Annonser

Regler för unga som frihetsberövas

Viktigt att barn kan få anpassad vård

Barn mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott ska i framtiden dömas till fängelse, i stället för som i dag till sluten ungdomsvård, enligt utredaren Agneta Bäcklund. Men det krävs ett omfattande arbete för att Kriminalvården ska klara det nya uppdraget.

Justitierådet Agneta Bäcklund presenterade sina förslag och arbetet för att nå fram till dem för en stor grupp intresserade advokater. 

Utgångspunkten för hela arbetet har dels varit ett barnperspektiv och kunskapen om barns utveckling, dels aktuell forskning och kunskap om vad som egentligen fungerar för att bryta en kriminell utveckling, berättade Agneta Bäcklund.  Här finns naturligtvis inga enkla svar, utan det handlar om komplexa sammanhang. Men en viktig faktor är möjligheten att slussas ut i samhället under kontrollerade former. Detta är också ett avgörande skäl till förslaget att låta Kriminalvården ta ansvaret för de unga, konstaterade Agneta Bäcklund. 

– Det som var allra viktigast för mig var att skapa en strukturerad övergång från tiden som frihetsberövad till tiden i frihet. Kriminalvården har ju redan en sån struktur. Det är min övertygelse att det är väldigt viktigt, sa Agneta Bäcklund.

Tanken är alltså att Kriminalvården ska använda sitt redan etablerade system för villkorlig frigivning och övervakning när en ung person närmar sig frigivning. Dessutom ska varje ung frihetsberövad person få en särskild koordinator som hjälper till med återanpassningen. 

Dagens fängelser är dock inte rustade för att ta emot ungdomar från 15 års ålder, påpekade Agneta Bäcklund. 

– Om Kriminalvården ska få det här ansvaret måste de få resurser och möjligheter att bygga upp särskilt anpassade ungdomsavdelningar. De barnen ska ju självklart inte verkställa straff tillsammans med vuxna, men de ska också ha en miljö som är anpassad för dem, sa hon, och tillade att barn dessutom har särskilda rättigheter enligt barnkonventionen som måste tillgodoses inom fängelset. 

En överväldigande majoritet av de unga som berörs av förslaget är pojkar. Utredningen föreslår att det ska inrättas två särskilda avdelningar inom Kriminalvården för flickorna. Ett annat förslag är att unga brottslingar som bedöms som särskilt sköra i stället ska kunna vårdas på LVU-hem.

Agneta Bäcklund avslutade sitt föredrag med att berätta att hon nu känner oro för hur förslagen ska hanteras. Utredningen föreslår ju att förslagen ska träda i kraft först 2028, just för att Kriminalvården ska hinna ställa om och bygga upp en verksamhet som passar för barn. Men regeringen har nu aviserat att den i stället vill sjösätta reformen redan 2026. 

– En förutsättning för förslagen är ju att Kriminalvården verkligen håller den här höga ambitionsnivån så att verkställighetens innehåll kan möta barnens behov, sa Agneta Bäcklund, som också uttryckte oro över diskussionen om sänkt straffbarhetsålder och avskaffande av möjligheten till villkorlig frigivning. 

– Det sätter våra förslag i en lite annan kontext, tycker jag. Men det visar också på hur svårt det kan vara när det är så många regler i straffsystemet som ändras samtidigt, så den ena vet ju inte vad den andra gör, summerade hon, och tillade att det enligt hennes uppfattning är mycket viktigt att barn som sätts i fängelse kan få villkorlig frigivning. 

SOU 2023:44 En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga

Om förslagen

Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga föreslår nu att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras och att unga lagöverträdare framöver i stället ska dömas till fängelse. Fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter.

Verksamheten på de särskilda ungdomsavdelningarna ska anpassas till barn och ungas behov. Utgångspunkten ska vara att barn och unga inte ska avtjäna straffet tillsammans med vuxna.

Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2028.