Kriminalvården i praktiken
Hårt tryck drabbar intagna, personal och advokater
Nr 9 2024 Årgång 90Sveriges häkten och fängelser är överfulla. Samtidigt innebär beslutade och aviserade straffskärpningar att allt fler ska sitta allt längre i fängelse. Konsekvenserna blir stora, såväl för Kriminalvården som för de intagna och advokaterna, konstaterade anstaltschefen Johan Molinder och advokat Björn Hurtig.
Johan Molinder, anstaltschef på Hall, beskrev en situation som är ansträngd, men under kontroll. Han berättade om att delade celler i dag är det normala på Hall. Mycket arbete måste också läggas på att placera de intagna så att inte medlemmar ur rivaliserande gäng hamnar tillsammans, med risk för våld och konflikter. Bara på Hall arbetar i dag tre personer med att kartlägga och följa utvecklingen inom de kriminella nätverken, just för att undvika bråk innanför murarna, berättade Molinder.
Även brottmålsadvokaten Björn Hurtig sade sig märka stora förändringar inom Kriminalvården, som han främst möter i form av häkten. Han vittnade bland annat om en ökad byråkrati, något som försvårade hans arbete med att stötta sina klienter och ge dem ett fullgott försvar.
– Förr kunde man lämna in papper eller saker till klienten när som helst. Nu stänger häktena tidigt och de har stängt under lunch, sa Björn Hurtig och fortsatte:
– Vi sitter på förhandlingar i en annan stad till fyra, halv fem, då hinner vi inte besöka klienten.
Johan Molinder konstaterade att den ansträngda situationen med långt fler intagna än fängelset är byggt för, också påverkar möjligheten att ge de intagna en meningsfull sysselsättning. Det är helt enkelt svårt att placera de intagna så att man både undviker konflikter mellan olika grupperingar och kan samla intagna som har likartade behov av till exempel arbete eller utbildning.
– Det blir mer förvaring i meningen att man inte får rätt insatser. Vi kan inte alltid leverera det man har behov av, givet platssituationen, sa han.
Även Björn Hurtig ser att det blivit svårare för klienterna att få utbildning, men också att många får träffa sin familj mer sällan när besöksrum och familjerum används som celler. Detta trots att både utbildning och familjebildning är två viktiga faktorer för att förebygga återfall i brott.
En annan konsekvens av överbeläggningen och att allt fler gängkriminella blir inlåsta är att miljön i fängelserna blivit stökigare, berättade Johan Molinder. Detta i sin tur har också gjort att intagna hamnar i isolering under längre tider, och till och med att vissa intagna tycker att det är skönt att bli isolerade.
– Då får du ett eget rum, en egen cell. Du slipper stimmet ute på avdelningarna som det kan vara ibland, konstaterade Molinder.
Allt tyder på att situationen inom Kriminalvården kommer att bli än mer ansträngd, det var Johan Molinder och Björn Hurtig eniga om.
– Det kommer utmanande år. Vi måste hitta andra vägar. Vi måste bygga snabbare, billigare, kanske prioritera hårdare. Det kommer drabba intagna på olika sätt när det gäller återfallsförebyggande verksamhet, sa Johan Molinder.
Och Björn Hurtig höll med.
– Det kommer bli svårare för oss advokater, och för våra klienter. I takt med att vi skärper straff, förlänger straff, häktar för mindre allvarliga brott får vi per automatik också in människor som inte bör vara häktade i systemet, sa han.
Samtalet leddes av journalisten Margit Silberstein.