Näringspenningtvätt
Ännu osäkert hur lagen ska tillämpas
Nr 8 2026 Årgång 92Tolv år efter att regeln om straff för näringspenningtvätt kom till råder fortfarande osäkerhet om hur den ska tillämpas. Trots att lagändringen gjordes för att komma åt penningtvätt i näringsverksamhet gäller en stor majoritet av anmälningarna personer som inte alls drev företag, enligt en utvärdering gjord av Brå.
Bestämmelsen om straff för näringspenningtvätt infördes den 1 juli 2014 och gör det möjligt att straffa någon för penningtvättsåtgärder utan att det förbrott som åtgärden var tänkt att dölja behöver bevisas. Syftet med lagändringen var att komma år så kallade kontomålvakter, och lagstiftaren ville framför allt komma åt penningtvätt i näringsverksamhet.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har nu granskat hur lagen tillämpas. Granskningen visar att bestämmelsen om näringspenningtvätt i sin helhet har kommit att användas bredare än avsett. I det granskade materialet avsåg bara en tiondel av anmälningarna personer som ägde eller drev företag som utnyttjades för brottet. Nästan hälften rörde i stället ringa näringspenningtvätt i form av innehav av kontanter som polis och åklagare misstänker kan härröra från brott, till exempel narkotikabrott.
Brå pekar också på osäkerhet om hur brottsrekvisiten ska tolkas, särskilt innebörden av ”klandervärt risktagande”. Närmare 40 procent av dem som åtalades för ringa näringspenningtvätt friades i tingsrätten. Enligt Brå förefaller det som om åklagarna ibland väcker åtal med svag bevisning. Myndighetens övergripande bedömning är samtidigt att skuldfrågan är tillräckligt tydligt avgjord i de fällande tingsrättsdomarna.
Som underlag för rapporten har sex försvarsadvokater också intervjuats. De intervjuade advokaterna framhåller att stor vikt fästs vid den tilltalades berättelse i mål om näringspenningtvätt, och alla beskriver det som ett slags omvänd bevisbörda, det vill säga att den tilltalade ska bevisa att han eller hon inte har gjort det som åklagaren påstår, till följd av att bestämmelsen om näringspenningtvätt bygger på en tanke om ett slags lättnad av beviskravet.
Brå bedömer att de nya reglerna om självständigt förverkande kan minska användningen av bestämmelsen vid misstänkta kontantinnehav. En minskning av anmälningarna om ringa näringspenningtvätt syntes redan under 2025.
Utvärderingen bygger främst på en genomgång av slumpvis utvalda förundersökningar från 2023 och alla tingsrättsdomar från 2023 om näringspenningtvätt samt intervjuer med åklagare, hovrättsdomare, försvarsadvokater och polisanställda. Det är första gången sedan bestämmelsen infördes för tolv år sedan som tillämpningen undersöks systematiskt.
Brå-rapport 2026:26, Näringspenningtvätt – En utvärdering av bestämmelsen om näringspenningtvätt