Om AI-verktyget Claude Code har det rapporterats flitigt den senaste tiden. Tonen i flera artiklar har varit lätt uppjagad, närmast panikartad, och det är egentligen inte så konstigt. För plötsligt är de tidigare framtidsyrkena, systemvetare och programmerare, hotade på allvar, menar flera bedömare. Det finns en oro för att tusentals jobb kan försvinna när AI tar över fler uppgifter. Claude Codes intåg har inte gått obemärkt förbi på finansmarknaden, där teknikbolag som bygger sin verksamhet på traditionell mjukvaruutveckling har sett sina aktiekurser falla, medan företag som satsar på AI har fått ett uppsving.

Advokatsamfundet har insett värdet av AI och erbjuder sina ledamöter ramavtal med flera olika AI-tjänster, läs mer i artikeln ”Ramavtal kan sänka trösklarna för advokatbyråer”. Det är uppenbart att advokatyrket är på gång att snabbt omvandlas i grunden liksom flera andra yrken i spåren av AI-tjänsternas snabba intåg.

Fram tills nu har nyblivna biträdande jurister på affärsjuridiska byråer inte sällan ägnat mycket tid åt översättning, korrekturläsning och formalia. Med AI-verktyg kan ­arbetsuppgifter som tidigare tog 40 timmar nu utföras på minuter. Frågan är vad som händer med hantverket. Om AI:n sköter ”grovjobbet”, hur ska nästa generation lära sig juridikens grunder? För den unga juristen på en svensk advokatbyrå innebär AI både ett hot och en superkraft i advokatgärningen. Hotet är att de debiterbara timmarna riskerar att punkteras. Framtidens stjärnadvokat är den som bäst kan styra agenterna, ställa de rätta frågorna och bli en AI-maestro.

De nordiska generalsekreterarna på den nyligen hållna konferensen Legal Tech & AI var inte alarmistiska i sin syn på AI-tjänster i advokatverksamheten. De uppmanade advokater att utbilda sig och prova legal tech och AI, läs mer i reportaget ”Legal tech & AI transformerar advokatarbetet”.

Hög tid att snabbt lära sig mer med ­andra ord.

Tom Knutson
Chefredaktör