Annonser

Tre frågor till… Jan-Mikael Bexhed

Domar från S:t Barthelemy gick direkt till HD

Advokat Jan-Mikael Bexhed har skrivit boken Rättskipning, förvaltning och administration på S:t Barthelemy under den svenska tiden 1784–1878. Där skildrar han rättskipning och förvaltning i vid mening under den karibiska öns tid som svensk koloni.

Vad är det mest intressanta med den svenska rättskipningen på S:t Barthelemy?
– Att domar från den lokala domstolen på S:t Barthelemy som rörde större tvistemål och allvarligare brottmål kunde överklagas direkt till Högsta domstolen i Stockholm (sedan denna hade inrättats 1789). Detta utan krav på prövningstillstånd. Domar i enklare saker kunde inte överklagas till någon instans. Vidare att det i den lokala domstolen på ön ingick lekmannadomare med individuell rösträtt. Något som inte förekom i moderlandet vid denna tid. Dessutom att processen fördes ömsom på engelska, franska och svenska, ibland till och med i samma mål. Även rättegångsprotokollen kunde i samma mål vara skrivna på flera olika språk, vilket förmodligen ställde till vissa problem i de mål som överklagades till HD i Stockholm.  

Hur tror du att rättskipningen på S:t Barthelemy skulle ha utvecklats om ön hade fortsatt vara svensk?
– Jag tror, men det är självklart ren spekulation, att man skulle ha en lokal domstol på ön. För att döma i svårare mål skulle en svensk högt kvalificerad och språkkunnig domare besöka ön några veckor varje år. Det skulle säkert inte möta något problem att rekrytera sådana svenska ”resedomare”! Lite förenklat är det så som Storbritannien administrerar rättsskipningen i sina 13 kvarvarande ”kolonier”. Den lokala domstolens avgörande skulle sedan överklagas till någon hovrätt/kammarrätt i Sverige och sedan ytterst till HD/HFD. Kanske hade ön kunnat bli en föregångare när det gäller samverkan mellan de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. 

Vad har gjort det starkaste ­intrycket vid dina besök på S:t Barthelemy?
– Att ön är så välmående i förhållande till många andra öar i Karibien och att det relativt sett finns ganska mycket bevarat från den svenska tiden om man håller utkik. Därtill att man lokalt är mån om att vårda minnet av den svenska tiden på ön. Denna tid framställs ofta i positiv dager.