Skäliga villkor ett sätt att säkra oberoendet

Disciplinnämnden har under höstens möten behandlat två olika ärenden som rör biträdande juristers anställningsvillkor. I båda fallen ansåg nämnden att de ansvariga delägarna brutit mot god advokatsed.

Det ena fallet rörde ett anställningsavtal där en biträdande jurist gjordes skyldig att återbetala hela eller delar av avgiften för de obligatoriska advokatkurserna, om juristen sade upp sig inom ett år efter en genomförd kurs. Disciplinnämnden tilldelade tre delägare var sin erinran, eftersom sådana villkor strider mot god advokatsed (25/1437).

Advokat Sten Bauer är ledamot av Advokatsamfundets disciplinnämnd och specialiserad på bland annat arbetsrätt. Han hänvisar till Advokatsamfundets regler om obligatorisk advokatexamen för inträde i Sveriges advokatsamfund. I 8 § sägs där att det ”åligger ledamot av Sveriges advokatsamfund att bekosta utbildning och examination för hos ledamot anställd biträdande jurist”.

– Ordalydelsen i reglerna innebär att arbetsgivaren ska bekosta utbildning, inte belasta den anställde med återbetalningsansvar till arbetsgivaren om juristen slutar, säger Sten Bauer.

Att just advokatutbildningen, som advokaterna anförde, ”ger ett bestående värde för den anställde” spelar då ingen roll, enligt Sten Bauer. Inte heller är det relevant att sådana återbetalningsvillkor under vissa förutsättningar kan godtas enligt arbetsrättslig praxis.

Sten Bauer anser att advokaternas resonemang bakom återbetalningsskyldigheten bygger på en felaktig förut­sättning från advokatbyråns sida.

– Byrån vet att senast efter omkring 12–18 månader på byrån kommer en anställd biträdande jurist att gå en första obligatorisk kurs. Det måste inkluderas i kostnaden för anställda jurister, och ses som något som tjänats in under arbetad anställningstid. Inte något som ska tjänas in i framtiden, säger han.

Skyldigheten för en advokatbyrå att bekosta advokatutbildningen sträcker sig dock inte hur långt som helst, påpekar Sten Bauer. I ett tidigare beslut (23/0927) fann disciplinnämnden att en advokatbyrå inte behövde bekosta samtliga advokatutbildningar som en jurist enligt samfundets rekommendationer borde ha fått gå under sin tidigare anställning på en annan advokatbyrå.

Höstens disciplinärende var ett så kallat initiativärende. Det väcktes sedan Advokatsamfundets tillsyns­enhet granskat anställningsvillkoren för biträdande jurister hos ett antal advokatbyråer.

Att tillsynsenheten fördjupat sig i just detta är, enligt Sten Bauer, ett tecken på frågans betydelse.

– En anställd på en advokatbyrå ska ha skäliga anställningsvillkor. Man ska inte ”binda fast” anställda vid byrån genom hot om återbetalning av kursavgifter, det är inte skäligt, säger han.

I det andra fallet tilldelades två delägare varning för att de anställt en biträdande jurist på provisionsbaserad lön, med villkoren att förskottslön som betalats ut skulle avräknas mot senare intjänad provision (25/2614). Disciplinnämnden konstaterar i sitt beslut att ”det ankommer på en principal att tillse att en biträdande jurist uppbär skälig lön, oavsett vad den biträdande juristen må ha uppgett i fråga om önskemål kring löneform och villkor under anställningsförfarandet”, och att de aktuella villkoren var oskäliga.

– En advokatbyrå vet vid anställningsögonblicket att det kommer att ta ett par, tre månader innan en biträdande jurist börjar generera intäkter för utfört och fakturerat arbete. Då är det inte skäligt att juristen börjar sin anställning med flera månadslöner i skuld, som måste arbetas av under fortsatt anställning, säger Sten Bauer.

I det aktuella fallet slutade den biträdande juristen efter ungefär sex månader på byrån. Hon hade då en skuld till byrån.

Även här borde advokaterna ha insett att en biträdande jurist inte kan förväntas tjäna in sin lön från första dagen, påpekar Sten Bauer. Villkor som innebär att den som slutar har ett negativt lönesaldo efter ett knappt halvår är därmed oskäliga.

Reglerna om skäliga anställningsvillkor för biträdande jurister fyller ett viktigt syfte, påpekar Sten Bauer: att säkra biträdande juristers oberoende och kvaliteten på deras arbete.

– Om en biträdande jurist måste ta in vilka uppdrag som helst för att kunna klara sin försörjning, då äventyrar det oberoendet, fastslår Sten Bauer.

För den biträdande juristen kan inkomsten också spela roll när han eller hon ansöker om inträde i Advokatsamfundet, påpekar Sten Bauer. Om den sökandes genomsnittliga månadslön under kvalifikationstiden inte når upp till ingångslönen för domstolsnotarier vid ansökningstillfället krävs nämligen en särskild redogörelse för den låga inkomsten, eftersom den kan tyda på att den sökande inte arbetat heltid.