Annonser

Obeståndsrätt

Den perfekta stormen

2023 blev ett rekordår inom obeståndsrätten. Inte sedan 90-talet har Sverige haft fler konkurser, och utvecklingen ser ut att accelerera i år. En orsak är
att många företag inte kan betala tillbaka skatteanstånden från pandemin. Dessutom pekar många på att ny lagstiftning har gjort det svårare att få till
stånd en rekonstruktion. Nu ser advokaterna en snabb ökning av konkursärenden, samtidigt som nya regeländringar väntar runt hörnet.

Foto: I-stock

Problemen som drabbat den svenska ekonomin har i media beskrivits som ”den perfekta stormen”. I spåren av pandemin och krigen i Ukraina och Gaza har företagen de senaste två åren drabbats av en hel serie med käftsmällar: ränteuppgångar, skyhöga el- och bränslepriser, handelshinder, minskad konsumtion, rusande inflation och stora kostnadsökningar över lag.

Konkursstatistiken från statistikmyndigheten SCB visar att under och precis efter pandemin låg antalet konkurser på en ganska normal nivå jämfört med tidigare under 2000-talet. Men 2023 brast fördämningarna, och konkurserna ökade med 29 procent jämfört med föregående år. Totalt försattes 9 397 företag i konkurs under fjolåret, och man får gå tillbaka ända till 1997 för att hitta ett år med fler konkurser.

Under början av detta år har konkursökningen accelererat. I januari ökade antalet konkurser med 61 procent jämfört med samma månad 2023. Och motsvarande ökning för februari var 62 procent. Statistiken tolkas av många bedömare som att vi kommer att få ännu fler konkurser i år än förra året.

Ur ett historiskt perspektiv är vi dock väldigt långt från konkurstoppen som inträffade under fastighets- och finanskrisen 1992, då Sverige drabbades av cirka 23 000 företagskonkurser.

Tittar man på de senaste årens statistik över antalet ansökningar om företagsrekonstruktion som kommit in till tingsrätterna ser man en annan utveckling än för konkurserna. Ett normalt år har det varit drygt 200 ansökningar, men pandemiåret 2020 fördubblades antalet. Sedan halverades antalet under ett drygt år efter att den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022, enligt Domstolsverkets statistik.

Så vad säger advokaterna om hela den här utvecklingen? Advokaten har talat med fyra advokater i olika delar av landet som är specialiserade på insolvensrätt. Tre av fyra har sett en dramatisk ökning av antalet konkurser som kommit in till byrån senaste året.

Nu kommer vågen

Jenny Grundén, advokat på Lindskog Malmström Advokatbyrå i Stockholm, berättar att hon ser ett stort inflöde av konkurser för närvarande.

– När vi tittar tillbaka ser vi att vi hade nästan dubbelt så många nya konkurser på byrån 2023 jämfört med 2022. Och det fortsätter vara ett stort inflöde. Men det är i och för sig från en låg nivå 2022.

Emma Berglund Uväng, advokat i Stockholm på Advokatfirman Schjødt, tycker det känns rätt att beskriva den ekonomiska situationen som ”den perfekta stormen”. Hon tror dock inte att vi har nått toppen för konkurserna.

– Från covid och framåt har man sagt att nu kommer vågen, nu kommer vågen. Men den har inte kommit och i stället har antalet konkurser minskat. Det är först 2023 vi ser en ökning. Och man ser också flera orosfaktorer som samspelar. Så blir det ingen riktig konkursboom nu tror jag aldrig vi får se en konkursboom.

Emma Berglund Uväng påpekar att stora räntesänkningar skulle innebära lättnader för företag, men även med sådana finns de stora utestående skatteanstånden som ska amorteras. Det mesta talar för att det kommer att bli en hel del konkurser och att det kommer att pågå ett tag. I Norrland är konkursökningen inte alls lika stor.

Det bekräftas av Hans Andersson, advokat på Advokatbyrån Kaiding i Piteå. Han uppskattar att konkurserna och rekonstruktionerna på kontoret ökade med cirka 15 procent 2022–2023.

– Vi är verksamma från Sundsvall och Östersund och uppåt och här tuffar konjunkturen på hyfsat. Vi har den gröna industriomvandlingen med batterifabriker och vindkraftverk och allt det för med sig. Men lågkonjunkturen är ju här, så vi ser framför oss att det kommer att öka även för oss under det här året och kanske också in i 2025, säger Hans Andersson, som är ordförande i Rekon (Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige) och satt som expert i Rekonstruktionsutredningen.

Niklas Ernulf, advokat på MAQS Advokatbyrå i Malmö och ansvarig för specialistområdet Rekonstruktion & konkurs på byrån, berättar att Malmökontoret hade mer än dubbelt så många konkurser under februari i år jämfört med samma månad 2022.

– Den stora ökningen för vår del kom under sista kvartalet 2023. Så jag tror att 2024 blir tufft, inledningen på året vittnar om det. Totalt hade vi drygt 200 konkurser på kontoret 2022, och 2023 kommer vi nog att landa en bra bit över 300. Så jag tror inte att det värsta är över än, säger Niklas Ernulf. Byråerna har klarat den snabba ökningen av insolvensärenden, men på lite olika sätt.

Jenny Grundén berättar att Lindskog Malmström Advokatbyrå har rekryterat och förstärkt sin obeståndsavdelning på alla nivåer.

– Det gäller biträdande jurister, ekonomipersonal och assistenter. Så vi har en god beredskap för att hantera ärenden som kommer in.

Emma Berglund Uväng förklarar att rekonstruktions- och insolvensgruppen på Schjødt får hjälp av andra verksamhetsgrupper på byrån.

– Vi är en stor byrå med spetskompetens inom alla delar av affärsjuridiken, så vi kan ta hjälp av andra verksamhetsgrupper internt när behov uppstår. Har vi till exempel en fastighetskonkurs kan vi ta med våra fastighetsrättare och ska vi göra en större överlåtelse kan vi ta med någon från M&A. Vi använder byråns olika kompetenser när behov uppstår, men har med något undantag inte flyttat anställda permanent till obeståndsavdelningen, säger hon.

Konkurshistoria och utsatta branscher 

Konkursstatistiken från statistikmyndigheten SCB visar att inte sedan 1996 har Sverige haft fler företagskonkurser än 2023. Men den absoluta toppnoteringen kom 1992 då det var 23 000 konkurser i samband med fastighets- och finanskrisen. Sedan sjönk antalet år från år under 1990-talet, för att sedan börja stiga igen i samband med IT-kraschen 2020. Sedan dess har antalet konkurser pendlat mellan cirka 4 500 och 6 500 per år.

Av de tio branscher som drabbades av flest konkurser under 2023 ligger byggbranschen i  absolut topp med 1 487 konkurser. Sedan följer detaljhandeln med 983 konkurser och hotell & restaurang med 727 konkurser. Andra branscher som drabbats av många konkurser under fjolåret är konsultbyråer (540), partihandel (458), industri (304), bilverkstäder (258), e-handel (226), fastighetsbolag (205) och åkerier (197).

Turbulent utveckling

Det senaste året har advokaterna sett en tydlig förändring av obeståndsärendena.

– Under pandemin kunde man se att det var färre konkurser generellt och att stödåtgärderna fungerade, säger Jenny Grundén. Tidigare var det till större delen misskötta bolag eller bolag som inte var verksamma längre, utan övergivna på något sätt, som tvingades till konkurs. I dag ser vi att bolag som i grunden har en fungerande verksamhet, tillgångar och en bra ledning ändå tvingas i konkurs på grund av att det sker en massa saker i omvärlden som pressar ner likviditeten och gör det svårt att få nya uppdrag.

Emma Berglund Uväng ser en tydlig postpandemi­effekt, där svaga företag som överlevde med hjälp av stödpaketen under pandemin nu går i konkurs.

– Under covid var det en markant ökning av företags­rekonstruktioner och samtidigt en nedgång i konkurser. Ett normalår hade Sverige tidigare drygt 200 rekonstruktioner och 2020 var de dubbelt så många. Ökningen i rekonstruktioner bestod av många bolag i typisk besöks­näring som hade problem och behövde ett moratorium och en skuldnedskrivning så länge covid pågick. Samtidigt såg man den här stora nedgången i konkurser och det är väl antagligen därför att bolagen fick så mycket stöd från staten, så att de kunde hålla sig vid liv och skjuta problemen på framtiden.

Ett drygt år efter att den nya lagen om företagsrekonstruktion infördes 1 augusti 2022 hade bara 120 företag ansökt om rekonstruktion, enligt Domstolsverkets statistik. Och endast tolv rekonstruktioner hade fastställts av domstol under denna tid.

Niklas Ernulf och hans kollegor i Skåne har lagt märke till de snabba förändringarna. 

– Jag har pratat med några andra, bland annat på ­Ackordscentralen, och de såg också en kraftig inbromsning när den nya lagen kom. Då gick det från att det var för lätt till att det blev för svårt med rekonstruktioner. Kanske tingsrätterna och tillståndsmyndigheterna har börjat utforma tydligare regleringar, för nu har vi sett en kraftig ökning av rekonstruktioner sista månaderna.

Men han berättar också att historiskt har det inte varit så många rekonstruktioner i Malmö och att MAQS i Malmö bara har fått in en sedan den nya lagen kom.

Emma Berglund Uväng tror att den stora nedgången i antalet rekonstruktioner efter att den nya lagen kom har flera förklaringar.

– Den stora skillnaden beror inte bara på den nya lagen, utan det är också en följd av att det var väldigt många rekonstruktioner och få konkurser under pandemin, säger hon.

Anstånden knäcker många Alla advokaterna ser alltfler företag som får problem eftersom de inte kan betala tillbaka skatteanstånden som de fick under pandemin.

– Även om företagen har fått de här amorteringsmöjligheterna på 36 månader ser vi i var och varannan konkurs att det är coronaanstånden som de inte klarar av, säger Niklas Ernulf.

Hans Andersson påpekar att många av företagen som tog skatteanstånden är verksamma i branscher där lönsamheten normalt sett inte är särskilt hög, till exempel turistnäring, restaurang och service av olika slag, som alla drabbades hårt under pandemin.

– Om du har skatteanstånd på någon miljon och du drar ut det strecket tar det kanske 20 år innan du har betalat. Då är det kanske lättare att avveckla det på något annat sätt, säger han.

Men det är inte bara skatteanstånden som är besvärliga för betalningssvaga företag som restaurang- och serviceverksamheter. De drabbas också av att svenska folket har fått sämre ekonomi och håller hårdare i plånboken. 

– Ränteläget och inflationen gör att folk inte går ut och äter lika ofta och inte beställer lika dyra viner. Då slår det mot dem som erbjuder den typen av saker, säger Hans Andersson.

Niklas Ernulf har även sett detta problem för butiker och näthandel för kläder i Skåne.

Advokaterna ser också att många företag i fastighetsbranschen har svårt att klara ökade kostnader på grund av inflationen och högre räntor på stora lån.

Hans Andersson konstaterar att fastighetsbolagens problem sprider sig till byggföretagen och hela försörjningskedjan. 

– Vi ser en tydlig ökning av konkurser bland byggföretagen. De får inte likviditet, för de behöver ju få nya uppdrag för att upprätthålla ett kassaflöde. Och när uppdragen sinar sitter de med många anställda och stora fasta kostnader som de har svårt att skära ner på i all hast.

Jenny Grundén ser också den här utvecklingen på byrån.

– Jag skulle säga att bygg och transport ligger i topp av vad vi har sett. Även i Skåne syns en kraftig ökning av konkurser bland entreprenadföretagen.

– De är ju alltid först ut, så vi såg redan för något år sedan att det började röra sig där, säger Niklas Ernulf. 

Advokaterna ser också fler konkurser i nya tillväxtbolag med stort behov av riskkapital.

– En del har egentligen aldrig gått med vinst, utan är utvecklingsföretag. Antingen finns de på börsen och söker kapital där, eller så har de aktieägare eller emissioner för att plocka in riskkapital. Men det är svårt i dag att få in nytt kapital när det inte finns någon riskaptit. Ska någon satsa pengar, vill de se positiva kassaflöden redan i dag. Så den typen av företag, till exempel app-utvecklare, bioteknikföretag och liknande, har det tufft. Och vi har haft en del sådana konkurser, säger Hans Andersson.

Orsakerna bakom konkurserna

  • Återbetalning av skatteanstånd
  • Stora kostnads­ökningar
  • Stigande ränte­kostnader
  • Höga el- och bränslepriser
  • Minskad konsumtion
  • Låg riskvillighet hos investerare
  • Nya handelshinder
  • Minskat byggande
  • Högre hyror
  • Problem hos kundföretag

Fungerar regelverket?

Advokaterna är överens om att Sverige har ett välfungerande insolvensrättsligt regelverk, men de ser också en förbättringspotential.

– Jag tycker att vi ska vara stolta över vår konkurslagstiftning. Den fungerar bra, och vi har professionella konkursförvaltare som i samråd med borgenärerna kan agera ganska snabbt. För det handlar ju om att man snabbt kommer till beslut om man ska kunna rädda en verksamhet. Vi har ett effektivt regelverk för återstart av en verksamhet genom konkurs i jämförelse med många andra EU-länder där det är mer byråkratiskt och krångligare att fatta beslut, vilket ofta kan leda till att man tappar värden i konkurser, säger Hans Andersson.

Niklas Ernulf upplever att de gränsöverskridande konkurserna är svårast att hantera.

– Vi har visserligen behörigheter och rättigheter i hela EU. Men de är svåra att tillämpa i förhållande till andra länders lagstiftning och myndigheter.

Han nämner till exempel att svensk traditionsprincip avviker från reglerna i andra EU-länder och att det tidigare genomförts en svensk utredning där man diskuterade förändringar av de separationsrättsliga reglerna. Någon ändring kom dock inte till stånd den gången.

– Säljer jag något till dig så måste du ha fått det i din hand innan det har gått över. Och står det kvar i lokalen i en konkurs ingår det i konkursboet och du har bara en fordran. Medan i stora delar av Europa kan du få besittningsövertagande genom avtal utan att någonting behöver byta besittning. Många utländska leverantörer och borgenärer, till exempel finska, blir förvånade när de kommer hit och hör avtalen. De hävdar att de är ägare och att de har köpt något.

Bättre rekonstruktionsregler

Den nya lagstiftningen för företagsrekonstruktioner som kom för ett och ett halvt år sedan har fått kritik från flera företagarorganisationer. De anser att rekonstruktioner blir för dyra och komplicerade för småföretag med de nya reglerna.

Advokaterna ser i stort många fördelar med det nya regelverket, men de tar också upp problem och oklarheter med reglerna.

– Eftersom reglerna har ändrats kan det bli aktuellt att se över så det inte finns diskrepanser mellan reglerna för konkurs och företagsrekonstruktion som gör att det blir förmånligare att välja den ena vägen framför den andra av rent regelmässig karaktär. Det är ju bra om regelverken stämmer överens, så att de inte blir konkursdrivande, säger Jenny Grundén.

Hon menar också att det är mycket som är oklart när det gäller tolkningen av reglerna även om klarheten har ökat kring livskrafttestet och vem som får förordnas till rekonstruktör.

– Jag tror att det kommer ytterligare tvister som hamnar i hovrätten, både när det gäller tolkningen av reglerna under en pågående rekonstruktion och när det gäller fastställandet av planerna och hur de ska prövas. I den juridiska debatten ser man till exempel att reglerna kring hur man ska förfara med hyresavtal tolkas på olika sätt av hyres- och obeståndsrättare.

Emma Berglund Uväng ser också de här oklarheterna i tillämpningen som en utmaning. Men hon tror att när de väl blir klargjorda kommer lagen att fungera bra. Hon tycker att det bästa med de nya reglerna är den stora verktygslådan.

– Det är en fördel att man kan göra mycket mer. Det finns mycket större utrymme för bolaget och rekonstruktören att komma med ett förslag, så att bolaget kan överleva.

Men hon tycker också att reglerna gör rekonstruktioner alltför dyra och komplicerade för små bolag, eftersom det krävs ett mer omfattande förarbete innan de kan gå in med en rekonstruktionsansökan.

– Det kostar naturligtvis pengar utan att man har förutsättningar för en rekonstruktion eller vet om den kommer att lyckas. Det är lättare för ett större företag som har större omsättning, men också större skulder, då de kan ha mer att vinna på en rekonstruktion.

Hans Andersson var med som expert och skrev utredningen som låg till grund för den nya lagstiftningen. Han tycker att det är lite för tidigt att utvärdera om något behöver justeras eller ej. Men i stort tycker han den nya lagstiftningen är mycket bättre än den gamla.

– Den ställer lite högre krav på den som ska vara rekonstruktör, men även på den som söker rekonstruktion, så att de faktiskt har gjort hemläxan och tänkt igenom det här. Så man inte bara gör det för att bida tid och sen blir det ändå konkurs.

Hans Andersson konstaterar att när den gamla lagen gällde fanns alltför många rekonstruktioner som aldrig skulle ha startats och som bara kostade pengar.

– För att man ska kunna genomföra en rekonstruktion måste det finnas någonting att rekonstruera. Om balansräkningen visar att det inte finns några reella tillgångar eller andra värden att rädda genom rekonstruktionen måste man ställa sig frågan: Vad är det vi ska rekonstruera?

Han kommenterar också kritiken mot att den nya lagstiftningen är för komplicerad och dyr för mindre företag och att den därför är konkursdrivande.

– Just att den erbjuder många utgångar och möjligheter innebär också att den blir mer komplicerad. Och den kanske också är dyrare. Det är väl så att i och med att man kan göra saker och ting som är mer komplexa kostar det kanske också typiskt sett mer pengar. Men man behöver ju inte göra det mer komplicerat. Om du anser att det är tillräckligt att företaget bara kan skaka av sig lite leverantörsskulder, som enligt den tidigare lagstiftningen, så är det ju inget som hindrar att man lägger upp rekonstruktionen på det sättet.

Hans Anderssons erfarenhet är dock att det sällan är en quick fix som är lösningen.

– Det brukar finnas andra bekymmer som också behöver rättas till i en rekonstruktion. Det kan handla om ledning och styrning eller ofördelaktiga avtal som kanske behöver sägas upp.

 För de allra minsta företagen kan det enligt Hans Andersson vara bättre att rekonstruera genom konkurs, det vill säga att bolaget går i konkurs, och sedan kan en ny ägare överta inkråmet och starta igen.

Mer rådgivning

Förebyggande rådgivning är något som advokater brukar förespråka, och advokaterna har märkt att efterfrågan har ökat de senaste åren.

– Vi ser att frågorna från våra egna klienter ökar väldigt mycket. Både när det gäller hur de ska tänka för egen del då det gäller ansvarsfrågor när det går sämre, men också hur de ska skydda sig om kunden går i konkurs och vad som gäller om de har levererat gods, säger Niklas Ernulf.

Alla advokaterna understryker hur viktigt det är att företag som börjar få problem kommer så tidigt som möjligt för att få rådgivning och inte väntar tills det är för sent.

– Tanken med de nya rekonstruktionsreglerna var ju att man skulle kunna jobba med betalningssvårigheter i ett tidigare skede, men det är fortfarande en utmaning att få företagen att ta tag i de frågorna i tid, så att de får större valmöjligheter, säger Jenny Grundén.

Hans Andersson ser att de större och mognare företagen ofta kommer i tid. Men när de mindre företagen kommer för rådgivning har det ofta gått för långt för att det ska räcka med förebyggande rådgivning.

I utredningsförslaget till den nya lagen om företagsrekonstruktion fanns ett förslag om att Sverige skulle ha ett early warning-system som finns i många EU-länder. Där tillhandahåller staten en pool av experter som företaget på ett enklare sätt kan vända sig till för en första rådgivning.

– Det skulle kunna lösa det stora problemet, enligt min uppfattning. Men jag har inte sett att det har hänt någonting. Och jag är besviken över att man inte har gjort mer av det, säger Hans Andersson.

Han tror att nettoresultatet för staten i slutändan skulle vara positivt om staten hade hjälpt till med att få ett mer lättillgängligt system.

– Då kunde företagare få en första rådgivning som staten finansierar utan att det behöver kosta mer. Det finns ju goda exempel, bland annat i Danmark, på hur det där kan fungera. Så det skulle jag gärna vilja få på plats i Sverige också. Då kan man rädda arbetstillfällen och i tid förbereda för en rekonstruktion, så att det inte blir kostnader i andra ändan.

Vem får uppdragen?

Insolvensmarknaden kännetecknas av att det finns många aktörer, men få riktigt stora uppdrag.

– De större uppdragen inom både rekonstruktion och konkurs hamnar på ett fåtal händer. Så det är ett mindre antal advokatbyråer och advokater som har de större uppdragen. Sen finns det i konkursförvaltarkretsen ganska små verksamheter, och de tar ju inte de här större konkurserna, säger Hans Andersson.

Ackordscentralen är advokaternas största professionella konkurrent på obeståndsmarknaden och den enda aktören utöver advokaterna som får åta sig konkurser och rekonstruktioner. 

– De har absolut en bra bit av kakan, säger Emma Berglund Uväng.

Hans Andersson berättar att de största affärsbyråerna i stor utsträckning har valt att inte ha några egna konkursförvaltare eller åta sig rekonstruktionsupppdrag. Där­emot rådger de sina klienter i den typen av frågor, och om det blir ett case kan de bolla över det till andra byråer eller Ackordscentralen.

Jenny Grundén ser att de större affärsbyråerna ofta hanterar informella obeståndsärenden, särskilt när det är bank- och finansbolag inblandade på fordringsägarsidan.

– De frågorna går ju sällan till någon rekonstruktion, utan där är det mer informella förfaranden. Det kan ju vara att man tar in mer utpräglade obeståndsjurister från andra byråer som underkonsulter och rådgivare i de ärendena för att hantera vissa specifika frågor. Men jag tror generellt sett att de stora byråerna har bra kompetens i de här frågorna.

Emma Berglund Uväng berättar att Schjødt är en av få storbyråer som har fullservice och obeståndsinriktning. Byrån var bland annat med och hanterade oljebolaget Nynas rekonstruktion, som slutfördes 2021 och var en av Sveriges största rekonstruktioner någonsin.

– Det kommer statistik årligen där man ser vilka som har flest uppdrag. Men antalet konkurser behöver inte betyda så mycket. Du kan till exempel ha femtio små
konkurser som kan vara värda lika mycket som en stor konkurs.

När Hans Andersson beskriver marknaden nämner han också att det finns ett utbyte av insolvensärenden mellan advokatbyråer, till exempel när det berör en egen klient, om man annars är jävig eller advokatbyrån inte själv sysslar med den typen av uppdrag.

– Då vill man ju gärna överlämna det till någon i sitt kontaktnät som man känner kan hantera det på ett bra sätt. Sen handlar det om de större borgenärerna, alltså banker och andra mer betydande fordringsägare som också är intresserade av att uppdraget hamnar i händerna på någon som de har förtroende för och som är skicklig i sin yrkesroll, så att de får igen sina pengar, säger han.

Att någon advokatbyrå kanske väljer att skicka vidare obeståndsärenden till Ackordscentralen av konkurrensskäl kan inte heller uteslutas.

Oseriösa aktörer

För några år sedan varnade många advokater för oseriösa aktörer på insolvensmarknaden. Ett av de tidigare ledande bolagen i denna nisch, rekonstruktören Plana, misslyckades med att rädda 97 procent av sina företagskunder från konkurs, enligt Kronofogdens kartläggning andra halvåret 2019. Plana anklagades för att ha dränerat bolag på fallrepet och gick efter en serie granskande DI-artiklar självt i konkurs i början av 2022. Läs mer i Advokaten nr 2/2021.

Alla de intervjuade advokaterna ser att den här typen av rådgivningsbolag fortfarande finns kvar på marknaden. Men de påpekar också att en stor del av affärsidén för de här bolagen är borta i och med att de inte längre får åta sig uppdrag som rekonstruktörer.

– Ett syfte med den nya rekonstruktionslagen var att vi skulle ha högre inträdeskrav för dem som kan åta sig den typen av uppdrag, för att rådgivaren skulle stå mer självständig, kunna lämna rätt råd och inte lämna råd utifrån att man vill ha ett rekonstruktionsuppdrag. Och det tycker jag att vi har uppnått, säger Hans Andersson och tillägger:

– Däremot finns det fortfarande ett antal aktörer som ägnar sig åt vad jag skulle vilja beteckna som ambulance chasing, där de aktivt söker upp gäldenärer. Och då ­pratar jag inte om advokatbyråer, utan om andra aktörer på obeståndsmarknaden som aktivt söker upp gäldenärer utifrån att man kollar i kreditupplysningen på UC och andra offentliga register och säljer på dem rådgivning. Det finns exempel på att de också tar ohemult betalt för sånt som egentligen är common sense och som är ­tillgängligt för var och en. Till exempel att man bistår dem med att få skatte­anstånd som de fortfarande kan få, eller av­­betalningsplaner. Och sen tar man väldigt, väldigt bra betalt för vad som egentligen bara är en knapptryckning.

Emma Berglund Uväng berättar att sedan de här aktörerna inte längre fick åta sig rekonstruktioner har de inlett ett samarbete med advokater som kan ta det formella uppdraget.

– Det finns ju vissa aktörer som bistår rekonstruktören och utför arbete i rekonstruktioner. Men jag vet inte hur de arbetar, då vi har valt att inte samarbeta med dem. Men det finns flera som arbetar med dem.

Hans Andersson bekräftar den beskrivningen. 

– Det finns advokater som lyfter på luren och tar den typen av inbollningar, och det kan man ha uppfattningar om. Det finns ju etiska regler som anger ett förbud mot så kallad ambulance chasing. Vi får inte jaga uppdrag på det sättet och ringa upp gäldenärer. Det är ett etikbrott och man kan inte komma runt det genom att sätta ut ambulance chasing på entreprenad, så att man har någon annan som utför det, och sen bär man själv som advokat frukterna av att uppdraget kommer in. Särskilt i Stockholmsområdet har det rests en del frågetecken kring den typen av styrningar, eftersom det har blivit väldigt många uppdrag på några få advokater.

Hur hanterar Rekon den här utvecklingen?

– Vi har en levande diskussion i de här frågorna. Det blir också ett bekymmer för branschen i slutändan, eftersom det stänker på oss om det finns aktörer på obeståndsmarknaden som kanske inte agerar på ett okej sätt utifrån ett advokatperspektiv, säger Hans Andersson.

Mycket jobb framöver

När det gäller ärendetillströmningen tror advokaterna att den kommer att ligga kvar på en fortsatt hög nivå några år till innan det vänder ner.

– Det kanske inte blir någon jättetillökning. Men fortsätter det på de här nivåerna, så är det ju ändå mycket mer än vad vi har sett tidigare. När det vänder ner igen är väldigt svårt att säga. Men det hänger ihop med räntorna och fastighetsmarknaden och vad som händer där. För det styr ju mycket. Så det kanske dröjer något år, säger Emma Berglund Uväng.

Jenny Grundén påpekar att konkurserna alltid har en tendens att sprida sig, vilket innebär att dagens höga ärendetillströmning till byråerna kan hålla i sig längre.

– Det ger alltid ringar på vattnet när någon går i konkurs. Företaget har kanske leverantörer som inte får betalt, och då får ju de i sin tur likviditetsproblem. Så det blir alltid en spridning till närliggande branscher.

Men det är inte bara lågkonjunkturen som kan öka ärendetillströmningen. Hans Andersson påpekar att dagens snabba teknik- och strukturomvandling också orsakar många konkurser.

– Det som är omodernt faller ifrån. Ett antal företag kommer att ligga fel i tiden och behöva avvecklas genom någon form av obestånd. Sen kommer det säkert också att vara de som i och för sig är rätt ute men för snabba på bollen. Det vill säga att de gör allting rätt, men sen är kanske inte marknaden redo för att ta emot slutprodukten.

Nya EU-förslag

Ur ett rättsligt perspektiv tror advokaterna att utvecklingen inom obeståndsrätten de närmaste åren kommer att styras av vilka EU-direktiv som kommer.

– Det finns ett starkt intresse hos EU:s institutioner att harmonisera reglerna, och man ser obeståndsrätten som en viktig del av den gemensamma marknaden. Vår nya rekonstruktionslag, som bygger på ett EU-direktiv, är ett uttryck för det, säger Hans Andersson.

Han konstaterar att i och med att det hamnar på EU-nivå, så blir det också infört när det väl blir direktiv eller förordning.

– Då kan ju inte i Sverige säga nej. Annars är det mest migrations- och straffrätt som man gör lag på i Sverige. Men när det kommer från EU måste man ta tag i det. Det kan ju vara en fördel. Men det kan vara på gott och ont eftersom Sverige i många stycken har bra obeståndsregler.

I nuläget pågår EU-förhandlingar om ett nytt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten.

Ett av förslagen i direktivet berör så kallade prepack, det vill säga att inför ett insolvensförfarande förpaketera en rörelseöverlåtelse för att snabbt kunna överlåta verksamheten inom ramen för det efterföljande insolvensförfarandet.

– Konkursen för resebyrån Ving var ett exempel på prepack där man hade gjort alla papper klara och skrivit på dem. En köpare skulle köpa Ving med förbehållet att förvaltaren skulle ha sitt godkännande, sen satte man bolaget i konkurs och så godkände förvaltaren affären. Orsaken att man gjorde på det sättet var att om man först satte det i konkurs skulle värdena försvinna på grund av hur resebranschen fungerar. Då skulle motparterna häva alla avtal och så vidare, säger Hans Andersson.

Enligt det nya EU-förslaget så måste man göra klart affären innan bolaget går i konkurs.

Ett annat förslag i direktivet är att införa en handlingsplikt för styrelseledamöter, som innebär att de blir skyldiga att ansöka om ett insolvensförfarande inom en viss tid efter att de har insett att företaget är insolvent. Gör de inte det riskerar de att få ett skadeståndsansvar mot fordringsägarna. 

– Då kan de inte hålla på och chansa på fordringsägarnas risk för att de vill försvara sitt eget. Utan då måste de agera och kanske söka sig i konkurs, säger Hans Andersson.

Ett tredje förslag i direktivet är att harmonisera återvinningsreglerna i konkurser, så att alla EU-länder ska ha samma regler för att återvinna tillgångar som företag har fört över till någon utanför företaget före konkursen.

”Riktigt dåligt förslag”

Sist men inte minst finns ett förslag att varje EU-land ska ha ett förenklat insolvensförfarande för så kallade mikroföretag där en domstol eller annan myndighet ska administrera en avveckling utan att man behöver involvera någon förvaltare.

– Det är ett riktigt dåligt förslag, som berör det man kallar för mindre konkurser. Men det handlar om stora företag med både anställda och ganska hög omsättning. De utgör över 90 procent av alla konkurser i Sverige. Förslaget från kommissionen har remitterats, och där har väl alla, både myndigheter och övriga aktörer, varit negativa och haft svårt att förstå hur det ska fungera i realiteten, säger Hans Andersson, som själv har skrivit en av remisserna.

Förslaget som det ser ut nu är att avvecklingen ska ske i samarbete mellan myndigheter och gäldenären. 

– Både teoretiskt och rent praktiskt framstår det som en mardröm. Hur ska det gå till? Förhandlingar pågår nu, så vi får se vad det blir. Men det kan bli verklighet om två eller tre år.

Hans Andersson berättar också att skälet till förslaget är att vissa EU-länder, framför allt i Östeuropa, saknar system för att fånga upp obestånd i företag som inte själv kan bekosta och hantera insolvensförfarandet. Men det problemet finns inte i Sverige eftersom staten betalar om företag inte själva kan bekosta insolvensförfarandet.

Parallellt med direktivet om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten jobbar EU med ytterligare harmonisering, bland annat av insolvensbegreppet som styr mycket av reglerna kring konkurser och rekonstruktioner, eftersom det styr när ska ett företag ska anses vara insolvent.

– Det kan ju innebära stora förändringar i slutändan om vi får ett annat sätt att definiera insolvens. Det lär väl bli en tysk definition. De brukar få sista ordet, säger Hans Andersson.

Hot mot advokaterna

En annan kommande förändring av insolvensreglerna som advokaterna ser berör den statliga lönegarantin. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå att huvudansvaret för den statliga lönegarantin flyttas från konkursförvaltarna till Skatteverket.

Detta är något som oroar Niklas Ernulf av flera skäl. 

– Det skulle minska våra intäkter eftersom vi tappar en arbetsuppgift som vi får betalt för, vilket kan innebära en risk att vissa byråer kan överväga att sluta med obeståndsrätt. Han ser också en risk för att det kan påverka anställda och borgenärer på ett negativt sätt.

– Vi är oroliga över risken att det kommer utredas för länge och för mycket, så att de anställda inte får sina pengar i tid. Det riskerar att påverka hela konkursutredningen och konkursarbetet, eftersom vi är beroende av både att de anställda fortsätter arbeta i en drifts­konkurs och att de lämnat information om bolaget. Detta kan då ge ett ett sämre resultat och det är ju inte bra för borgenärerna.

Olika framtidsspaningar

Advokaternas framtidsprognoser för aktörerna på obeståndsmarknaden skiljer sig ganska mycket, och en av dem ser en helt ny typ av aktörer.

– Jag tror inte att affärsmodellen med icke-advokater kommer att hålla över tid. Utan jag tror att i det långa loppet kommer advokatbranschen och Ackordscentralen att stå för den kvalitativa rådgivningen när det gäller obeståndsrätt. När det gäller blandningen mellan nischbyråer och fullservicekoncept tror jag att den kommer att vara ungefär som i dag. Så jag tror det finns utrymme för båda koncepten beroende på uppdrag, säger Hans Andersson.

Jenny Grundén har en annan framtidsspaning när det gäller nya aktörer.

– I spåren av att det blir fler konkurser är det klart att det kommer nya aktörer som ser en affärsmöjlighet i den utvecklingen. Men det är inte förvaltar- eller rekonstruktionsuppdragen som de kommer att sikta på, utan de kommer att söka upp företag och försöka ge förebyggande rådgivning. Det kan också handla om att köpa egendom i konkursbon eller på andra sätt tjäna pengar på att konkurserna ökar.

Dessutom tror hon inte riktigt på fullservicekonceptet. 

– Både förvaltare och rekonstruktörer har i uppdrag att företräda fordringsägarna. Då är det viktigt att man är oberoende och inte är jävig. En byrå kan ju inte sitta på mer än en stol, så jag har svårt att se fullservicekonceptet. Det är viktigt att de som hanterar konkurser och rekonstruktioner är oberoende och bara hanterar det uppdrag som de är satta att sköta. Så om någon på en byrå har hjälpt ett företag med rådgivning före konkurssituationen, kan inte den advokaten, och inte heller någon annan på byrån, ta förvaltaruppdraget. Det kan ju inte heller delas upp mellan olika advokater på en byrå.

Emma Berglund Uväng tror mer på fullservicekonceptet, fast ur ett affärsjuridiskt perspektiv.

– Flera stora affärsjuridiska byråer har valt att inte ha obestånd. Vi ser fördelar med att hedga oss och vara starka i både låg- och högkonjunktur. Vi upplever också att vår obeståndskompetens är relevant för andra verksamhetsgrupper på byrån. Det är till exempel viktigt för alla parter i en finansiering att ha kunskap om hur en konkursförvaltare eller rekonstruktör kan tänkas agera i olika situationer och hur de formella förfarandena fungerar. Obeståndskompetensen ger ett mervärde till en fullservicebyrå.

Emma Berglund Uväng är däremot tveksam till icke-advokaternas framtid inom rådgivningen.

– Som lagen ser ut nu finns det inget utrymme för dem att ha själva uppdraget som konkursförvaltare och rekonstruktör. Men visst kan de komma in på sidospår som vi ser att vissa aktörer gör i dag. Fast jag ser ingen tydlig utveckling där.

Niklas Ernulf gör en intressant framtidsspaning. Han tror att IT-bolagen kommer att bli nya aktörer på insolvensmarknaden.

– Byråer som redan är etablerade i dag och är större kommer mer och mer att behöva effektivisera sin organisation för att öka sin konkurrenskraft. Och där har AI och automatisering stor betydelse. Det finns redan flera aktörer som erbjuder olika typer av automatiseringstjänster, och det handlar mycket om informationsinsamling. Men det kommer att öka, och jag tror att IT-bolagen blir nya aktörer som kan erbjuda den här typen av tjänster.

Han ser inte det som ett hot mot advokaterna, utan snarare en möjlighet.

– I det här skedet så handlar automatiseringen om informationsinsamling, vilket inte juristerna gör så ofta, utan snarare paralegals eller handläggare. De tycker nog att det är ganska tråkigt att skicka likadana brev till alla banker och myndigheter och göra den första informationsinsamlingen. Så det slipper de gärna, och då kan de jobba med annat som kommer att öka kvaliteten.

Vad?

Svenska företag har fått många tuffa smällar de senaste åren och nu ökar konkurserna snabbt. Samtidigt har reglerna för rekonstruktioner ändrats. Advokater som är specialister på obestånd berättar hur ärendena har förändrats, vad det innebär för byråerna och hur konkurrensen ser ut på insolvensmarknaden. De redogör också för de viktigaste rättsliga förändringar som de tror kan komma de närmaste åren. 

Hur?

Fyra advokater som är specialiserade på insolvensrätt intervjuades. Dessutom har Advokaten intervjuat Christer Östlund, expert på regelförbättring och insolvensjuridik på Svenskt Näringsliv. Advokaten har också använt statistik från statistikmyndigheten SCB, Domstolsverket och kreditupplysningsföretaget Creditsafe när det gäller konkurser och rekonstruktioner.

Slutsats

Advokatbyråerna har fått väldigt många fler konkurser det senaste året, och ökningen fortsätter. Även välfungerande företag drabbas i dag av konkurs.  En vanlig anledning till konkurserna är att företag inte klarar att betala tillbaka skatteanstånden från pandemin.  Antalet rekonstruktioner är något mindre än tidigare, vilket kan bero på att de nya reglerna fungerar sämre för små företag. I stort är svensk insolvenslagstiftning bra, men det är också bra att EU harmoniserar reglerna och det är många förändringar på gång.