Dags att släppa timglasmentaliteten?

Den juridiska marknaden är inne i en genomgripande förändring. Digitalisering, AI-verktyg och nya klientförväntningar utmanar den traditionella affärsmodell som länge har dominerat den affärsjuridiska branschen – timarvodesmodellen. I detta landskap har styrelsen för Sveriges advokatsamfund den 1 oktober 2026 antagit ett vägledande uttalande som tydliggör att värdebaserade arvodesmodeller är förenliga med god advokatsed. Uttalandet är framtaget av arbetsgruppen för affärsjuridiska frågor, som har i uppdrag att analysera och utvärdera affärsadvokaternas förutsättningar att bedriva högkvalitativ juridisk rådgivning i en tid av förändring.

Uttalandet slår fast vad som i sak redan följer av de vägledande reglerna om god advokatsed (VRGA): att nedlagd tid bara är en av flera faktorer vid bedömningen av ett skäligt arvode. Uppdragets art, svårighetsgrad, betydelse för klienten, advokatens erfarenhet och skicklighet samt resultatet av uppdraget ska alla vägas in. Samtidigt förtydligar uttalandet att det finns ett betydande utrymme för alternativa arvodesmodeller – fasta arvoden, retaineravtal, success fees, hybridmodeller och andra värdebaserade upplägg. Uttalandet lyfter även specifikt fram arvodesmodeller anpassade för uppdrag där AI-verktyg används, såsom graderade timarvoden och abonnemangsbaserade lösningar.

Varför är detta viktigt? För det första adresserar uttalandet en osäkerhet som länge har funnits i branschen. Många advokatbyråer har tvekat inför att fullt ut implementera alternativa prismodeller, delvis av oro för att det skulle kunna anses strida mot god advokatsed. Styrelsens vägledande uttalande undanröjer denna osäkerhet genom att uttryckligen bekräfta att värdebaserade modeller ryms inom regelverket och skapar förutsättningar för en sund utveckling av affärsmodellerna på den juridiska marknaden.

För det andra är uttalandet särskilt angeläget i ljuset av den snabba AI-utvecklingen. När AI-verktyg gör det möjligt att utföra juridiskt arbete snabbare och mer effektivt uppstår en paradox i den timbaserade modellen: den advokat som investerar i teknik och kompetens för att leverera bättre resultat på kortare tid riskerar att få lägre ersättning. Det är en ordning som varken gynnar advokaten eller klienten. Advokatsamfundets förtydligande att minskad tidsåtgång till följd av AI-användning inte i sig gör ett avtalat arvode oskäligt är därför av central betydelse. Det erkänner att den skicklighet som krävs för att använda AI-verktyg på ett kvalitetssäkrat sätt i sig har ett värde.

För det tredje stärker uttalandet klientperspektivet. Värdebaserade arvodesmodeller ökar förutsägbarheten i kostnader och skapar en tydligare koppling mellan pris och levererat värde. Klienter – inte minst företagsklienter med sofistikerade juridiska behov – efterfrågar i allt högre grad transparens och kostnadsförutsägbarhet. En bransch som enbart prissätter efter nedlagd tid riskerar att tappa i relevans i förhållande till klienter som vill betala för resultat, inte för timmar.

Uttalandet innebär också att svenska advokater ges bättre förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad. Samtidigt understryker Advokatsamfundet att grundläggande krav på skälighet, oberoende och tillvaratagande av klientens intresse fortsatt gäller. Det handlar alltså inte om en avreglering, utan om ett förtydligande som möjliggör nytänkande inom ramen för de etiska principer som utgör kärnan i advokatrollen.

Det vägledande uttalandet är ett viktigt steg mot en mer klient­orienterad advokatbransch. Det är nu upp till advokatbyråerna att ta vara på det utrymme som det vägledande uttalandet skapar – att utveckla arvodesmodeller som speglar det verkliga värdet av juridisk rådgivning i en tid där teknik och mänsklig expertis samverkar på nya sätt. Timglaset har tjänat branschen väl, men det är dags att lyfta blicken.

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare
Sveriges advokatsamfund