Fokus på oberoende – från både staten och klienten
Nr 3 2024 Årgång 90Advokaternas oberoende är Advokatsamfundets fokusfråga 2024. Det handlar om advokatens och Advokatsamfundets oberoende från staten, men också om att advokaten måste ha en oberoende ställning i förhållande till sin klient.
Advokatsamfundets ordförande Eva-Maj Mühlenbock förklarar varför samfundets styrelse har valt oberoendet som fokusfråga:
– Advokatsamfundets oberoende och advokaters oberoende är viktigt för själva rättssamhället, lika viktigt som domstolarnas oberoende. En annan typ av oberoende är det som advokaten måste ha i relation till sin klient, säger hon.
Eva-Maj Mühlenbock konstaterar att hot mot advokaternas oberoende kan bli aktuella på många olika plan.
– Själva oberoendet, sett utifrån alla dimensionerna, är kanske den viktigaste fråga vi har just nu, säger hon.
Europarådets konvention om advokatyrket
I Europarådet pågår sedan flera år arbete med en konvention om skydd för advokatyrket. Utkastet till konventionen tar sin utgångspunkt i advokatsamfundens och advokaternas oberoende. Om konventionen antas, blir den det första rättsligt bindande instrumentet för Europarådets medlemsstater som rör advokatrollen och som skyddar advokater och advokatsamfund från statlig inblandning.
Den 6 mars i år beslöt Advokatsamfundets disciplinnämnd att utesluta en advokat ur samfundet.
Advokaten var offentlig försvarare åt en klient som var häktad med restriktioner. Disciplinnämnden fann bland annat att advokaten hade brustit genom att ha åsidosatt sitt oberoende mot klienten.
Enligt nämnden framstod omfattningen av advokatens och en biträdande jurists kontakter med klienten som synnerligen omfattande och vida överstigande vad som normalt kan ha följt av uppdragen. Nämnden fann att utredningen visade att det hade varit fråga om ett arbetssätt där klienten helt har dikterat kontakterna.
Sammantaget fick kontakterna till följd att advokaten hamnade i ett sådant beroendeförhållande, att advokaten inte intog den fria och oberoende ställning med integritet mot klienten som krävdes för att kunna fullgöra uppdraget som försvarare. Därigenom bröt advokaten allvarligt mot god advokatsed.
Advokaten bröt också mot god advokatsed genom att inte övervaka den biträdande juristen och därigenom bidra till att även juristen åsidosatte sitt oberoende i förhållande till den häktade klienten.
Dessutom bröt advokaten mot god advokatsed genom att anta uppdrag för klientens hustru trots intressekonflikt och bröt allvarligt mot god advokatsed genom att medverka till vidarekoppling eller uppkoppling av telefonsamtal från en annan frihetsberövad klient.
Tiden för att överklaga disciplinnämndens beslut hade inte löpt ut när artikeln skrevs.
Ur de vägledande reglerna om god advokatsed
1. En fri och självständig advokatkår som verkar enligt sunda regler utvecklade av advokaterna själva är en viktig del av rättssamhället och en förutsättning för att enskildas fri- och rättigheter skall kunna hävdas. En advokat har därför en särskild ställning och ett särskilt ansvar.
En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten skall som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen, inom ramen för gällande rätt och god advokatsed. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter.
[– – –]
Kommentar
[– – –]
En advokat måste alltid stå fri och oberoende. Att advokaten står fri gentemot staten är nödvändigt bland annat för att advokaten skall kunna ta tillvara klientens intressen även mot det allmänna. Advokaten måste också vara fri och obunden i förhållande till andra intressen, för att advokaten skall kunna fullgöra sin plikt mot klienten. Att advokaten slutligen är fri och obunden även gentemot klienten är nödvändigt, inte bara därför att advokaten annars kan komma att överskrida de gränser som gällande rätt och god advokatsed utstakar för advokatens handlingsfrihet, utan också därför att advokaten skall kunna ge klienten de råd och det biträde som objektivt sett är bäst för klienten och inte de råd och det biträde som klienten vill ha.
[– – –]
Biörn Riese, ledamot av disciplinnämnden, konstaterar att den uteslutna advokaten har haft en stor mängd telefonkontakter och besök i relation till en person som var misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.
– De har förekommit genom den uteslutna advokatens egna kontakter, men advokaten gav också en substitutionsfullmakt till en vid den tiden biträdande jurist på byrån som fortsatte att ha kontakt, kontakter som nämnden sammantaget anser har passerat gränsen för vad en offentlig försvarare borde ha. Då kommer man för nära klienten för att kunna med integritet och ett bibehållet oberoende tillvarata klientens intressen, säger Biörn Riese.
Disciplinnämnden beaktade också advokatens kontakter med den häktades hustru.
– Det innebär ju inte att en advokat inte får prata med en frihetsberövad klients nära anhöriga, och det är klart att advokaten får prata med en klient som sitter häktad eller intagen. Men någonstans går gränsen, säger Biörn Riese.
Biörn Riese framhåller att det rör sig om en gräns som man måste bedöma från fall till fall. Det är den sammantagna bilden som ger ett intryck av om advokaten har behållit sitt oberoende eller ej.
– Det viktigaste, inte minst för en offentlig försvarare, är att verkligen tillgodose klientens intresse genom att lämna rätt råd och bara tänka på vad är bäst för klienten. Då måste jag ha ett oberoende även gentemot klienten, och då får jag inte komma för nära, säger Biörn Riese.
Disciplinnämndens beslut nr 23/1685, 23/2334.
Ur stadgan om den europeiska advokatkårens kärnprinciper
Kommentar till princip a En advokat måste vara fri – politiskt, ekonomiskt och intellektuellt – i sin verksamhet med att ge råd till och företräda klienten. Detta innebär att advokaten måste vara oberoende av staten och andra mäktiga intressen och inte får låta sitt oberoende komprometteras av otillbörliga påtryckningar från affärsrelationer. Advokaten måste även förbli oberoende av sin egen klient för att advokaten skall kunna åtnjuta förtroende hos tredje man och domstol. Faktiskt kan kvaliteten på advokatens arbete inte säkerställas utan detta oberoende från klienten. Advokatens medlemskap i en fri yrkeskår och den auktoritet som härrör från detta medlemskap bidrar till att upprätthålla oberoendet, och även advokatsamfunden måste spela en viktig roll i att bidra till att säkerställa advokaters oberoende. Självreglering av yrket ses som nödvändigt för att stödja den enskilde advokatens oberoende. [– – –]