Asylrätten
Stora förändringar genomförda – och fler är att vänta
Nr 9 2023 Årgång 89Komplicerade och oöverblickbara regler och betydligt färre som får rätt till offentliga biträden i asylprocessen. Det är vad vi har att vänta om regeringens utredningsdirektiv leder till lagändringar, enligt Migrationsverkets tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik, som fick delvis medhåll av advokat Tomas Fridh.
Mikael Ribbenvik inledde sitt frispråkiga föredrag med att redovisa siffror om migrationen i dag. Utifrån dem kunde han konstatera att asylinvandringen till Sverige i dag bara är en liten rännil av de stora mängderna flyktingar som kom under åren 2015–2016, och under genomsnittet för flyktingmottagande i EU-länderna.
Samtidigt som allt färre flyktingar nu söker sig hit arbetar just nu en utredare med att ytterligare strama åt utlänningslagens regler. Målet är, enligt direktiven, att gå ner till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten. Problemet är då, enligt Mikael Ribbenvik, att det inte finns någon sådan kodifierad miniminivå. För att hitta nivån behöver man läsa och tolka alla de olika EU-ländernas regelverk och praxis.
Men även om själva formuleringen i utredningsdirektiven är svårtolkade ansåg Mikael Ribbenvik att syftet tydligt framkom i en annan mening i direktiven: att så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter. Tidöavtalet och utredningsdirektiven nämner här flera olika områden: minskad eller borttagen möjlighet att få asyl på grund av så kallade sur place-skäl (alltså asylskäl som uppkommit efter ankomsten till Sverige), en ytterligare förskjutning av bevisbördan i den sökandes riktning samt en utmönstring av permanenta uppehållstillstånd, enligt Mikael Ribbenvik.
Förutom dessa förändringar har Tidöpartierna också aviserat att rätten till tolk i bland annat asylprocessen ska ses över. Även rätten till offentligt biträde står på agendan för en översyn, konstaterade Mikael Ribbenvik, som var övertygad om att åtminstone rätten till biträde under Migrationsverkets handläggning skulle tas bort.
Förutom att reglerna om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och medborgarskap ska stramas åt varnade Mikael Ribbenvik också för att de gradvisa förändringarna av utlänningslagen, som redan i dag är komplicerad ”som ett kopplingsschema över Barsebäck”, riskerar att göra lagen oöverblickbar och närmast omöjligt för myndigheterna att hantera.
– Det här är en mycket större fråga än flyktingkrisen 2015 för Migrationsverket, men den syns inte. För volymen ligger i lagstiftningsarbetet, inte i antalet personer, sa Mikael Ribbenvik.
Advokat Tomas Fridh inledde med en historisk exposé över svensk migrationsrätt, och kunde visa att rättsområdet historiskt sett har varit restriktivt och mer inriktat på att hindra människor från att komma till Sverige än att bereda skydd till många som behöver det.
Tomas Fridh gick vidare till Tidöavtalet och vad det kan komma att betyda ur ett praktiskt perspektiv. Han konstaterade att det redan nu har genomförts stora förändringar. En av de redan beslutade var borttagandet av uppehållstillstånd baserat på särskilt ömmande omständigheter för vuxna. Detta slår framför allt mot de unga vuxna som kommit till Sverige med sina föräldrar men som nu blivit myndiga.
– Vi har i dag ganska många barn som har kommit hit med sina föräldrar, och som nu har blivit 19–20 år och inte längre kan stanna på anknytning till sina föräldrar. De har inget utrymme att stanna längre om de inte uppfyller kraven på arbetstillstånd, sa Tomas Fridh, som bedömde att förändringen påverkar några hundra personer.
Även möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning har stramats åt. Den senaste lagändringen, som trädde i kraft den 1 november, påverkar flest personer. Det handlar om det höjda inkomstkravet för att få arbetstillstånd, från 13 000 kronor i månaden till 27 363 kronor.
– Redan i dag har vi 15 000 personer ungefär som vi vet kommer få avslag på arbetstillstånd i Sverige. Och då räknar man inte de 70 000 ärenden som ligger för prövning hos Migrationsverket, sa Tomas Fridh. Även Tomas Fridh räknade med att det kommer förslag om minskad tillgång till offentliga biträden. Men han var mer hoppfull än Mikael Ribbenvik.
– Jag tror att svenska myndigheter och domstolar kommer att protestera mot ett förslag där de inte har en advokat som motpart i asylprocessen, sa Tomas Fridh.
Om utredningen
I oktober i år tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att göra en översyn av det svenska regelverket för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan. Till utredare utsågs Josephine Boswell, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm och tidigare politiskt sakkunnig hos Sverigedemokraterna. Uppdraget ska, i de delar som gäller anpass-
ning av det svenska regelverket till EU:s rättsliga miniminivå, redovisas senast den 2 januari 2025.
I övriga delar ska uppdraget redovisas senast den 2 oktober 2025.