Vägledande uttalande angående möjligheten till värdebaserad ersättning för uppdrag på det affärsjuridiska området

I syfte att främja utvecklingen av advokatverksamheten på en föränderlig juridisk marknad, bör advokater kunna konkurrera såväl genom tid som läggs på uppdrag som genom förtroende, oberoende och strategiskt värde för klienten.

Fråga har därför uppkommit om det är förenligt med god advokatsed att advokat som företräder klient i affärsjuridiska och andra uppdrag som inte ersätts av allmänna medel kan begära ersättning utifrån olika typer av värdebaserade arvodesmodeller.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund har vid sitt sammanträde den 1 oktober 2026 antagit följande vägledande uttalande.

Enligt 4.1.1 VRGA ska det arvode som en advokat debiterar vara skäligt. Vid bedömningen av arvodets skälighet ska bland annat beaktas vad som avtalats med klienten, uppdragets art och omfattning, nedlagd tid, uppdragets svårighetsgrad, uppdragets betydelse för klienten, advokatens erfarenhet och skicklighet, samt resultatet av uppdraget (4.1.2 VRGA).

Det framgår alltså av nuvarande reglering att nedlagd tid endast är en av flera faktorer vid bedömningen av ett skäligt arvode. Mot bakgrund av regelns utformning finns redan i dag ett betydande utrymme för arvodesmodeller som inte enbart baseras på nedlagd tid, såsom exempelvis s.k. avrops- eller retaineravtal, fast arvode, värdebaserad ersättning och olika hybridmodeller (exempelvis fast arvode för rutinartad juridisk rådgivning och timarvode för mer komplex juridisk rådgivning, eller grundarvode kombinerat med en rörlig del av arvodet som är beroende av utfall, så kallad success fee).

Exempel på arvodesmodeller som kan vara ändamålsenliga vid uppdrag där AI-verktyg används inkluderar bland annat: graderat timarvode där skilda arvoden tillämpas för AI-understödda respektive advokatledda moment; abonnemang eller retaineravtal för löpande AI-understödd rådgivning; fast arvode eller takarvode som inte per automatik sänks till följd av AI-driven effektivisering, under förutsättning att uppdragets betydelse, advokatens skicklighet och uppnått resultat alltjämt motiverar arvodet; samt grundarvode kombinerat med en effektivitets- eller resultatbaserad tilläggskomponent.

Vidare finns det redan i dag möjlighet att, inom ramen för skäligt arvode, väga in kostnaden för verktyg och system som använts i arbetet. Advokatsamfundet vill i detta sammanhang även förtydliga att en minskad tidsåtgång till följd av användning av AI-verktyg inte i sig innebär att ett avtalat, icke-tidsbaserat, arvode blir oskäligt. Vid skälighetsbedömningen enligt 4.1.2 VRGA ska samtliga där angivna faktorer beaktas, varav flera – såsom uppdragets betydelse för klienten, advokatens skicklighet och uppdragets resultat – är oberoende av den tid som lagts ned. Den skicklighet som krävs för att använda AI-verktyg på ett ändamålsenligt och kvalitetssäkert sätt kan tvärtom vara en faktor som talar för ett bibehållet arvode, även om tidsåtgången minskat.

När det gäller bestämmelsen i 4.1.3 VRGA avseende advokatens skyldighet att på begäran lämna klienten skriftlig redogörelse för det utförda arbetet, bör följande klargöras. För det fall advokaten och klienten på förhand har kommit överens om en alternativ arvodesmodell (som inte är timbaserad), föreligger ingen skyldighet för advokaten att lämna klienten en specifikation över nedlagd tid.

Även om dagens accelererande digitala utveckling och advokatbyråers användning av AI-teknik har förändrat relationen mellan tidsåtgång och värde för klienten, ger alltså VRGA redan i dag utrymme för prissättning som inte enbart är tidsbaserad.

Mot bakgrund av den pågående digitala utvecklingen på den juridiska tjänstemarknaden vill Advokatsamfundet härmed alltså tydliggöra att värdebaserade arvodesmodeller är förenliga med god advokatsed, under förutsättning att arvodet – i enlighet med vad som stadgas i 4.1 VRGA – är skäligt, förenligt med advokatens oberoende samt att klientens intresse tillvaratas. Ett tydligare utrymme för alternativa arvodesmodeller kan också stärka klientperspektivet, genom att öka förutsägbarheten i kostnader samt att skapa en tydligare koppling mellan pris och värde.