Annonser

Svenskt näringsliv

”Reglerna riskerar bli konkursdrivande”

De nya reglerna för rekonstruktioner tvingar livskraftiga småföretag i konkurs. Varningen kommer från Christer Östlund, expert på regelförbättring och
insolvensjuridik på Svenskt Näringsliv. Men han ser också stora fördelar med reglerna.

– Huvudförfarandet som vi har nu är egentligen inte anpassat för de mindre företagen. Det är lite för komplicerat och lite för dyrt för att kunna användas för dem, säger Christer Östlund.

Han har tillsammans med Patrick Krassén på Företagarna och Sten Lindgren på Småföretagarnas Riksförbund skickat en hemställan till regeringen om att införa ett förenklat rekonstruktionsförfarande för småbolag, eller offentlig skulduppgörelse som förslaget kallades i rekonstruktionsutredningen.

– Det var olyckligt att förra regeringen valde att inte gå vidare med förslaget till förenklat förfarande. Det hade vi behövt ha på plats nu när många företag kämpar efter de senaste årens kriser. Risken är att företag som har livskraft ändå tvingas mot en konkurs snarare än att kunna rekonstrueras, som är själva tanken med lagstiftningen. Så de nya reglerna riskerar att bli konkursdrivande.

Christer Östlund menar också att konsekvensutredningen och Regelrådets granskning inte längre är relevanta, eftersom båda utgick från att det förenklade rekonstruktionsförfarandet skulle bli verklighet, så att man kunde klara de mindre företagens behov.

– Nu hoppas vi med den här hemställan att den nuvarande regeringen kan gå vidare med det här färdigutredda och färdigberedda förslaget som finns.

Ingen lönegaranti

Varför genomfördes inte förslaget tidigare? En försvårande omständighet var att företagen enligt förslaget inte skulle ha tillgång till reglerna om lönegarantier i det förenklade förfarandet. Men Christer Östlund menar att just nu är det viktigare att snabbt få det förenklade förfarandet på plats för att sedan pröva vilka förbättringar som behöver göras.

– Det skulle kräva en alldeles egen utredning. Det förklarar varför vi i vår hemställan inte har föreslagit att man även ska lyfta in lönegarantin, för det bedömer jag inte skulle kunna gå, kopplat till det beredningskrav som vi har i Sverige.

Utöver ett förenklat rekonstruktionsförfarande för småföretag vill Christer Östlund också att politikerna genomför utredningens förslag att reducera antalet domstolar som handlägger rekonstruktionsärenden. Han menar att det krävs för att bygga upp den kompetens och erfarenhet som behövs för att klara domstolarnas mer centrala och komplicerade roll.

– Det ligger ett uppdrag på Domstolsverket att komma tillbaka med det. Vi skulle gärna se att det blev en ganska kraftig reducering av antalet domstolar som handlägger rekonstruktioner, så att man kan säkra att det finns den kompetens som krävs.

Bra lagändringar

Christer Östlund ser också ett problem i att staten har fått en särställning i rekonstruktioner i förhållande till alla andra oprioriterade borgenärer.

– Det var ju inte utredningens förslag, utan det var återigen någonting som dåvarande regeringen ändrade. Vi får signaler om att det riskerar att försvåra när man ska försöka genomföra en rekonstruktion. Kort sagt, man vill ha mer betalt än alla andra fordringsägare för att gå med på en rekonstruktion. Och det tycker jag är lite svårt att motivera.

Än så länge är det inte så många företag som har rekonstruerats med den nya lagstiftningen. Christer Östlund tror därför att det kommer dyka upp fler fråge­tecken längre fram. Men i stort tycker han att dagens lagstiftning innehåller flera delar som har gjort rekonstruktionsförfarandet bättre än vad det var tidigare. Det bekräftas också av de signaler som Svenskt Näringsliv får från företagen.

– Den nya lagstiftningen är mer flexibel i den meningen att man kan vidta mer riktade och specifika åtgärder i rekonstruktionsplanen. Det öppnar för att man ska kunna ta fram en plan utifrån varje enskilt företags specifika behov. Verktygen har blivit fler i verktygslådan och det är väldigt bra. Sen tycker jag också att det är bra att man skärpt livskraftstestet och sett över kraven på rekonstruktörer.

Kommande EU-förslag

Vilka stora förändringar i reglerna för rekonstruktioner och konkurser ser Christer Östlund de närmaste åren?

– Närmast är att det pågår EU-förhandlingar om ett nytt förslag till direktiv om harmonisering av vissa delar inom insolvensrätten. Det väcker en del frågor utifrån ett svenskt perspektiv, eftersom där finns en del förslag som skiljer sig från hur vi har valt att hantera de frågorna i Sverige.

Ett av förslagen handlar om att införa regler för så  kallade prepack, vilka syftar till att inför ett insolvens­förfarande förpaketera en rörelseöverlåtelse för att snabbt kunna överlåta verksamheten inom ramen för det efterföljande insolvensförfarandet. Enligt det nya förslaget så måste affären göras klar innan bolaget går i konkurs.

– Det som vi framför allt är lite tveksamma till är att om man går in i ett sånt här prepack-förfarande så ska man få ett visst skydd mot verkställighetsåtgärder, det vill säga att man till exempel inte kan utmätas. Jag tycker att det här även fortsättningsvis borde kunna hanteras utanför domstolsförfarande, precis som det gör i dag. Men vi får väl se hur förslaget kommer att bli.

Avveckling utan förvaltare

Ett annat förslag till EU-direktivet är att införa en handlingsplikt för styrelseledamöter, vilket skulle innebära att man har skyldighet att ansöka om ett insolvensförfarande inom en viss tid efter att man insett att företaget är insolvent. Gör man inte det, skulle man riskera att få ett skadeståndsansvar.

– Att införa en sådan handlingsskyldighet är inte helt okomplicerat utifrån de ansvarsregler som vi har i Sverige, bland annat företrädaransvaret och de aktiebolagsrättsliga skadeståndsreglerna. Skulle det här bli verklighet, behöver man nog se över den skyldighet man lägger på företagsledare totalt i svensk lagstiftning. Ska man lägga till en sån här skyldighet borde man ta bort någon annan skyldighet, så att det blir balans i systemet.

Ytterligare ett förslag till EU-direktivet är att införa ett förenklat insolvensförfarande för mikroföretag där en domstol eller annan myndighet själv ska admini­strera en avveckling utan att man behöver involvera någon förvaltare.

– Det där sätter jag ett stort frågetecken kring, åtminstone så länge som vi inte har gjort den här reformen kring vilka domstolar som ska hantera och handlägga den här typen av ärenden. Det skulle i så fall kräva långt större kompetens och erfarenhet än vad jag bedömer att domstolarna har i dag.

Nödvändig harmonisering

Christer Östlund är egentligen mycket positiv till EU:s arbete för att harmonisera insolvensrätten.

– Om man inte gör något åt det blir det svårare med gränsöverskridande affärer och investeringar när företag måste hantera väldigt många olika typer av insolvenssystem inom en och samma union. Det gör ju att hela tanken med en gemensam inre marknad fungerar lite sämre.

Däremot tror han att det är svårt att bara förändra insolvensrätten isolerat eftersom det är väldigt komplicerade frågor som kan förändra väldigt mycket
annat.

– Insolvensrätten påverkar väldigt många andra frågor inom civilrätten, sakrätten och inte minst när det gäller kreditgivningen. Så att bara harmonisera alltihop i ett slag tror jag är helt omöjligt, utan man får ta det steg för steg och det tycker jag är bra. 

Viktiga EU-förslag  inom insolvensrätten 

  • Nya regler för prepack-förfaranden
  • Handlingsplikt för styrelseledamöter
  • Förenklat insolvensförfarande för mikroföretag
  • Harmonisering av återvinningsreglerna inom EU