Värdebaserat arvode strider inte mot god advokatsed

Det vägledande uttalandet antogs vid styrelsens möte den 1 oktober och riktar in sig på advokatuppdrag som inte ersätts av allmänna medel. Styrelsen uttrycker i uttalandet att ”nedlagd tid endast är en av flera faktorer vid bedömningen av ett skäligt arvode”, och att det finns ett ”betydande utrymme för arvodesmodeller som inte enbart baseras på nedlagd tid”. 

I det vägledande uttalandet ges ett antal exempel på olika möjliga arvodesmodeller, där tiden inte är ensamt avgörande: avrops- eller retaineravtal, fast arvode, värdebaserad ersättning och olika hybridmodeller.

– Det huvudsakliga skälet till att vi gjorde det här vägledande uttalandet var att vi såg ett stort behov av att påminna om att reglerna om arvodering och hur man får ta betalt innehåller en flexibilitet, eller en möjlighet att ta hänsyn till många olika faktorer. Inte bara tiden, säger Emil Andersson, advokat och delägare på Delphi i Göteborg, och vice ordförande i Advokatsamfundets styrelse. 

Han konstaterar att det vägledande uttalandet väckt två olika typer av reaktioner, mycket beroende på hur olika ledamöter har sett på arvoderingsregeln. 

– Det ena sättet man kan läsa det här vägledande uttalandet på är att ”det här är inget nytt”. Det andra sättet är ”just det, så kan man göra och tänka också. Vi är inte låsta till timarvoden”, säger Emil Andersson.

Möjligheten att ta betalt ut­ifrån andra faktorer än nedlagd tid är alltså inte ny. Trots det är många advokatbyråer helt inriktade på timarvoden, konstaterar Emil Andersson. Men den pågående AI-utvecklingen kan leda till förändringar. 

– AI-åldern innebär ett annat landskap, både i hur vi kan tillhandahålla tjänster, hur vi utför arbetet och vad vi därmed tar betalt för, fastslår Emil Andersson. 

Utvecklingen berörs i det vägledande uttalandet där styrelsen pekar på att uppdrag, tack vare AI-investeringar, tar mindre tid att utföra. Detta behöver dock inte innebära att arvodet ska sättas ned, eftersom ett arvodes skälighet bygger på en rad olika faktorer förutom tidsåtgången.

Att de vägledande ­reglerna redan i dag är så flexibla i arvodesfrågorna innebär att styrelsen just nu inte ser något behov av förändringar av de vägledande reglerna.

Emil Andersson utesluter inte att det kan behöva ändras, men tror ändå att det kommer att dröja.

– Den inneboende flexibiliteten i arvodesregeln gör att den kommer hålla ganska länge, säger han.

Läs det vägledande uttalandet i sin helhet

Enkät

Vad innebär klargörandet för din byrå och hur ni tar betalt för era tjänster?

– Förtydliganden av det här slaget är välkomna, inte minst nu när advokatbranschen präglas av ny teknik, förändrade klientförväntningar och en allt hårdare konkurrens. För oss på Vinge är det viktigt att kunna erbjuda en bred palett av arvodesmodeller. Då kan vi möta klienternas önskemål och skapa rätt
incitament i varje enskilt uppdrag. Vi ser därför positivt på att styrelsens uttalande bekräftar att det finns utrymme för den typen av flexibilitet. Samtidigt är det viktigt att Advokatsamfundet fortsätter att löpande se över regelverket, även i andra frågor, så att det speglar den verklighet som affärs­juridiska byråer verkar i i dag.
Advokat Louise Brorsson Salomon, managing partner, Vinge

– Vi ser positivt på styrelsens uttalande som enligt vår uppfattning kodifierar vad som gällt sedan tidigare, det vill säga att skälighetsbedömningen bygger på ett flertal faktorer utöver nedlagd tid och att värdebaserade modeller därmed har varit fullt förenliga med god advokatsed. Vi har sedan länge arbetat med värdebaserade inslag i vår prissättning där arvodet speglar uppdragets värde för klienten snarare än enbart nedlagd tid. Uttalandet innebär således inte någon förändring av hur vi kommer att ta betalt för våra tjänster. Avslutningsvis tycker vi att det är positivt att samfundet vill klargöra och främja förutsättningarna för advokatverksamhet på en marknad som förändras i snabb takt med anledning av nya verktyg.
Advokat Manfred Löfvenhaft, managing partner, Gernandt & Danielsson