Annonser

Domstolsverket satsar stort på AI

På Domstolsverket pågår en intensiv utveckling, inte minst inom AI, som syftar till att skapa värde för domstolarna och för alla som kommer i kontakt med domstolarna.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén inledde med att tacka advokatkåren och Advokatsamfundet för initiativet med rättsstatsbilagan*, som publicerades för drygt ett år sedan. Enligt Rolén var skriften en viktig bidragande orsak till den diskussion om demokrati och rättsstaten som pågår för närvarande.

Rolén gjorde därefter ett antal nerslag i olika frågor som rör Domstolsverket och advokatkåren. När det gäller den nya och omdiskuterade taxan i förordnandemål konstaterade Rolén att preliminärt så tycks den inte ha påverkat kostnadsutvecklingen. Längre fram kommer Domstolsverkets och Advokatsamfundets gemensamma arbetsgrupp att utvärdera taxan.

Rolén tog även upp de nya digitaliserade brottmålsdomarna. Han förklarade att de införts eftersom det var ett regeringsuppdrag. Efter den inledande kritiken mot dem har systemet vidareutvecklats, och fram tills nu har 85 000 domar och beslut levererats. Polis, åklagare och kriminalvården är mycket nöjda, enligt Rolén. Det är däremot inte alla domare. JO har också inlett en granskning för att se om det digitala systemet tillgodoser domstolarnas självständighet.

Den 16 oktober infördes särskilda ­vittnesrum på åtta servicekontor, hos ­Statens servicecenter, på ­olika håll i Sverige. Om satsningen faller väl ut kan den, enligt Rolén, byggas ut till betydligt fler platser. Statens servicecenter har cirka 130 kontor i landet.

Rolén berättade även att man inom verket börjat titta på frågan om att utöka kravet på prövningstillstånd i brottmål. Orsaken är att de så kallade stora gängbrotten orsakar omfattande köer på grund av de långa förhandlingstider som uppstår i framför allt hovrätterna.

John Lagström, it-strateg och innovationsledare på Domstolsverket, berättade att man arbetar mycket med AI inom myndigheten.

– Vi ska använda tekniken för att öka rättssäkerheten och öka förtroendet för domstolarna. Det är vårt mål med innovationsarbetet. Så det är inte att bara hänga med trots tekniken, utan det viktiga är att få den att jobba för dig, sa Lagström, som konstaterade att det råder domarbrist i dag och att AI kan bidra till att motverka bristen.

Domstolsverket använder redan AI till att översätta domar och dokument till ett stort antal språk och sparar på så sätt både stora summor pengar och tid. AI är dessutom inte beroende av dagsformen som människor, utan är betydligt mer rättssäker. Verket utvecklar för närvarande även en applikation som med hjälp av AI kan maska dokument, till exempel förundersökningsprotokoll. Lagström berättade att man även byggt en rättsdatabas, än så länge är det en prototyp. Lagström konstaterade att AI kommer förändra vardagen för advokater.

– Ni kommer att behöva använda den här tekniken för att göra ert jobb bättre, sa han och tillade att för den framtida juristen är det viktigt att förstå hur hans eller hennes AI-språkmodell fungerar, och hur advokaten kan utnyttja AI maximalt.

– Det traditionella juridiska hantverket, jag är ledsen hur mycket jag än älskar det själv, att gå i ett bibliotek och leta fram en ny juridisk tidskrift. Det finns inte längre. Däremot när vi kan digitalisera allt, och vi kan lägga på den här typen av teknik. Då kan vi göra otroligt häftiga grejer, som höjer kvaliteten för alla inblandade, sa John Lagström. 

* Slå vakt om rättsstaten – advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/nyheter/rattsstaten_2022.pdf