Den svalkande likgiltigheten

Inledningsvis talade Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut, om begreppet personlighet. Enligt Carlander är personlig­heten en samling känslor, tankar, beteenden och interaktionsmönster hos en individ, som är konstanta över tid och situationer.

– Det finns tre personligheter som kan vara komplicerade för advokater att möta. De är personer med narcissistisk aggressivitet, paranoid misstänksamhet och tvångsmässig ihärdighet, sa Carlander som tillade att de tre personligheterna har svårt med mentaliseringsförmågan, alltså förmågan att kunna se på sig själv utifrån och förstå andra människor inifrån dem själva.

Kännetecknande för de här personerna är att de lätt fastnar i känslor som ibland kallas för ”gräddfilskänslor”, alltså ilska, skam och rädsla, som har företräde framför andra känslotankar.

– Det är lite trixigt med de här tre affekterna eftersom de är väldigt dominanta i sin karaktär. Egentligen för oss alla. Om jag är arg har någon gjort fel. Om jag är rädd, då är jag utsatt för ett hot. Och om jag upplever skam så är det någon som har förnedrat mig på ett speciellt sätt. Man blir väldigt låst i sitt perspektiv. Och inte bara det att man blir låst, sa Carlander och fortsatte:

– Man hittar också bevis på att det är på det här sättet. Det här har en tendens att eskalera hela tiden.

I mötet med personer med narcissistisk aggressivitet, paranoid misstänksamhet och tvångsmässig ihärdighet är en grundregel att ge personen vad den ropar efter, inte gå emot och inte utmana.

– Om de här personerna får lite av det de ropar efter lugnar de sig. Samtidigt får du inte ge mer än att du stannar kvar i ditt uppdrag som advokat, sa Carlander och tillade:

– Det går jag inte utanför. Tänk också på att både rädsla, oro och skam ofta leder till aggressivitet. Aggressiviteten är det som syns på ytan.

Under aggressiviteten drivs personen kanske av andra affekter, konstaterade Jakob Carlander. I mötet med den aggressiva personen kan det därför vara klokt att tänka på just det, att det kan finnas andra känslor som triggar utbrotten.

Jacob Carlander beskrev även fyra ”kusiner” till de nämnda personlighets­syndromen, som advokaten ofta möter: rättshaveristen, psykopaten, konspirationsteoretikern och stalkaren. Alla fyra har narcissistiska drag där den egna positionen ofta framhävs på bekostnad av andra. De har också en oförmåga att ta in andra personers perspektiv, önskningar och behov.

– Det handlar mycket om makt för dessa personer. Makten att vidmakthålla en position om mig själv gentemot min omgivning. Makten att hålla omgivningen i schack, att det är jag som styr den, förklarade Jakob Carlander.

Makten kan handla om olika saker. Rättshaveristen vill ha makt över sin sakfråga. Konspirationsteoretikern vill ha makt över verkligheten. Psykopaten vill äga makt över dig mer personligt. Stalkaren är en person med drag av alla dessa tre. Både psykopaten och rättshaveristen kan med tiden få mer stalkande drag.

Kännetecknande för de här personerna är detaljrikedomen i vad de lyfter fram och att de tenderar att bli allt aggressivare när de inte får igenom sin vilja. Det finns också en förkärlek att agera på sociala medier. Publiceringen blir ett sätt att nå en publik för att berätta om sin upplevda utsatthet. Men sociala medier kan också användas för att bestraffa och ge igen.

Carlander avrådde advokater från att bemöta angrepp på sociala medier. Det bästa sättet är att förhålla sig okunnig om angrepp på sociala medier.

– Det är en bra strategi, gå inte in och argumentera. Bättre att inläggen någonstans blir så absurda att publiken förstår att angreppen saknar all grund.

Det vanligaste misstaget i mötet med den här typen av personer är att vi gör för mycket när vi letar efter en relation som inte finns, betonade Carlander. Advokaten försöker göra mera, bättre, lämnar fler löften, har fler möten och samtal och försöker bevisa sin kompetens.

– Advokaten blir alltmer mer snärjd, men det förstärker även klientens beteende.

Ett bättre förhållningssätt är att inte ifrågasätta missnöjdheten och inte ta strid. Carlander hade flera konkreta råd vid fysiska möten med den här typen av klienter:

– Tänk på att aldrig försumma, kränka, vara godtycklig eller förnedra en klient. Var alltid saklig, korrekt, ha god ton, värna klientens bästa. Tala inte med känslomässigt laddade ord till dessa personer eftersom de inte kan hantera eller förstå affekter i sin bristfälliga mentaliseringsförmåga. Var saklig, konkret, behåll ditt lugn. Ta inga strider och hota inte tillbaka, sa Carlander som tillade att det räcker med att säga att: ”Det du nu säger kommer inte att påverka det jag gör.” Var mer informativ än relationell och argumentera inte. Lämna saker som information som den andra personen kan välja hur den vill förhålla sig till. Är du mer relationell så blir förhoppningen större att personen ska ta sig an det du säger på ditt sätt. Våga avsluta samtal. Både för att det förstärker att bara låta en person fortsätta, och det kan också kan vara dränerande för den egna arbetsmiljön att vara kvar i situationen för lång tid. Sök hjälp via Advokatsamfundet där det numera finns konkret handfast hjälp att få. Och spela inte osårbar hjälte.

I mötet med besvärliga klienter är det lätt att bli cynisk för att skydda sig själv och skapa ett avstånd. Men det finns ett bättre förhållningssätt, enligt Carlander.

– Ibland behövs lite svalkande likgiltighet. Inte kylig likgiltighet, där vi föraktar den andre, utan svalkande giltighet, där det inte får landa innanför huden på mig, och jag inte låter mig provoceras, sa Carlander och förklarade att han lärde sig detta inom psykiatrin i yngre år.

Som avslutning tog Carlander upp ett synsätt från dansk psykologi där man säger: ”tänk negativt” i stället för det svenska ”tänk positivt”. Det handlar inte om att vara desillusionerad, utan snarare om att ha respekt för människors komplexitet.

– Det finns människor som är så komplexa att det inte går att nå fram till dem. Men jag kan göra ett bra jobb ändå. Så länge jag stannar i mitt uppdrag. Så länge jag anstränger mig att känna medkänsla och inte bli cynisk. Men viktigast av allt, så länge jag fortsätter att tycka om mig själv och tycka om mitt arbete. Det är en bra grundhållning för att möta människor med starka känslor och personlighetssyndrom.