Politik och juridik krockar kring koranbränningar
Nr 9 2023 Årgång 89Rätten att driva med och kritisera religionen har rötter tillbaka till upplysningstiden i västvärlden. Men det är en rätt som på senare år kraftigt ifrågasatts, framför allt i förhållande till islam, konstaterade professor Joakim Nergelius i sitt föredrag.
Joakim Nergelius tog avstamp i upplysningstiden då det blev legitimt att kritisera religionen, men konstaterade att själva brottet hädelse, eller senare brott mot trosfrid, fanns kvar i Sverige till 1970. Under ett antal år betraktades frågan om religionskritik och satir med udden riktad mot religionen som rätt oproblematisk i Sverige.
Men detta kom att ändras under det sena 1980-talet, när Irans högste religiöse ledare utfärdade en så kallad fatwa mot författaren Salman Rushdie. Rushdie lever sedan dess under dödshot, och har även utsatts för attentat.
Efter fatwan har muslimer i hela världen vid ett antal tillfällen reagerat mot vad de uppfattat som hädelse och kränkningar riktade mot deras religion. Här nämnde Joakim Nergelius Jyllands-Postens satirteckningar av Muhammed år 2005, hoten mot konstnären Lars Wilks i Sverige samt attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo.
I slutet av 2010-talet startade den danske aktivisten Rasmus Paludan sin turné i Danmark och Sverige där han brände Koranen. Protesterna exploderade och ledde bland annat till kravaller i flera städer. I samband med bråken och de internationella protesterna väcktes också politiska krav på att sätta stopp för koranbränningarna.
Joakim Nergelius presenterade några olika modeller för hur detta skulle kunna göras. Ett förslag som diskuterats är ett förbud mot att bränna religiösa skrifter, ett annat att ändra i ordningslagen så att polisen också får beakta risken för terrordåd och utrikespolitiska konsekvenser i sina tillståndsbeslut. Problemet är, enligt Joakim Nergelius, att de lösningar som är politiskt populära inte alltid är juridiskt hållbara, och vice versa.
– Frågan är väldigt levande och den har hamnat i centrum också för den politiska debatten på ett lite olyckligt sätt. Men juridikens uppgift är ju ändå att hålla fast vid de rättsregler som finns och inte börja omtolka dem enbart för att det finns ett starkt politiskt tryck. Vi måste också beakta att yttrandefriheten är ett fundamentalt värde, sa Joakim Nergelius.
Han pekade också på hur polisen skulle kunna använda befintlig lagstiftning och exempelvis flytta en sammankomst till en annan plats, för att minska risken för bråk och ordningsproblem. En annan väg skulle kunna vara att väcka åtal för förargelseväckande beteende, ett brott som dock har en låg straffskala, konstaterade Joakim Nergelius.