En moralisk skyldighet att lagföra brotten

Advokat Jurij Bilous är i Stockholm under några dagar i slutet av oktober för en konferens med Civil Rights Defenders. På ett abonnerat hotell ska han möta människorättsförkämpar på gräsrotsnivå från hela världen. Schemat är tajt, men han har en halvtimme för att tala med Advokatens redaktör, i ett fönsterlöst pressrum på hotellet, som annars ligger vackert vid Saltsjöns inlopp till Stockholm. 

Den ukrainske advokaten har ett välansat skägg och är klädd i grå kostym med väst och röd slips, kanske ett arv från hans tidigare liv som affärsadvokat. Hans liv ändrades drastiskt i ­februari 2022, när den fullskaliga ryska invasionen helt förändrade förutsättningarna för det ukrainska folket. 

– Med invasionen såg vi så massiva krigsbrott redan under de första dagarna av krig att jag beslutade mig för att byta bana och ge mig in på ett nytt område. Före kriget hade jag inte sysslat med brott eller bevis på ryska krigsförbrytelser. Jag startade med det i mars 2022, och har fortsatt sedan dess, berättar Jurij Bilous. 

Den nya uppgiften går ut på att dokumentera och samla in bevis för ryska krigsförbrytelser. Inledningsvis samarbetade han med organisationen Center for Civil Liberties, som belönades med Nobels fredspris 2022. Han har också ett samarbete med Internationella brottmålsdomstolen i Haag, och 2024 startade Bilous en ny organisation, Rättvisa för ukrainarna. 

– Vår organisations främsta fokus just nu är att samla in bevis om krigsbrott och att företräda offer inför domstol. Dessutom samlar vi bevis om skador på egendom för ukrainska medborgare till den internationella registreringsmekanism som Europarådet skapat, säger Jurij Bilous. 

Liten del av rättvisa skipas

Mänskliga rättigheter var inte helt nytt för Jurij Bilous. Redan före den fullskaliga invasionen hade han företrätt ukrainska politiska fångar i Ryssland. Efter det ryska angreppet på östra Ukraina 2014 arbetade Jurij Bilous också med att bevaka att de som tvingades fly från de ockuperade delarna fick sina rättigheter tillgodosedda. Och han ser sitt arbete för mänskliga rättigheter och mot krigsbrott som något han är förpliktad att göra.  

– Det är både en professionell och en moralisk skyldighet för ukrainska jurister att arbeta för rättvisa. Det är ett kall, för vårt land, vårt folk och för vårt rättssystem. Vi valde inte den här uppgiften, den valde oss. Vi har bara att arbeta för att skydda vårt folk, både juridiskt och psykologiskt, fastslår Jurij Bilous. 

'Advokaten talar lugnt och med eftertryck. Då och då frågar han den kvinnliga tolken som är med i rummet om något ord, men mestadels flyter engelskan bra. Han kikar nyfiket på intervjuarens frågor och konstaterar att hans namn ser lustigt ut i svensk transkription, innan han återvänder till frågorna. 

Uppgifterna om de brott som begåtts kommer från olika håll, berättar Jurij Bilous. 

– Många människor i Ukraina känner till mitt arbete. Jag använder aktivt sociala medier, och publicerar mycket information om mitt arbete. I början var det förstås mun till mun som gällde, säger han, och tillägger att journalister och olika människorättsaktivister ofta bidrar med uppgifter.

Förutom att samla in bevis har Jurij Bilous också använt sina advokatfärdigheter för att företräda offer för ryska krigsbrott i ukrainska domstolar. Åtalen har gällt olika brott, som mord, våldtäkt och olika andra brott mot Genèvekonventionen. 
Och Bilous är inte ensam. Enligt beräkningar från den ukrainska åklagarmyndigheten tidigare under hösten pågick just då 137 000 mål om ryska krigsbrott. Det är alltså ett omfattande arbete som bedrivs av polis, åklagare och advokater, och som sedan hanteras av ett rättssystem som också drabbats av kriget i form av förstörda domstolsbyggnader och domare som tvingats fly sina respektive hemorter. 

Förutom att fastslå vilka brott som begåtts och utmäta straff kan domstolarna också besluta om skadestånd till offren. Jurij Bilous berättar om ett ärende, där domen föll i maj i år. Han företrädde där en kvinna som utsatts för våldtäkt av en rysk soldat, samt hennes son som tvingats bevittna det hela. Domstolen dömde soldaten till elva års fängelse. Offren tilldömdes dessutom två respektive en miljon ukrainska hryvnia i skadestånd, ungefär en fjärdedel så mycket i svenska kronor. Våldtäkten begick i södra Ukraina, i ett område som tidigare var ockuperat av ryssarna, men som befriades av den ukrainska armén. 

– Den ryska soldaten ägnade sig åt systematiska våldtäkter. Men efter befrielsen inledde polisen och åklagare arbetet med att samla bevis och det väcktes åtal, säger Jurij Bilous.  

De allra flesta rättegångarna om krigsbrott genomförs utan att den tilltalade är på plats. Därmed kan inte heller straffen verkställas. Så vilken funktion fyller en dom som den i maj egentligen? Jurij Bilous ställer sig också den frågan emellanåt. 

– Jag tror att det är en del av skipandet av rättvisa, en liten del, men en del. För om du vet vem den ryske soldaten är, om du känner till hans namn och känner igen hans ansikte, om du vet vilken militär enhet han hör till, då har vi bevis, blir svaret. 

Förutom det juridiska stödet och bidraget till att rättvisa skipas vill Jurij Bilous också delta i att upprätta offren för våld och övergrepp. Det är ett arbete som skiljer sig från hans tidigare som affärsadvokat, men ett arbete han uppskattar. 

– Rättegångar är viktiga. Men den juridiska hjälpen måste alltid rymma också psykologiskt stöd. Det är en del av vårt uppdrag som advokater och människorättsförkämpar. Att ge människor både det juridiska och det psykologiska stödet, det ger mig kraften att fortsätta arbetet.

Vill se specialdomstol

Det ukrainska rättssystemet är under enorm press. Förutom de ”vanliga” brott och tvister som fortfarande ska hanteras, är inflödet av krigsbrott enormt. Och allt ska hanteras samtidigt som kriget pågår med oförminskad styrka, och delar av Ukraina dessutom är ockuperade. Jurij Bilous beskriver att advokater och människorättskämpar lever i ständig livsfara. 

– Vi kämpar mot ett stort och väldigt starkt land. Vi slåss mot krigsbrott, och inte bara mot dem. Vi är i krig och utstår missilattacker varenda dag, men vi slåss också mot rysk propaganda om krigsbrott, säger han.

Trots svårigheterna anser Jurij Bilous att de rättegångar som genomförs lever upp till högst ställda krav på rättssäkerhet. Att bevisen verkligen håller måttet är också avgörande för de framtida prövningar som kan komma i internationella domstolar, menar han. 

– Våra rättsprocesser mot ryska soldater måste hålla en hög juridisk standard. Det är väldigt viktigt inför framtida domar. Det utgör en viktig del av rättvisan för det ukrainska folket, en del av vårt juridiska arv för framtidens Ukraina.

Arbetet med att samla in bevis och dokumentera brott för framtida prövningar i exempelvis Internationella brottmålsdomstolen löper hela tiden parallellt med de nationella åtalen och rättegångarna, förklarar Jurij Bilous. 

Många brott under Genèvekonventionen kan lagföras såväl i Ukraina som i internationella domstolar och andra nationella domstolar (läs mer om detta i artikeln nedan). Att åtala krigets ledare, som Putin, är betydligt svårare än att åtala enskilda soldater.

– Ukrainska domstolar kan inte döma och straffa Putin, till exempel. Som president för Ryssland har han en speciell immunitet. Därför önskar vi från Ukraina, och jag vet att Sverige stöder detta förslag, att det skapas en specialdomstol för den högsta nivån av befälhavare i Ryssland. Det är den andra delen av rättvisan. Vi måste straffa krigshetsaren Putin, säger Jurij Bilous. 

En annan rättvisefråga är hur man ska kunna komma åt ryska tillgångar för att kompensera för de skador som kriget orsakat. 

– Vi måste hitta ett sätt att beslagta ryska tillgångar. I civilrätten är det en självklar princip att den som förstör något också ska betala för det. Varför ska det inte gälla mellan våra länder? Ryssarna förstörde våra städer, våra hem och våra företag. Och Ryssland ska inte behöva betala? Varför, frågar Jurij Bilous, som menar att det måste skapas en mekanism för att ta ryska tillgångar i beslag. 

Angrepp på rättsstaten

Arbetet för att upprätta ukrainska krigsoffer och hela den ukrainska nationen pågår alltså på många fronter. Och Jurij Bilous tackar både organisationen Civil Rights Defenders och den svenska staten för stödet. Kampen för rättvisa bör vara en gemensam, internationell kamp, anser han. 

– Jag tror att vi måste arbeta tillsammans för att dra ryssarna inför domstol för brott i ­Ukraina. Det är brott först och främst mot det ukrainska folket, mot vårt rättssystem. Men det är också ett angrepp på all civilisation och den internationella rättsordningen, på rättsstaten, säger Jurij Bilous, innan vi får lämna det trånga rummet för fotografering under en blek oktobersol ute vid vattnet.