Den viktiga men lätt förbisedda uppsåtsprövningen
Nr 9 2024 Årgång 90Advokat Henrik Olsson gav en historisk tillbakablick av uppsåtsprövningen i svensk rätt och gjorde en kritisk analys av domstolarnas prövning i dag. Särskilt uppmärksammades Svea hovrätts dom i målet med författaren Håkan Nesser.
Advokat Henrik Olsson Lilja inledde seminariet med att berätta om ett mål som han hade och som han lyckades få prövningstillstånd för och där Högsta domstolen (HD) ändrade hovrättens dom, ”HIV-fallet”, NJA 2004 s. 176. En central del i målet handlade om uppsåtsfrågan.
Olsson Lilja gav även en tillbakablick på uppsåtsprövningens historia och lyfte fram olika problem som i dag kan ses vid granskning av domar. Inte minst frågan om likgiltighetsuppsåtets inträde på scenen år 2004 har medfört att en del som tidigare skulle ha friats numera fälls.
Särskild uppmärksamhet ägnade Henrik Olsson Lilja målet med författaren Håkan Nesser och hans hustru, som tidigare i år dömdes av Svea hovrätt till fängelse för grovt skattebrott. Tidigare hade paret friats av tingsrätten. Även parets rådgivare dömdes i hovrätten till fängelse. Paret och rådgivaren har överklagat till Högsta domstolen.
– När det gäller uppsåtliga brott och klienten har haft en rådgivare är det väldigt svårt för åklagarna att hävda och bevisa att det har funnits ett uppsåt. Men i Håkan Nessers fall så blev det inte alls så, kommenterade Olsson Lilja.
I hovrättens fällande dom står det att paret måste ha misstänkt att något var fel med skattelösningen. De måste ha misstänkt att det fanns en risk och borde ha frågat Skatteverket och även en annan skattekonsult, berättade Olsson Lilja och tillade:
– Prövningen kan starkt kritiseras. Det står jag för.
Olsson lilja menade att det finns skäl som talar för att HD borde pröva ärendet eftersom det inte förekommer så mycket uppsåtsfrågor på ekobrottsområdet och det är inte en helt ovanlig situation att man har skatterådgivare.
Nessers advokat vill att ett hypotetiskt prov ska bevisa att makarna Nesser inte haft likgiltighetsuppsåt. I överklagandet hänvisas till NJA 2004 s. 176, Olsson Liljas mål. Där nämns att ett hypotetiskt prov kan vara ett användbart test på hållbarheten i bevisningen för uppsåt.
Olsson Lilja menade att om man med ett hypotetiskt prov frågat om Nesser hade vetat om att det fanns en risk för att något var fel med skattelösningen, hade de då låtit genomföra den? Enligt Olsson Lilja hade det blivit ett negativt svar på frågan.
– Jag lider med Håkan Nesser. Men när det verkligen ställs på sin spets, då gäller det som advokat att verkligen betona uppsåtsfrågan tidigt. Ibland kan det hända att man redan i sakframställan tar upp frågan, hur man tycker att den ska prövas. Så att det blir en fråga som tingsrätten väldigt tidigt börjar fundera kring. Det är min erfarenhet att då blir det fokus på den frågan.