Notiser

Upphandling: Skiljeförfarande snabbar på tvistlösning 

Tvister omkring offentlig upphandling löses i snitt ett år snabbare i skiljeförfarande än i allmän domstol. Det visar en ny rapport från Skiljedomsinstitutet SCC. I Sverige upphandlas varje år varor och tjänster för ungefär 900 miljarder kronor. Det är alltså stora belopp inblandade, och många gånger samhällsviktiga projekt som pausas när det blir tvist. 

Enligt rapporten löses en stor del av upphandlingstvisterna genom förlikning, både i domstol och hos SCC. Processen för att nå fram till en lösning på tvisten är dock avsevärt kortare än i domstol. I genomsnitt tar det ett år längre att nå en lösning i domstol än hos SCC.

11 fick rätt i konsumenttvistnämnden

Konsumenttvistnämnden tog under 2023 emot 82 ansökningar om prövning. Det är 8 fler än under 2022, då 74 ansökningar om prövning togs emot. Slutligt beslut meddelades i 72 ärenden, varav 47 ärenden prövades i sak och 25 ärenden inte prövades, eller avskrevs. Samtliga beslut var enhälliga.

Samtliga ärenden som prövades i sak avsåg begäran om nedsättning av arvode. I 11 fall bifölls konsumentens begäran om nedsättning helt eller delvis, och i 36 fall avslogs konsumentens begäran.

MR-bibliotek nedläggningshotat

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter vid Lunds universitet riskerar att läggas ner, rapporterar Dagens Nyheter. Orsaken är bristande ekonomiska resurser. Raoul Wallenberg-institutets bibliotek är det största biblioteket inriktat på mänskliga rättigheter i norra Europa. Enligt bibliotekets chef behövs ett tillskott på tre miljoner kronor för att klara att fortsätta verksamheten. 

Höjt lönekrav gav fler avslag

Ett år efter att lönekravet för arbetstillstånd höjdes har Migrationsverket nu analyserat höjningens effekter och resultat. Analysen visar att det nya lönekravet slagit ojämnt mellan olika branscher. Andelen avslag har ökat mest bland personer i restaurang- och städbranschen, samtidigt som antalet nyinkomna ansökningar inom dessa branscher också minskat efter att försörjningskravet infördes. Även i vissa vård­yrken har andelen avslag ökat ordentligt, exempelvis för vårdbiträden och personliga assistenter. Inom högkvalificerade yrken har andelen knappt ökat alls, och i transportsektorn har avslagen till och med minskat i andel. 

Institutet fick A-status

Institutet för mänskliga rättigheter fick i oktober A-status, det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Statusen är ett kvitto på att institutet lever upp till Parisprinciperna, det internationellt tongivande regelverket för institutionernas uppdrag.

Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter, och även ackrediterat till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och andra internationella forum för mänskliga rättigheter.

Stora brister i familjehemsvården

Vården i familjehem för omhändertagna barn har stora brister. Det visar en rapport av barnrättsorganisationen Bris. Bland annat finns det inte tillräckligt många familjehem av god kvalitet för att säkerställa långvariga placeringar där familjehemmens kompetens matchar barnets stödbehov.  

Ungefär en procent av Sveriges barn kommer någon gång under sin uppväxt att placeras i heldygnsvård, och den vanligaste formen är då att placeras i familjehem. Under 2023 var omkring 18 800 barn placerade i familjehem.

Bris: ”Är det här hemma nu?”

Utredare ska se över bodelning

Regeringen har gett justitierådet och tidigare professorn Margareta Brattström i uppdrag att se över äktenskapsbalkens regler om bodelningsprocessen och betänketid. Syftet är ytterst att säkerställa att personer som vill separera inte utsätts för ekonomiskt våld.

Brattström ska bland annat ta ställning till om det ska tillämpas betänketid vid skilsmässa i färre fall än i dag, och om det bör införas en tidsgräns för bodelningsförrättningen.

Dir. 2024:107 Stärkt skydd för den som vill separera – nya regler om bodelning och betänketid

Hemlig dataavläsning permanentas

Regeringen föreslår i en proposition att den tidsbegränsade lagen om hemlig dataavläsning ska permanentas och utvidgas. Enligt förslaget ska hemlig dataavläsning få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Den överskottsinformation som kommer fram vid hemlig dataavläsning ska också få användas för andra ändamål. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

Rekonstruktörer anklagas för ambulansjakt

Tidningen Dagens Industri har i en serie artiklar granskat företaget Rekonstruktionsgruppens arbetsmetoder. Enligt granskningen ska företaget erbjuda djupt oetiska upplägg till företag i kris, i form av så kallade informella rekonstruktioner. Flera advokater som stött på företaget intervjuas
i artiklarna. Advokat Hans Andersson, ord­­förande för Rekon, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet, beskriver förfarandet som ”ambulance chasing”.

HFD: Biträdes hyrbil ska ersättas

När hyrbil utgör det billigaste färdsättet för ett offentligt biträde ska domstolen ersätta de faktiska kostnaderna för bilen. Det fastslog Högsta förvaltningsdomstolen i oktober i en dom. Det offentliga biträdet hade överklagat ersättningsbeslutet. Förvaltningsdomstolen ansåg att det inte var motiverat att hyra bil, medan kammarrätten godtog bilhyran, men enbart gav ersättning motsvarande den för resa med egen bil.

Högsta förvaltningsdomstolens dom, HFD 2024 ref. 49

Företagen missar koldioxidrapporter 

Bara vart fjärde av de företag som omfattas av EU-reglerna i CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) lever upp till reglerna, uppger tidningen Balans. Sedan den 1 oktober 2023 måste  importörer av järn, gödningsmedel och  andra koldioxidintensiva varor rapportera sina utsläpp. Den som inte uppfyller rapporteringsplikten kan drabbas av sanktions­avgifter.  Frågan är viktig för bland annat skatte­rådgivare att ha med i sin rådgivning. 

Kvinnor mer aktiva i gängen

När Polisen fick tillgång till kommunikation från krypterade tjänster som Encrochat visade det sig att kvinnorna nu börjat få nya roller i de kriminella gängen. Det rapporterar Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Enligt Åklagarmyndigheten har kvinnorna gått från att ha varit passiva medhjälpare till en mer aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive som utförare av våldsbrott. Enligt Polisens statistik är 5 procent av de aktiva i kriminella nätverken kvinnor.