Advokater väljer bort asyluppdrag sedan nya regler infördes

Den 12 juli i år trädde nya regler i utlänningslagen 18 kap. 1 a – 1 b §§ om ersättning för rådgivning i asyl- och migrationsärenden i kraft. Inför förändringarna varnade många advokater för att reformen skulle innebära att advokater inte längre kan ta biträdesuppdrag i ärenden om internationellt skydd. 

Advokatsamfundet genomförde i september en enkätundersökning bland asyl- och migrationsadvokater i Sverige för att undersöka vad de nya reglerna inneburit. Undersökningen visar att 75,3 procent av de advokater som har svarat inte åtar sig uppdrag enligt de nya reglerna.

Advokatsamfundets rapport visar också att 42,7 procent av advokaterna avser att sluta åta sig migrationsuppdrag, och ytterligare 41,3 procent överväger att lämna rättsområdet permanent.

Advokat Karin Gyllenring var en av de advokater som tillsammans med kollegorna i Advokatsamfundets arbetsgrupp för migrationsrättsliga frågor varnade för konsekvenserna av regeländringarna. 

– Att tre av fyra svarande advokater inte längre åtar sig dessa uppdrag är en mycket allvarlig signal. Det är inte ett uttryck för bristande engagemang hos advokatkåren, utan för att systemet har utformats på ett sätt som gör det svårt att förena uppdragen med våra advokatetiska skyldigheter, säger hon. 

Särskilt bekymmersamt är det, enligt Karin Gyllenring, att problemen inte handlar om enskilda brister i tillämpningen, utan om hur hela systemet har utformats.

– Asylrätten handlar ytterst om människors liv och säkerhet. Att utreda en persons skyddsbehov, identifiera relevanta rättsliga frågor och ge välgrundade råd är inget som kan standardiseras till ett kort informationsmöte, fastslår hon.

Just den begränsade ersättningsbara tiden för rådgivning, en eller två timmar, beskrivs som en central brist av de advokater som deltagit i Advokatsamfundets undersökning. I rapporten beskriver advokater att de behöver fortsätta arbeta utan ersättning för att kunna ge sin klient tillräcklig hjälp. 

Karin Gyllenring och hennes kollegor på Asylbyrån hör till den stora grupp advokater som i dag avstår från biträdesuppdrag i asylärenden hos Migrationsverket.

– Vi har alla sett oss tvingade att tacka nej till uppdrag som rättsliga rådgivare enligt det nya regelverket, eftersom vi, i linje med Advokatsamfundets bedömning, anser att uppdragen inte går att förena med våra advokatetiska skyldigheter, säger Karin Gyllenring.

Beslutet att tacka nej till uppdragen har samtidigt inte varit lätt, påpekar hon. 

– Vi är en advokatbyrå där samtliga medarbetare har valt att ägna sina yrkesliv åt att hjälpa människor som riskerar förföljelse, tortyr och andra allvarliga övergrepp. Att då behöva tacka nej när Migrationsverket ringer och vill förordna oss för en människa som behöver vårt juridiska stöd känns både sorgligt och frustrerande. Men vi kan inte låta vårt engagemang för klienterna leda till att vi åtar oss uppdrag som vi inte kan utföra på ett professionellt och advokatetiskt försvarbart sätt, säger Karin Gyllenring.

För de asylsökande får de nya reglerna förstås allvarliga konsekvenser, anser Karin Gyllenring. 

– Människor som flyr från krig, tortyr och förföljelse riskerar att stå utan kvalificerad juridisk hjälp när de behöver den som allra mest, säger hon, och tillägger att detta inträffar samtidigt som läget på migrationsrättens område är oerhört svåröverskådligt och rättsligt komplicerat.

Som en följd av undersökningen har Advokatsamfundet skickat en hemställan till Justitiedepartementet om att reglerna behöver ändras. 

Advokatsamfundets rapport Offentligt biträde i ärenden om internationellt skydd – hur fungerar det nya regelverket i praktiken? finns att läsa på Advokatsamfundets webbplats.