Annonser

Aktuella förslag och debattämnen på grundlagsområdet

Grundlagsfrågorna hetare än på länge

Regeringsformen är högaktuell. Flera förändringar är att vänta, men klart är att regeringsformen numera är en levande grundlag som används av advokater och som domare får fundera över. Det framförde justitieråden Thomas Bull och Anders Eka samt professor Anna Jonsson Cornell vid ett seminarium om aktuella grundlagsfrågor i Sverige. 

Thomas Bull inledde med att ge en historisk bakgrund till dagens grundlagsdebatt. Han konstaterade att regeringsformen 1974 var tänkt att reflektera den egentliga politiska strukturen i Sverige, och att den hade brett politiskt stöd. Trots det fick grundlagen snabbt kritik, bland annat för sitt bristfälliga rättighetsskydd. Sedan dess har regeringsformen kompletterats och justerats ett antal gånger.

2011 genomgick regeringsformen en totalrenovering, och därmed inleddes en ny fas i Sveriges konstitutionella historia, där regeringsformen används för att driva rättighetsfrågor i domstolarna, konstaterade Thomas Bull. 

– Regeringsformen blev en riktig grundlag. En grundlag som används av advokater, som domare funderar över och som har en inverkan i det praktiska juridiska livet, sa han. 

2011 års ändring av regeringsformen innebar också ett närmande till den maktdelningsprincip som är styrande i många andra länder, konstaterade Anders Eka. Han fick medhåll av Anna Jonsson Cornell. Hon pekade på den paradox som präglar det svenska förhållandet till grundlagarna: Å ena sidan betonar vi i Sverige parlamentarismen och folksuveräniteten, å andra sidan rör vi oss mot en allt tydligare maktdelning, bland annat när domstolarnas självständighet nu föreslås stärkas ytterligare. 

Anna Jonsson Cornell redovisade några olika rättighetsfrågor som just nu diskuteras internationellt i förhållande till grundlagarna. En sådan fråga är klimatförändringarna och hur dessa förhåller sig till olika mänskliga rättigheter. På många håll prövas dessa frågor också i domstol, även i Sverige där grundläggande frågor i det så kallade Auroramålet nu hissats till Högsta domstolen. Andra trender som Anna Jonsson Cornell kunde peka på är aborträtten och diskussionerna om naturen som bärare av egna rättigheter. 

Riskerar man då inte att sudda ut gränsen mellan politik och juridik när allt fler politiska frågor görs till författningsfrågor? frågade Anders Eka. Jo, visst finns den risken, instämde Anna Jonsson Cornell. Hon såg en koppling mellan långtgående förändringar av grundlagen och de utmaningar mot rättsstaten och den liberala demokratin som vi nu ser i länder i vår omvärld. Ungern är ett exempel på detta. 

– Ungern hade ju en väldigt progressiv författningsdomstol och en liberal konstitution med långtgående rättigheter. Det var kanske inte den allra bästa mixen, ser vi nu. Det blev för kontroversiellt till slut. Min personliga åsikt är att det finns anledning att vara återhållsam i hur man stiftar grundlag, sa Anna Jonsson Cornell. 

Anders Eka, som arbetat med grundlagsfrågor i flera olika utredningar, berättade om hur de svenska utredarna år 2005 besökte just Ungern för att studera en lyckad konstitution i en av Europas nya demokratier. 

– Det är väldigt intressant och tänkvärt eftersom det visar att konstitutioner aldrig räcker som försvar mot sådant som man inte vill ha. Det krävs också mer i form av en politiskt ansvarstagande tjänstemannakultur, domarkultur och så vidare, sa Anders Eka. 

Anders Eka presenterade de förslag som lagts fram av 2020 års parlamentariska grundlagskommitté. Förslagen på domstolsområdet innebär, om de genomförs, att svenska domstolarna får det starkaste skyddet i Norden, menade han som svar på en fråga från åhörarna (läs om förslagen från kommittén i Advokaten nr 4/2023). 

Deltagarna vid seminariet fick också en överblick över de övriga grundlagsändringar som just nu bereds.  Thomas Bull beskrev Sverige som ”världsbäst” på att ändra i grundlagarna. Han pekade på att det bara just nu är tre olika utredningar ­kopplade till regeringsformen aktuella (se fakta­ruta).

Aktuella utredningar om grundlagsändringar

2020 års grundlagskommitté, ledd av Anders Eka, överlämnade sitt slutbetänkande i mars i år. Betänkandet Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12) bereds nu i Regeringskansliet. 

Kommittén om beredskap enligt regeringsformen, ledd av Johan Hirschfeldt, ska avlämna sitt betänkande nu under hösten. 

Den senaste i ordningen är en parlamentarisk kommitté under ledning av justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen Henrik Jermsten, som ska utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.