Notiser
Nr 5 2024 Årgång 90Brottmålsadvokater fick en egen dag
Den 28 maj hölls den första upplagan av Brottmålsadvokaternas dag, i Princess Hall vid Engelska kyrkan i Stockholm. Först på programmet stod den mycket erfarna engelska brottmålsadvokaten Mark Heywood, KC – barrister med den särskilda kvalifikationstiteln King’s counsel. Mark Heywood är verksam både som försvarare, åklagare och domare, och han har medverkat i flera av de mest uppmärksammade brottmålsrättegångarna i Storbritannien på senare år.
Fyra brottmålsadvokater diskuterade därefter försvarsadvokatens framtid och de utmaningar och etiska dilemman försvararen ställs inför. Paneldeltagarna var advokaterna Kristofer Stahre, Sabina Saidi, Lotta Wirén och Björn Hurtig.
Under dagens sista pass behandlade Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, legitimerade psykoterapeuten Jakob Carlander och säkerhetsexperten Bengt Sundin det aktuella ämnet hot och påverkansförsök mot advokater, innan dagen avslutades med mingel i och kring Advokatsamfundets hus.
Mer om arrangemanget och om Mark Heywood i nästa nummer av Advokaten.
Regler om utvisning vid brott ses över
Regeringen beslutade i maj att ge chefsåklagaren och kammarchefen Ola Sjöstrand i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor. Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Uppdraget är i linje med Tidöpartiernas intention att Sverige ska ligga på en miniminivå i förhållande till internationella åtaganden.
Dir. 2024:42 Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott
Nej till minimilön för arbetskraftsinvandrare
Kammarrättsrådet Ann-Jeanette Eriksson har på regeringens uppdrag utrett en rad olika frågor omkring arbetskraftsinvandringen. Regeringens mål med utredningen har varit dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels att främja invandring av högkvalificerad arbetskraft.
Advokatsamfundet riktar i sitt remissvar hård kritik mot flera av förslagen. Bland annat avstyrker samfundet förslaget om en lägsta lönenivå som villkor för arbetstillstånd. Enligt samfundet innebär ett sådant lönekrav, där staten tillåts fastställa minimilöner för en viss grupp arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, att den etablerade förhandlingsprocessen undermineras och att det skapas nackdelar för arbetskraft från Sverige och övriga EU.
Ny patentlag på gång
Regeringen överlämnade i slutet av april en ny patentlag till riksdagen för beslut. Den nya lagen föreslås ersätta den nuvarande patentlagen från 1967. Förslagen innebär att patenträtten ytterligare anpassas till internationella
avtal och att handläggningen av en patentansökan förenklas.
Prop. 2023/24:150 Ny patentlag
HD gav vägledning om penningtvätt
För att någon ska kunna dömas för penningtvätt måste det vara styrkt att de tvättade pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Påståendet om brott eller brottslig verksamhet måste också vara styrkt. Det fastslår Högsta domstolen i en vägledande dom. Av avgörandet framgår också att åklagaren, när denne hävdar att pengar eller egendom härrör från brott, ska kunna visa att det handlande som har föregått penningtvättsåtgärden uppfyller rekvisiten för en brottsbeskrivning.
Alla domstolar ska handlägga konkurser
Samtliga tingsrätter och hovrätter ska, även fortsättningsvis, vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det föreslår Domstolsverket, som på regeringens uppdrag utrett frågor om forum för konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktioner. När det gäller frågan om forum för företagsrekonstruktioner föreslår Domstolsverket att tre tingsrätter och tre hovrätter ska vara behöriga att pröva dessa ärenden.
IMY ska granska söktjänster
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är behörigt att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis med anledning av klagomål från enskilda. Det fastslås i ett nytt rättsligt ställningstagande från myndigheten.
IMY får många klagomål som rör olika söktjänster, som gör en stor mängd personuppgifter tillgängliga på internet med möjlighet till sökning på person. Aktörerna bakom sajterna har normalt ett så kallat frivilligt utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Hittills har IMY ansett att detta utgjort hinder för myndigheten att utreda klagomål från enskilda som riktas mot söktjänster.
Nu ändrar dock IMY sin inställning, detta med hänvisning till utveckling av europeisk och svensk rättspraxis.
Antalet fängelsemånader dubblades
Under 2023 ökade antalet utdömda fängelsemånader med 25 procent jämför med året innan, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Jämfört med 2014 är ökningen 61 procent. Den kraftiga ökningen beror dels på att antalet fängelsedomar ökat under perioden, dels på att de utdömda straffen blivit längre.
Insatser räcker inte när barn misstänks för brott
Statens insatser är inte tillräckligt effektiva, och det behövs en tydligare nationell styrning. Det visar en granskning genomförd av Riksrevisionen, som omfattar sex olika myndigheter. Riksrevisionen pekar i sin rapport på att samhällsutvecklingen ställer nya krav på alla inblandade aktörer, och där har staten inte levt upp till sitt ansvar.
Problemen bedöms delvis bero på att den nationella styrningen på området är för svag. Dessutom behövs samlade uppföljningar och ett tydligare fokus på kunskaps- och erfarenhetsöverföring mellan aktörerna för att stärka det gemensamma arbetet.
MR-institut yttrar sig om Aurora
Inför prövningen av det så kallade Auroramålet har nu Institutet för mänskliga rättigheter lämnat ett yttrande till HD. I sitt amicus curiae-yttrande argumenterar institutet för att målet bör prövas i domstol, så att sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatkrisen får en ordentlig prövning. HD beviljade i april prövningstillstånd för Nacka tingsrätts fråga om Auroras talan ska kunna prövas i domstol.
JO kritiserar DiBa
Domstolsverkets digitala verksamhetsstöd DiBa fick hård kritik från både domare och advokater när det lanserades år 2022. Kritiken fick JO att inleda en granskning. När granskningen nu är avslutad riktar JO Katarina Påhlsson i vissa delar skarp kritik mot Domstolsverket. Enligt JO innehöll DiBa flera fel och brister när det lanserades.
Bland annat gjorde systemet i vissa situationer det svårt för domaren att utforma domen. Systemet har inte heller varit riktigt anpassat för att hantera större brottmål med exempelvis flera brottsmisstankar, vilket skapat problem för tingsrätterna.