Så går advokatutredningar till

Advokatutredningar har fått alltmer medial uppmärksamhet i Sverige under senare år. Inte minst eftersom det har blivit vanligare att styrelser och företag anlitar svenska advokater för att utreda olika typer av aktuella eller befarade missförhållanden inom ett bolag, konstaterade advokat Claes Langenius, som har stor erfarenhet av att genomföra advokatutredningar.

Syftet med en advokatutredning kan variera, men handlar oftast om att styrelsen eller ledningen misstänker interna överträdelser av exempelvis konkursrättsliga regler, brottsliga handlingar och/eller överträdelser av bolagets eller organisationens policys eller styrdokument.

Langenius framhöll att advokater är särskilt lämpade att genomföra utredningar:

– Advokater är duktiga på att analysera stora mängder fakta och ställa dem mot relevanta frågeställningar. Vi är också duktiga på att genomföra förhör och intervjuer och ställa det mot annan typ av bevisning.

Tidigt i arbetet är det viktigt att säkerställa att klienten är medveten om syftet med en självständig och oberoende advokatutredning: att skydda bolaget och bolagets varumärke, inte att skydda vissa personer. Det är likaså viktigt att tidigt ha klart för sig hur den färdiga utredningen ska presenteras. Ska den exempelvis presenteras i sin helhet på webben?

– Min erfarenhet är att det här uppdraget kräver väldigt stor integritet av advokaten. Mer än vi är vana vid, i och med att man kan få en negativ diskussion med klienten när klienten förstår vad det självständiga och öppna advokatuppdraget egentligen innebär, sa Langenius.

En annan sak som tidigt måste fastställas är vem som är beställaren av utredningen, alltså klienten, påpekade Claes Langenius. Är det bolaget genom styrelsen, eller är det management/ledningen för bolaget? Det kan även bli så att en styrelse som beställt en utredning ersätts av en ny styrelse. Advokaten kan då inte överlämna den färdiga advokatutredningen till den nya styrelsen på grund av lojalitetsplikten. Det framgår bland annat av ett vägledande uttalande från Advokatsamfundets styrelse 2013.

När uppdraget är definierat börjar arbetet med faktainsamling. Normalt sett tas samtliga grunddokument in som kan behövas, till exempel bolagsordningar, vd-instruktioner, uppförandekoder samt relevanta uppgifter från olika publika källor. Även mejl, liksom raderade mejl, sms och sociala medier ska gås igenom och granskas.

Det är ofta flera personer som deltar i en advokatutredning med olika specialkompetenser, som it-forensiker, revisorer och ekonomiska experter och brottmålsadvokater.

Sedan ska olika personer intervjuas inom utredningen, det kan vara anställda eller före detta anställda. Intervjuerna kräver noggranna förberedelser och överväganden. I vilken ordning ska intervjuerna ske? Bör intervjupersonen ha med sig egen advokat? Kan den intervjuade vara anonym?

Langenius beskrev arbetet som att lägga ett stort och komplext pussel. Det råder inte sällan ett högt medialt tryck i samband med advokatutredningar som det gäller att förhålla sig till.

När faktainsamlingen är klar och materialet och intervjuerna har analyserats skrivs en rapport. Den innehåller normalt sett uppdraget och en bakgrund till utredningen, den skriftliga dokumentationen som granskats och de intervjuer som genomförts, en juridisk analys av de fakta som framkommit samt slutsatser och rekommendationer.

Langenius tog också upp frågor som avgränsning av uppdraget, tystnadsplikt och intressekonflikter. Han tipsade även om det danska advokatsamfundets publikation med särskilda riktlinjer för advokatutredningar som mycket bra och läsvärd.