Förändrad migrationsrätt får stora följder

Carl Bexelius hävdade att det aldrig har varit mer relevant att beskriva migrationsområdet som föränderligt, utifrån reformerna genom regeringens aktiva och ambitiösa politik i kombination med EU:s migrations- och asylpakt, som träder i kraft 2026.

Migrationsverkets senaste prognos för 2024–2027 reviderar ned antalet förstagångsansökningar om asyl, från en historisk låg nivå.

– Mycket av vårt arbete i dag handlar om helt andra frågor än asyl. Migrationsverket går från att vara en asylmyndighet till något annat, sa Carl Bexelius.

Tidöavtalet från 2022 innebär att regeringen genomför ett 30-tal reformer inom migrationsrätten.

– Reformerna innebär ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik. Regeringen ser på migrationen på ett annat sätt än tidigare och har gjort kopplingen mellan stor migration, misslyckad integration och brottslighet. Därför vill regeringen få till en restriktiv migrationspolitik, stävja missbruk och få fler att lämna landet, sa Carl Bexelius.

– Våra klienter tror att det är lättare att få ett uppehållstillstånd i andra länder. Sverige har fått ryktet nu, som väl var tanken, att det är jättesvårt att få uppehållstillstånd, sa Viktoria Nyström.

Utifrån tidöavtalet har regeringen initierat ett stort antal utredningar med koppling till Tidöreformerna. De förväntas leda till lagändringar som kommer att påverka Migrationsverkets processer, arbetssätt och prövning av ansökningar.

EU:s migrations- och asylpakt innebär revidering av EU-ländernas migrationsprocesser i flera delar för att harmonisera medlemsstaternas migrationshantering, med bland annat obligatoriska gränsprocedurer och screeningprocesser.

Viktoria Nyström framhöll att förändringarna har betydande konsekvenser för migrationsadvokater och noterade att lagstiftningen har blivit alltmer omfattande och komplex.

– Vi har gått från att arbeta med några få bestämmelser till att behöva kunna hur mycket som helst och vara insatta i extremt mycket olika bestämmelser, sa hon.

De offentliga biträdena möter också utmaningar som att de får färre ärenden och att de får dålig betalt för utfört arbete, vilket påverkar kvaliteten på arbetet i asylärenden, menade Viktoria Nyström.

Carl Bexelius noterade att en rapport från Statskontoret visar att bifallsfrekvensen i asylärenden skiljer sig mellan Migrationsverkets tre regioner: det är svårast att få bifall i Region Nord och enklast i Region Syd. Enligt rapporten behöver man se närmare på vad det beror på. Både Carl Bexelius och Viktoria Nyström konstaterade också att Migrationsverkets avslagsbeslut ändras av migrationsdomstolarna i mycket låg utsträckning.

Viktoria Nyström ansåg att migrationsrätten har blivit mycket mer politisk. Hon menade att det i stor utsträckning handlar om symbolpolitik. Hon framhöll att många förslag och nya lagbestämmelser inte har stöd i bakomliggande utredningar och att många remissinstanser har varit negativa till lagändringsförslag som ändå har genomförts.

En fråga som Viktoria Nyström oroade sig för var på vilken nivå ersättningarna för biträden i framtiden skulle hamna, eftersom regeringens ambition är att lägga sig på EU:s miniminivå i asyllagstiftningen.

– Man har också rätt att införa beloppsgränser för rättsliga biträden enligt förordningen. Om Sverige inte gör någonting aktivt kommer vi att hamna på miniminivån, vilket innebär att vi inte kommer att ha några bra fungerande asylbiträden längre. Konsekvensen av det är att det uppstår en rättsosäkerhet för klienten, som inte kan få den hjälp den är i behov av och därmed riskerar en rättsförlust, sa hon.