Annonser

Ung på byrån: Hanna Yan Karlsson

”Kommunikation i Kina involverar ofta subtila nyanser”

Hanna Yan Karlsson är biträdande jurist på Cirio och projektledare för byråns Asian practice group. Förutom en svensk juristexamen har Hanna en juristutbildning från Kina, där hon också verkat som advokat.

Du är advokat i Kina. Vad förde dig till Sverige?
– Jag har alltid haft ett stort intresse för internationell rätt, vilket ledde mig till Sverige för att delta i magisterprogrammet i internationell kommersiell skiljedomsrätt vid Stockholms universitet redan år 2008. Efter avslutade studier började jag arbeta på en advokatbyrå i min hemstad Zhengzhou och som bolagsjurist i Shanghai. Parallellt med jobbet startade jag tillsammans med några vänner ett företag som främjade kulturellt utbyte mellan Kina och Sverige. Under en affärsresa träffade jag min nuvarande man, och kärleken fick mig att stanna i Sverige för gott.

Vilka är de största skillnaderna mellan att arbeta på en kinesisk advokatbyrå och en svensk?
– När jag reflekterar över mina erfarenheter från Kina, och förmånen att ha fått jobbat på två av de ledande advokatbyråerna i Sverige, tycker jag mig se några stora skillnader. I Kina är hierarkin mycket tydlig och delägare har inte mycket tid för handledning. Som junior jurist fick jag inte lika mycket tillit och stöd från delägarna i den kinesiska byrån som jag har fått i min nuvarande byrå i Sverige. Det är vanligt att kinesiska byråer accepterar alla typer av uppdrag, vilket innebär att man snabbt måste lära sig nya saker och att advokater förväntas vara generalister som kan hantera en bred variation av juridiska frågor. I Sverige är byråerna däremot mer specialiserade och fokuserar på att bygga djup expertis inom specifika områden. Svenska advokatbyråer lägger också stor vikt vid work–life balance och mångfald, vilket skapar en arbetsmiljö som verkligen uppmuntrar personlig utveckling och välmående. 

Finns det några likheter mellan arbetet i Kina och Sverige?
– Det finns i dag över 700 000 advokater i Kina, vilket per capita är lika många eller lite färre än i Sverige. Båda länderna har höga krav och standarder för sina jurister, med betoning på noggrannhet och professionalism inom advokatyrket. Dessutom har både den kinesiska och svenska rättstraditionen rötter i det kontinentala rättssystemet, vilket innebär att de juridiska arbetsmetoderna är ganska lika. Det likartade ramverket gjorde det mycket lättare för mig att delta i det kompletterande juristprogrammet och erhålla min svenska juristexamen, jämfört med någon som kommer från USA, skulle jag gissa.

Finns det något som svenska advokater särskilt bör tänka på eller känna till när de samarbetar med kineser?
– Det är några kulturella skillnader som jag tycker man bör reflektera över. Till exempel är kinesiska klienter ofta mer priskänsliga och uppskattar detaljerad och omfattande dokumentation, oavsett om de läser materialet noggrant eller inte, medan svenska advokater tenderar att vara mer pragmatiska och koncisa. Beslutsprocessen i Kina kan vara längre och mer komplex, och klienter kan ibland ändra sina idéer snabbt, tålamod är därför ofta viktigt.  Kommunikation i Kina involverar ofta subtila nyanser och indirekta uttryck, vilket också kan vara en utmaning att bemästra.