Notiser
Nr 4 2024 Årgång 90Prövningstillstånd för Aurora
Högsta domstolen meddelade i april prövningstillstånd i det så kallade Auroramålet, där en grupp ungdomar väckt grupptalan mot svenska staten för att den inte gör tillräckligt för att begränsa klimatförändringarna. HD kommer därmed att ta ställning till om talan kan tas upp till prövning.
Talan är ursprungligen väckt vid Nacka tingsrätt, som hänsköt, ”hissade”, den till HD när statens företrädare JK yrkade på att målet skulle avvisas. Målet i tingsrätten är nu vilandeförklarat i avvaktan på Högsta domstolens prövning. HD, mål Ö 7177-23
Nej till tillstånd för satellitsändningar
Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar förslagen i betänkandet Sveriges säkerhet i etern (2023:63) som har lagts fram av Utredningen om ingripande mot satellitsändningar med hänsyn till Sveriges säkerhet. I betänkandet föreslår utredningen en tillståndsplikt för satellitsändningar av tv, sökbar text-tv och radio. Ett sådant krav skulle, enligt Advokatsamfundet, utgöra en ny principiell inskränkning på ett område som är centralt för yttrandefriheten.
Digitala kostnadsräkningar utreds
Domstolsverket ska på regeringens uppdrag förbereda inrättandet av en digital process för rättsliga biträdens kostnadsräkningar i domstol. Tanken är att en digital hantering ska göra det möjligt för advokater och andra rättsliga biträden att ge in kostnadsräkningar på ett standardiserat sätt. Det digitala systemet ska också underlätta granskningen och förbättra domstolarnas kontroll av kostnadsräkningar, samtidigt som fel och dubbeldebitering kan motverkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
JO ska inspektera arrester
Justitieombudsmannen, JO, kommer inte att utreda om Kriminalvården bryter mot rättegångsbalkens regler genom att hålla häktade personer i arrester. Det rapporterar Dagens Juridik. Det är Försvararkollegiet i Göteborg som JO-anmält Kriminalvården. I sitt beslut lovar dock JO Per Lennebrant att han planerar att undersöka situationen i arresterna genom inspektioner av flera polisarrester runt om i landet.
Nu får polisen visitera
Den 25 april trädde den nya lagen om säkerhetszoner i kraft. Lagen ger polisen möjligheter att under en tid inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Syftet är främst att förhindra våld såsom skjutningar och sprängningar.
Planerna på säkerhetszoner möttes av stark kritik. Advokatsamfundet skrev i sitt remissyttrande bland annat att ett system med visitationszoner varken kan anses behövligt eller nödvändigt. Den förväntade nyttan står inte heller i proportion till den risk för ökad stigmatisering, ökad diskriminering och minskat förtroende för polisen som på goda grunder kan antas bli effekten av ett sådant system, enligt samfundet.
Mänskliga rättigheter backar i Sverige
De mänskliga rättigheterna i Sverige går åt fel håll. Det menar i alla fall organisationen Amnesty International, som presenterar läget i Sverige i en årsrapport. Amnesty pekar bland annat på att klimataktivister som använder civil olydnad har utsatts för hårda brottsanklagelser och sanktioner, samt att flera lagförslag inskränker rättigheterna för flyktingar och migranter. Amnesty pekar också på att det i dag finns ett stort samlat tryck på samiska traditionella marker och att det skydd som ges är otillräckligt.
M&A: Färre men större affärer
Den svenska M&A-marknaden spretar just nu. Under första kvartalet 2024 sjönk antalet transaktioner med en fjärdedel jämfört med samma period året innan. Samtidigt ökade värdet på transaktionerna med 131 procent till 12,9 miljarder amerikanska dollar, motsvarande 133 miljarder svenska kronor.
Källa: Affärsvärlden
Allvarligt brott räcker inte för merkostnader
Enbart det faktum att ett brott är mycket allvarligt och att den misstänkte riskerar livstids fängelse räcker inte för att staten ska stå för merkostnaderna för en försvarare med verksamhet på annan ort. Det fastslog Högsta domstolen i ett avgörande i slutet av mars.
Målet gällde en person som häktats i Göteborg, och som ville ha en försvarare med verksamhet i Stockholm. Försvararen begärde ett förhandsbesked om att det skulle utgå ersättning för merkostnader, vilket också både tingsrätten och hovrätten medgav. JK överklagade förhandsbeskedet och HD delar alltså hennes bedömning. Enligt HD utgör inte det faktum att en misstanke avser mycket allvarlig brottslighet i sig sådana särskilda skäl att staten ska stå för merkostnaderna. Därutöver krävs att målet rymmer särskilt komplicerade frågor eller att det finns någon annan omständighet av tyngd.
HD, mål Ö 7840-23
Rätt om Maria-Pia
I Advokaten nummer 3/2024 uppgavs felaktigt att Maria-Pia Hope blir kvar som delägare i Vinge efter att hon lämnat rollen som managing partner. Detta var fel. Maria-Pia Hope har numera lämnat Vinge för egen verksamhet med bland annat styrelseuppdrag.
Statens barnrättsarbete brister
Statens insatser för att främja efterlevnaden av barnkonventionen har inte varit tillräckligt effektivt. Det skriver Riksrevisionen, som har granskat statens arbete på barnrättsområdet 2017–2023. Enligt Riksrevisionen har regeringen varken prioriterat vilka problem som behöver lösas, vad arbetet ska bidra till eller vad olika aktörer ska göra.
Ett exempel är att regeringen tidigt tog fram en strategi med principer för arbetet med barnets rättigheter. Strategin är dock allmänt hållen och har varken mål, handlingsplan eller budget. Inte heller har den följts upp sedan den godkändes av riksdagen 2010.
Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande (RiR 2024:5)
Heidenborg föreslås bli president
Nuvarande justitiekanslern Mari Heidenborg är Domarnämndens förslag till ny president i Svea hovrätt. Heidenborg har tidigare varit bland annat justitieråd i HD, lagman vid Solna tingsrätt, lagman i Svea hovrätt och chefsrådman vid Solna tingsrätt. Presidentposten i Svea hovrätt är vakant sedan Petra Lundh utsågs till rikspolischef.