Utbildning och granskning brister

Riksrevisionens granskning visar att den svenska nämndemannakåren inte speglar befolkningens sammansättning. Trots upprepade försök att bredda rekryteringen är till exempel yngre och utlandsfödda fortfarande underrepresenterade.

Domstolsverket har bedrivit flera informationskampanjer för att förändra detta, men inte följt upp vilka grupper som faktiskt har nåtts, konstaterar Riksrevisionen. Dagens system där politiska partier nominerar nämndemän och där ingen har ett helhetsansvar för gruppens sammansättning utgör troligen en förklaring till situationen. Även villkoren för uppdraget kan påverka individers vilja och möjlighet att tjänstgöra.

– De problem som granskningen belyser, och att nämndemannakåren inte speglar befolkningen fullt ut, kan i längden leda till minskat förtroende för rättsväsendet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Granskningen visar dessutom att domstolarnas möjligheter att kontrollera nämndemännen mot polisens olika register är begränsade. I dagsläget får domstolarna endast göra sådana kontroller i samband med att nämndemännen utses. Kontroller som ändå gjorts senare, till exempel när en nämndeman lånas ut från en domstol till en annan, har lett till att begångna brott har upptäckts. Enligt Riksrevisionen tyder detta på att kontrollmöjligheterna behöver utökas.

Riksrevisionen konstaterar också att nämndemännen endast får en kort introduktionsutbildning, och att den varierar i längd hos de olika domstolarna, från en till åtta timmar. Samtidigt uppger en tredjedel av domstolarna att nämndemännens beteende i rättssalen har påverkat domstolens trovärdighet negativt, vilket delvis bör bero på bristande kunskaper om vad uppdraget kräver.

Totalt tjänstgör cirka 8 100 nämndemän i svenska domstolar.

Riksrevisionen: Nämndemän i domstolar – sammansättning, utbildning och kontroll (RiR 2026:24)