Etiknotiser

Styrelsen vägleder om värdebaserade arvoden

Advokatsamfundets styrelse antog i oktober ett vägledande uttalande som gäller möjligheten till värdebaserad ersättning för advokatuppdrag på det affärsjuridiska området. Bakgrunden är den digitala utvecklingen på den juridiska tjänstemarknaden, som har aktualiserat frågor om arvodesmodeller. Styrelsen förtydligar att värdebaserade arvodesmodeller är förenliga med god advokatsed under de förutsättningar som beskrivs.

Styrelsen konstaterar att ”nedlagd tid endast är en av flera faktorer vid bedömningen av ett skäligt arvode”. Redan i dag finns därmed ett ”betydande utrymme för arvodesmodeller som inte enbart baseras på nedlagd tid”. Att uppdrag tar mindre tid att utföra tack vare AI-investeringar behöver därför inte betyda att arvodet ska sättas ned.

Uttalandet finns på Advokatsamfundets webbplats och här i tidningen.

Läs det vägledande uttalandet

Nytt nummer av Samordningsfunktionens omvärldsbevakning

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som leds av Polismyndigheten och i vilken Advokatsamfundet ingår, har publicerat ett nytt nummer av sin omvärldsbevakning.

Dokumentet kan nås via till­syns­enhetens sidor på Advokatsamfundets webbplats.

Missa inte information om penningtvätt

Advokatsamfundets tillsynsenhet har publicerat del tre i sin informationsserie om penning­tvätt. Temat är klientkännedom i praktiken – identifiering, verklig huvudman och PEP.

Aktuellt om penningtvätt kommer fyra gånger per år, och sänds till alla advokater och biträdande jurister.

Övriga som vill ha nyhetsbrevet kan anmäla sig på tillsynsenhetens sidor om penningtvätt.

Straffavgiftsnämnden upphävde straffavgift

Advokatsamfundets straffavgiftsnämnd beslutade vid sitt möte i september att upphäva ett beslut från disciplinnämnden om straff­avgift på 25 000 kronor. Beslutet kom i maj i år, och rör en advokat som i rollen som konkursförvaltare bland annat uttryckt sig olämpligt till en fordringsägare. Disciplinnämnden tilldelade advokaten en varning samt straffavgift. Till skillnad från disciplinnämnden ansåg inte straffavgiftsnämnden att det fanns särskilda skäl att ålägga advokaten straffavgift. Straffavgiftsnämnden pekar i beslutet också på att disciplinnämnden inte närmare motiverat vilka dessa särskilda skäl var.

Straffavgiftsnämnden inrättades 2024 för att pröva överklaganden av beslut om straffavgift för advokater i disciplinärenden som har fattats av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Planera för Legal Tech & AI 2027

Redan nu kan intresserade boka in 2027 års upplaga av konferensen Legal Tech & AI, som äger rum på Hotel At Six i Stockholm den 8 april. Konferensen arrangerades för första gången i Stockholm av Advokatsamfundet, TechTorget och VQ Legal i februari i år och samlade omkring 600 deltagare verksamma inom legal tech-sfären. Legal Tech & AI 2026 omfattade mer än 40 seminarier, paneldiskussioner, workshops och demonstrationer som pågick parallellt, och förutom advokater, byråledare, bolagsjurister, branschföreträdare och experter medverkade generalsekreterarna för de nordiska advokatsamfunden för att diskutera utvecklingen.

Aktiebolag och organisationer kan användas för penningtvätt

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har i oktober publicerat två nationella riskbedömningar på området penningtvätt och terrorfinansiering. En handlar om juridiska personer och den andra om civilsamhällesorganisationer.

Enligt rapporten om juridiska personer och konstruktioner är aktiebolag den juridiska form som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism på samhällsnivå. Aktiebolag bedöms spela en nödvändig roll vid storskaliga och avancerade upplägg avseende penningtvätt. Kriminella aktörers tillgång till en stor mängd aktiebolag, deras möjlighet att verka anonymt genom bulvaner, målvakter och utnyttjande av identiteter samt deras tillgång till företagskonton är viktiga faktorer för att kringgå existerande kontrollsystem. Utländska juridiska personer med fast driftställe i Sverige och ideella föreningar bedöms utgöra en betydande risk på samhällsnivå.

Rapporten om civilsamhälles­organisationer visar att det finns risk för att organisationer som samlar in eller fördelar medel i välgörenhetssyfte utnyttjas för finansiering av terrorism, men att risken är av varierande grad. Den bristande transparensen gör att det är svårt att identifiera det fåtal som riskerar att utnyttjas. Verksamhetsutövare behöver därför göra en riskbaserad helhetsbedömning i varje enskilt fall.