search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
Nr 6 2023 Årgång 89
Nr 6 2023 Årgång 89

Nyhetsreportage

De lämnade kriget i Ukraina

De drev egen advokatbyrå i ukrainska Cherson. Men de ryska bomberna tvingade dem på flykt. Nu vill Yuliia och Volodymyr Serhet ta svensk advokatexamen och arbeta som advokater i Sverige.

Läs mer
Annons
Annons

Ledare

Det drabbar barnen

Ett av Advokatsamfundets ändamål är att följa rättsutvecklingen och verka för att... Läs mer

Gästkrönika

Advokatens svåra uppdrag

Jag förstår inte hur man klarar av att vara advokat. Särskilt inte en advokat som har att göra med... Läs mer

Annons
Annons Annons
Nyheter
Visa fler nyheter
Annons
Annons Annons
Nyhetsreportage

Fakta Ukraina

Ukraina Statsskick: republik. Statschef: president Volodymyr Zelenskyj sedan 2019. Huvudstad: Kiev. Antal... Läs mer
Annons
Annons Annons
Annons
Annons Annons

Praktisk juridik

Annons
Annons Annons

Fokus

Etik

P.S. Chefredaktören har ordet

Principer att värna i koranbränningarnas tid

Poliserna, som hade så kallade förstärkningsvapen, blev kvar en lång stund. Två av dem stannade kvar under samfundets seminarium. Längre in byggnaden hade Advokatsamfundet även en inhyrd ordningsvakt på plats.

Efter förra årets tragiska händelse* var Visby en stad där polisens närvaro var synnerligen påtaglig, och även alla fysiska hinder och barriärer visade tydligt att beredskapen var hög. Att insatserna för att hålla det demokratiska samtalet igång är och måste vara höga, är nog de allra flesta i Sverige ense om.

Men med sommarens koranbränningar har enigheten upplösts. De som vill tillåta koranbränningar menar att det handlar om yttrande- och religionsfrihet, som rymmer rätten att kritisera religioner och religiösa texter. Friheter som inte kan inskränkas för att andra känner sig kränkta.

De som tar helt avstånd från bränningarna, inte minst muslimer, anser att koranbränningar är starkt kränkande. De ser koranen som helig och anser att den ska betraktas med respekt.

Ytterligare ett huvudspår är mer pragmatiskt. De som håller den linjen menar att det handlar om en form av hatbrott, som leder till ökade konflikter och radikalisering mellan olika grupper i samhället. Pragmatikerna tänker sig att justeringar i ordningslagen kan vara vägen framåt för att stoppa koranbränningar, och anser att grundlagsprinciperna är oförändrade. Medan yttrandefrihetsförespråkarna ser alla former av inskränkningar som ett första steg på ett sluttande plan mot begränsningar i grundlagsfästa rättigheter.

Justitieminister Gunnar Strömmer och regeringen har minst sagt fått en svår nöt att knäcka.

Det är tydligt att uppfattningar som tagits för givna i sekulära västländer inte längre är det, som att religion är en privatsak och att yttrande- och religionsfriheten är tämligen oproblematisk.

Tom Knutson
Chefredaktör

* Ing-Marie Wieselgren, SKR:s nationella samordnare för psykiatrifrågor, knivhöggs till döds under Almedalsveckan i Visby 2022.