För ungefär ett år sedan rapporterades i medierna att antalet unga häktade då hade nått en ny rekordnivå: 100. Den 6 oktober i år rapporterade Dagens Nyheter att en genomsnittlig dag är 100 minderåriga häktade i Sverige. Uppenbarligen är det den nya normala nivån.

Samhällsförändringarna har inte gått politikerna förbi. Den huvudsakliga skiljelinjen går mellan dem som förespråkar hårdare, repressiva lagar och dem som betonar mer förebyggande, sociala insatser.

Den förra gruppen menar att ökade kontroller och strängare straff är nödvändiga för att stoppa den växande våldsvågen. Genom tydliga konsekvenser och skärpta straff kan samhället avskräcka både unga individer och deras rekryterare från att begå brott. En tuffare hållning är nödvändig för att återställa lag och ordning och skydda allmänheten från det ökande våldet.

På andra sidan står de som argumenterar för att repressiva åtgärder är otillräckliga och till och med skadliga. Långsiktiga lösningar måste snarare handla om förebyggande insatser och stöd till utsatta barn och familjer. De poängterar att roten till problemen är socioekonomisk utsatthet och bristande framtidstro. Genom stärkta insatser inom skola, fritidsaktiviteter och föräldrastöd kan risken minskas för att unga hamnar i kriminalitet. Ghita Hadding-Wiberg, årets mottagare av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket, är starkt kritisk till den repressiva lagstiftningen mot unga som hon anser är populism och inte hjälper. Läs mer i intervjun med Ghita Hadding-Wiberg.

Ibland tycks viljan att missförstå sin politiska motståndare vara betydande i debatten. Och det låter ofta som ett antingen eller. För en stor del av de folkvalda lyfter fram att både repressiva och förebyggande åtgärder har sin plats i kampen mot ungdomsbrottsligheten. Återstår att se när 100 häktade minderåriga inte är det normala.

Tom Knutson
Chefredaktör