Notiser
Nr 8 2026 Årgång 92Överfullt i fängelserna
Det totala antalet intagna på anstalt har mer än fördubblats de senaste tio åren och antalet nyintagna på anstalt under 2025 var det högsta på 30 år, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Samtidigt fortsätter beläggningsgraden på anstalterna att öka, och den ligger i dag på 141 procent. En orsak till att fängelserna är så fulla är att allt fler döms till långa straff. Sedan 2016 har antalet personer som fått de längsta fängelsepåföljderna (mer än fyra år) ökat med 319 procent. Även antalet livstidsdömda har ökat. Under 2025 påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, jämfört med 2016 då motsvarande siffra var 11.
Walthon och Ramberg går samman vid nyår
De båda affärsjuridiska advokatbyråerna Walthon och Ramberg går från årsskiftet samman och bildar Walthon Ramberg. Den nya byrån får omkring 40 jurister. Samgåendet ska enligt byråerna ”skapa en bredare kompetensbas” och erbjuda specialistkompetens inom bland annat fastighetsrätt, arbetsrätt, bolagsrätt, finansiering, aktiemarknadsrätt och kommersiella avtal.
Funktionshinder påverkar karriären
Var tionde akademiker inom fackförbundet Akavia har en eller flera funktionsnedsättningar och var åttonde har barn med funktionsnedsättning, visar en undersökning från Akavia. Gemensamt för de båda grupperna är att arbetslivet påverkas negativt av funktionsnedsättningen. Bland effekterna finns försämrat inflytande över arbetsuppgifter, uteblivna karriärmöjligheter och sämre välmående. Bakom rapporterna ligger två års arbete med att samla in och bearbeta data från 31 000 medlemmar samt djupintervjuer och fokusgrupper. Arbetet har mynnat ut i en rapport om akademiker med funktionsnedsättning.
Sverige toppland för innovation
Sverige är fortsatt ett av världens främsta innovationsländer, med en andraplats i rankningen Global Innovation Index 2026. Sverige rankas etta i världen inom två av indexets sju huvudområden: infrastruktur och näringslivets innovationsförmåga. Global Innovation Index (GII) ges ut av FN-organet World Intellectual Property Organization (WIPO) och mäter länders innovationsförmåga i 139 ekonomier utifrån omkring 80 indikatorer.
MR-försvarare riskerar att tystas
Människor som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige riskerar att utsättas för hot, nedtystning och ekonomisk styrning, enligt en ny undersökning från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten bygger på FN:s deklaration om människorättsförsvarare och intervjuer med cirka 100 personer som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige.
MR-institutet pekar i rapporten på tre olika risker för MR-företrädare: nedtystning när den som lyfter fram brister utsätts för negativa följder, ekonomisk styrning i form av bristande finansiering, projektifiering, administrativa krav och bidragsvillkor samt angrepp mot person, där MR-försvarare utsätts för hot, smutskastning eller andra angrepp på grund av sitt människorättsarbete.
Institutet för mänskliga rättigheter: Människorättsförsvarare i Sverige
Nämnd klargör om sprängningar
Nämnden för brottsskadeersättning har i flera nya beslut utvecklat tydligare nivåer för hur stor ersättning en person kan få efter en sprängning i eller nära sin bostad. I de aktuella fallen har ersättningen bestämts till 20 000, 40 000 eller 80 000 kronor. Beslutande blir vägledande för framtiden.
Läs mer på Brottsoffermyndighetens webbplats.
Kriminella rekryterar digitalt
Kriminella nätverk använder digitala medier för att locka barn och unga med snabba pengar i utbyte mot att de utför brott, visar en ny forskningsstudie från Brå, Brottsförebyggande rådet. Digitala medier används genom hela rekryterings- och utförandeprocessen för att etablera kontakt, förmedla uppdrag och instruera barn och unga i genomförandet av brotten. Rekryteringsprocessen präglas ofta av manipulation, där barn och unga lockas och övertalas att acceptera och genomföra brottsuppdraget. När uppdraget väl accepterats förändras tonläget mot de unga, och hot är vanligt förekommande.
Arbetet mot sex-trafficking otillräckligt
Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets, Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete mot människohandel för sexuella ändamål. Granskningen visar att deras arbete kan bli mer effektivt. En av bristerna är, enligt Riksrevisionen, att Polisens organisation inte är ändamålsenlig för arbetet mot människohandel och att Polisen saknar rätt kompetens. Migrationsverket har i vissa fall svårt att fånga upp signaler om människohandel, och Åklagarmyndighetens specialistkompetens om människohandel används inte i alla relevanta ärenden, konstaterar Riksrevisionen också.