och det vi har lyckats bygga upp här.

Det goda investeringsklimatet har samtidigt gjort Sverige intressant för utländska köpare och investerare. En viktig förklaring är den breda svenska investerarbasen. Många svenskar sparar i aktier, både direkt och genom fonder. På andra marknader är det i stället vanligt att sparandet huvudsakligen ligger på bankkonton.

Stora institutionella aktörer

Sverige har också en stark institutionell marknad, med bland annat fondförvaltare, AP-fonder och försäkringsbolag. Det underlättar när företag ska ta steget till börsen.

– Har man två eller tre stora investerare är det betydligt lättare att ta ett bolag till marknaden. De placeringar som AP-fonderna och försäkringsbolagen gör är också ett starkt stöd för den svenska marknaden.

Niclas Rockborn framhåller att de svenska marknadsplatserna gjort det möjligt för mindre bolag att växa och senare ta steget upp till de större listorna.

– Jag tror att det är en kombination av infrastruktur, investerare och en stark lokal banksektor. Sverige har lokala banker och investmentbanker som är aktiva på marknaden.

En annan faktor är möjligheten att använda aktier med olika röstvärde. Det innebär att grundare kan behålla kontrollen över ett företag även efter en börsintroduktion.

– En röst per aktie bygger på en jämlikhetstanke. Men röstvärdesskillnaden har bidragit till att grundarfamiljer och investmentbolag kan behålla kontrollen över noterade företag.

Det kan i sin tur ge företagen bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt, menar han. Bolagen får arbetsro och kan fokusera på långsiktiga strategier. 

– Andra marknader har upptäckt att modellen med olika röstvärden inte är så tokig.

En stor del av arbetet på kapitalmarknaden är koncentrerat till ett begränsat antal större transaktioner. Därutöver finns en bredare marknad för olika former av blandfinansiering.

– För oss innebär det både en möjlighet att få uppdrag och att arbeta på en internationell marknad. Det genererar arbete i förhållande till andra jurisdiktioner.

Gernandt & Danielsson har länge haft nära relationer med banker, vilket enligt Niclas Rockborn ger möjlighet till återkommande uppdrag.

– Vi kan också ha en tidigare relation med ett företag som ska noteras och därefter biträda företaget i samband med noteringen. Men en börsintroduktion är normalt en engångshändelse för företaget. Det kan senare byta lista, men sådana uppdrag är inte lika återkommande.

Tidspress och regler

Bolagens egna juristavdelningar hanterar vanligtvis de löpande juridiska frågorna. Det kan exempelvis handla om avtal, dataskydd, bolagsstyrning och interna regelverk. När ett företag ska noteras eller gå samman med ett annat bolag krävs däremot ofta specialistkompetens som inte finns internt.

– Ska man ro en transaktion i hamn omgärdas den i allt högre utsträckning av tidspress och regulatoriska krav. Det kräver en kompetens som bolaget inte behöver ha tillgång till varje dag.

Ett område som har fått ökad betydelse är reglerna om utländska direktinvesteringar i Sverige. Den regleringen träffar väldigt många transaktioner.

En annan reglering är vid förvärv av exempelvis en bank då det krävs en ägarprövning av Finansinspektionen innan köparen får tillträda aktierna.

– Det kan handla om en lång kedja av ägare. Ägarprövningar och ägarlämplighetsbedömningar är områden som växer, särskilt inom bank, fondförvaltning och försäkring.

Liknande krav har också spridit sig till andra sektorer, bland annat inom den sociala sektorn. Samtidigt finns ofta konkurrensrättsliga frågor att hantera.

– Kombinationen av att det ofta är bråttom och att frågorna är juridiskt tekniskt komplicerade gör behovet av extern juridisk kompetens stort.

AI ritar om kartan

AI-utvecklingen kommer att delvis förändra relationen mellan advokatbyråer och klienter, tror Niclas Rockborn. Klienterna kommer att vara mer pålästa, bättre förberedda och i viss mån fatta beslut utifrån egna juridiska bedömningar. Men när stora värden står på spel kvarstår behovet av erfarna rådgivare. Det gäller särskilt i komplicerade processer där myndigheter är involverade.

– Kommentarer till avtalsutkast kan vara AI-genererade. Men AI har inte samma förmåga att se flera steg framåt som erfarenhet och hantverkskunnande ger. Det här är en förtroendebransch. Man vill träffas ansikte mot ansikte – eller digitalt – och kunna diskutera frågorna med någon som har erfarenhet.

Niclas Rockborn ser positivt på klienter som använder AI för att förbereda sig, men det kan också skapa nya utmaningar.

– Vi uppskattar att klienterna redan är förberedda och har kunnat göra egna utredningar. Det som kan vara problematiskt är när klienter använder AI för att dubbelkontrollera vårt arbete. Ofta har vi redan svar på de frågor som AI:n genererar.

På några års sikt tror Niclas Rockborn att Europa kan stärka sin konkurrenskraft i förhållande till bland annat den amerikanska kapital- och finansmarknaden.

– EU och kommissionen driver just nu på för att skapa en mer konkurrenskraftig europeisk marknad. Om man lyckas med hälften av det man vill genomföra kommer Europa att utvecklas starkt, och Sverige är en viktig del av den utvecklingen.

Han pekar bland annat också på de stora investeringar som behöver göras i infrastruktur, inte minst mot bakgrund av Sveriges Natomedlemskap.

– Svensk ekonomi, kapitalmarknad och finansmarknad har en god framtid. Samtidigt vet vi att det geopolitiska läget kan skapa problem.

Fler starka finansiella centra i Europa behöver inte vara ett hot mot Sverige, anser Niclas Rockborn. Tvärtom kan de bidra till att stärka hela den europeiska marknaden.

– Ju bättre kapital- och finansmarknad vi får inom EU, desto starkare blir varje enskild medlemsstat. Det hjälper snarare än stjälper, säger han.

Internationella nätverk

Johan Lundberg är en av många svenska advokater som i början av oktober deltog i International Bar Associations årliga konferens, som denna gång hölls i Köpenhamn. Under sex dagar samlades över 6 000 jurister från mer än 170 länder för föreläsningar, erfarenhetsutbyte och nätverkande.

Konferensen fungerar också som en påminnelse för honom om hur internationellt hans arbete har blivit. Många av de deltagare han träffade i Köpenhamn är utländska kollegor som han regelbundet samarbetar med i rollen som advokat och grundare av Advokatfirman RE:FI STHLM, en specialistfirma inriktad på finansiering och omstrukturering av lån och bolag. Firman startade han 2024, efter drygt 20 år på Advokatfirman Cederquist.

– Det vi gör är ofta gränsöverskridande. Vi har ett antal finansieringar som pågår hela tiden och är ständigt i kontakt med utländska firmor, säger han.

En kredit kan till exempel följa svensk rätt men samtidigt omfatta bolag i flera andra länder. Då kan han behöva hantera säkerheter i exempelvis Tyskland, Danmark eller USA – eller se till att till exempel ett svenskt bolag inte förbinder sig till något i ett engelskrättsligt avtal som bolaget enligt svensk rätt inte kan skriva under på.

– Det kan handla om ett låneavtal där bolag från flera länder ingår. Då måste man se till att avtalet fungerar i samtliga berörda jurisdiktioner.

Engelsk rätt vanligt

Många svenska bolag med stora lånebehov finansierar sig genom avtal som följer engelsk rätt, konstaterar Johan Lundberg.

– Därför är det viktigt för oss att ha goda kontakter med byråerna i London. Även om låneavtalet följer engelsk rätt är det ofta svenska bolag som ska skriva under. Dessutom tar man säkerheter i de svenska bolagen och deras tillgångar. Då blir det svensk rätt som gäller för säkerheterna.

Brexit har, enligt Lundberg, inte förändrat den brittiska finansmarknadens ställning i den utsträckning som många trodde.

– Storbritanniens och de brittiska bankernas betydelse har inte minskat. London är fortfarande ett mycket viktigt finanscentrum. 

Hans egen bransch har däremot förändrats på flera sätt. När han började arbeta med finansiering i slutet av 1990-talet var finansieringsjuridik och obeståndsjuridik i praktiken två separata världar.

– De som arbetade med insolvensrätt hade sin verksamhet. De var konkursförvaltare och företagsrekonstruktörer. Vi som arbetade med strukturerad finansiering fokuserade på vilka säkerheter som fanns, vilka riskerna var och vad som skulle hända om något gick fel.

I dag möts de två områdena betydligt oftare.

– Jag har mycket mer att göra med företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare än jag hade för fem eller tio år sedan. När krediter får problem kan finansieringen behöva struktureras om. Om låntagaren inte klarar sina skulder försöker man hitta lösningar som allt oftare innefattar svensk eller utländsk rekonstruktion eller konkurs.

Johan Lundberg är samtidigt lite kluven inför bilden av Stockholm som en allt hetare europeisk kapitalmarknad.

– Det är inte så svart eller vitt. Mycket fungerar bra. Vi har starka banker och en fungerande utlåning. Men om man tittar på var finansieringen kommer ifrån ser man en förändring.

Nya finansieringsformer

Under lång tid dominerade bankfinansieringen. I dag har företagen fler alternativ. Obligationsmarknaden tog fart för omkring tio år sedan och har successivt blivit en fun­gerande finansieringskälla.

– Bolag från andra länder kommer till Sverige för att finansiera sig på den svenska obligationsmarknaden. Det är en spännande utveckling.

Sverige har dessutom många framgångsrika riskkapitalbolag. Flera av de tidiga svenska aktörerna har vuxit sig så stora att deras finansieringstransaktioner ofta genomförs i London enligt engelsk rätt.

– Då är det nästan alltid engelska byråer som leder transaktionerna.

I nästa våg kom ett stort antal medelstora och mindre bolag. De har i större utsträckning hanterat sina finansieringar enligt svensk rätt, vilket har skapat ett jämnare flöde av uppdrag för svenska advokatbyråer.

Är svensk rätt en konkurrensfördel?

– Både ja och nej. Vi har stor avtalsfrihet och ett väl fungerande system när det gäller exempelvis Bolagsverket och fastighetsregistret. Men när bolag behöver ta riktigt stora lån och vänder sig till engelska och andra utländska banker väger svensk rätt inte lika tungt. Då känner sig parterna ofta tryggare med engelsk rätt, även om det i grunden inte är något fel på den svenska.

Regler irriterar

Johan Lundberg döljer inte att vissa svenska regler kan skapa irritation i det praktiska arbetet. Ett återkommande exempel är kravet på rådighetsavskärande för att svenska panter ska bli fullbordade.

– Det är nog ingen utländsk aktör som väljer bort Sverige av just den anledningen, men frågan kommer alltid upp och går på tvärs med vad som gäller i många andra länder i Europa och definitivt på tvärs med låntagarens kommersiella intresse. I Sverige krävs panthavarens godkännande för att till exempel pantsatta aktier ska säljas.

Han ifrågasätter också om stämpelskatterna på företagsinteckningar och fastighetsinteckningar alltid är motiverade.

– Ibland undrar man om de verkligen fyller den funktion som är tänkt. Vore till exempel företagsinteckningar billigare och omfattade ytterligare tillgångsslag så skulle de sannolikt innebära bättre möjligheter till finansiering för många bolag med lånebehov.

Även fastighetsmarknaden har förändrats. Den har varit svag under de senaste åren och är nu på väg tillbaka, men återhämtningen har hittills varit försiktig.

– Vi gör fortfarande mycket fastighetsfinansiering, men då kan det handla om att refinansiera befintliga lån utan att några fastigheter köps eller säljs. 

Samtidigt arbetar firman med fler typer av finansiering än tidigare. Om fastighets- och förvärvsfinansiering dominerade för 15 år sedan är projektfinansiering i dag ett växande område.

– Det gäller bland annat stora projekt i Norrland, exempelvis datacenter.
RE:FI STHLM:s verksamhet omfattar också exportfinansiering, obligationer och finansieringar kopplade till nya industriella projekt. Firman har bland annat arbetat med projektfinansiering inom den gröna omställningen.

För att hålla sig uppdaterad ser Johan Lundberg till att vara närvarande på marknaden.

– Man behöver se vad som händer och ha goda kontakter. Därför är det värdefullt att arbeta mycket med London. Då fångar man upp många nyheter och förändringar tidigt.

En annan del är att läsa på när nya frågor uppstår. Många förändringar är EU-drivna, exempelvis skärpta regler för aktörer som vill låna ut pengar eller erbjuda krediter till konsumenter i Sverige liksom kommande ändringar rörande styrelsens skyldighet att ansöka om konkurs, 

– Vi får en fråga och tvingas sätta oss in i den. Sedan försöker man vara proaktiv på andra områden. Man ser något och förstår att det kommer att påverka marknaden.

Roligare med åren

De senaste åren har arbetet blivit både bredare och roligare, menar Johan Lundberg.

– Det har blivit mer mångfacetterat. Det finns fler tillfällen att fundera över juridiken, vilket är roligt.

AI har gjort information betydligt mer lättillgänglig än tidigare.

– När jag började var man ibland tvungen att gå till biblioteket. I dag finns mycket information tillgänglig på ett helt annat sätt.

Han ser dock inte framför sig att tekniken kan ta över de mer avancerade delarna av advokatens roll. En stor del av arbetet handlar om att driva processen framåt och få transaktionerna att bli verklighet.

– Det innebär bland annat att skriva avtal, men också att hantera hela processen. Jag tror att banker även i fortsättningen kommer att vilja ha vår hjälp med det. 

AI väcker däremot frågor om hur yngre jurister ska få den erfarenhet som tidigare byggdes genom enklare arbetsuppgifter.

– Just det här rättsområdet har varit ganska tacksamt för yngre jurister att skolas in i. Man har fått arbeta med både enkla och mer utmanande uppgifter.

Den verkliga prövningen kommer när en kredit går snett.

– När ett bolag eller en bank får problem för att låntagaren inte kan betala, då testas allting. Då finns det inga givna mönster. Det är då man verkligen behöver erfarenhet.

En annan tydlig trend är att försvar och säkerhet tar större plats i affärsjuridiken.

– Det har definitivt blivit ett nytt tema i vår bransch. Geopolitiken påverkar i dag affärsjuridiken på ett annat sätt än tidigare. Vi ser allt fler finansieringar med en sådan dimension, säger Johan Lundberg.