Årets advokat 2023 André Andersson:
Vi vill skapa en kunskapskultur
Nr 9 2023 Årgång 89Vid Advokatdagarna delades Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket ut till André Andersson, tidigare delägare, nu senior adviser på Mannheimer Swartling.
André Andersson kommer från Helsingborg. Han är den förste akademikern i sin släkt.
– Alla mina förfäder ända tillbaka till farfars farfars far var handskmakare, kungliga hovhandskmakare som har sålt handskar till de svenska, danska och engelska kungahusen, berättar André.
På gymnasiet gick han naturvetenskaplig linje. Han var intresserad av historia, men valet stod mellan att läsa kemi eller industriell ekonomi. André läste juridik i Lund medan han funderade, och tog en ekonomexamen när han ändå var i farten.
– Sedan fortsatte jag till Oxford. Det var en fantastisk upplevelse att uppleva ett universitet som är strukturerat ”på andra ledden”. Svenska och kontinentala universitet är ämnessorterade, medan Oxford och Cambridge har en mängd colleges som alla i princip täcker alla ämnen, och där du har din hemvist, säger André.
Motivering
Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket består av ett diplom samt 100 000 kronor som pristagaren får skänka till en valfri organisation. André Andersson har valt att skänka sin prissumma till Stockholms Stadsmission för att stödja arbetet med rättighetsfrågor och myndighetskontakter för hemlösa.
Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket 2023
”Årets pristagare får priset för sina framstående insatser inom advokatyrket genom att kombinera yrkesskicklighet som en av Sveriges främsta advokater inom finansjuridiken med ett stort engagemang och arbete för juridisk forskning och undervisning. Årets pristagare utsågs 2017 till hedersdoktor i juridik vid Stockholms universitet. Årets pristagare har också ett vidsträckt internationellt engagemang och har bidragit till att stärka svenska advokaters relationer utomlands. I kombination med ett genuint intresse för pro bono-arbete har årets pristagare också medverkat till att öka förståelsen för advokatens viktiga roll i vårt rättssamhälle.”
André började på Carl Swartling Advokatbyrå 1987, när finansmarknaden började avregleras.
– De utländska bankerna kom in, och det blev möjligt att göra internationella transaktioner som inte var möjliga tidigare med valutakontroll och förvärvsreglering. Jag hamnade inom finansjuridiken, delvis därför att jag hade läst ekonomprogrammet.
Vid prisceremonin sa André att det behövs tre faktorer för framgång: tur, tajming och talang.
– Tajmingen var bra, för jag kom in i början av vågen när finansrätten växte fram. Jag har kunnat vara med och följa den och utveckla det som i dag har blivit marknadspraxis, säger han.
André menar att det nästan inte fanns någon som kunde något om finansjuridik vid den här tiden. De som sysslade med ämnet var i huvudsak Hans Wiborn på Vinge och Svante Hultqvist på Cederquist.
– Var vi tre överens, så var det marknadspraxis, säger André.
Carl Swartling Advokatbyrå blev Mannheimer Swartling 1990. André blev delägare 1994, och så småningom blev han ordförande för byråns bank- och finansgrupp. André har alltid funderat mycket över strukturen och strukturkapitalet på byrån. Våren 1998 åkte han, kanske som förste advokat i Sverige, på sabbatical.
– Jag åkte sex månader till Siena och läste italienska. Det krävde särskilt delägarmötesbeslut. Internet och e-post hade precis kommit, så jag kunde ha kvar kontakten. Men jag kunde ändå vara där relativt ostörd. Jag ägnade en del tid åt att tänka på byrån och kom tillbaka med idéer om vårt internutbildningsprogram. Vårt alumniprogram kom till där också, säger André.
Förutom att vara med och bygga upp internutbildningen har André också arbetat med byråns kunskapshantering. André säger att man vill skapa en kunskapskultur: Att utbilda och bli utbildad ska vara en del av den ordinarie vardagen.
– Det är inte något man ska göra vid speciella tillfällen, utan det ska vara en del av ordinarie drift, på samma sätt som akademiska kontakter. Kontakten och engagemanget måste vara en del av den löpande yrkesrollen i ett kunskapsföretag, säger han.
Det gäller att bygga en organisation som är större än medarbetarna i organisationen, för att skapa långsiktighet, menar André. Mannheimer Swartling har ett pure lockstep-system, där vinsten delas mellan delägarna, och byrån har en fast löneskala för de anställda.
– För att bibehålla ett sådant system måste man bygga strukturkapital – det behöver finnas någonting i väggarna som ger dig ett mervärde, någonting du inte kan ta med dig när du lämnar byrån. Vi som advokater måste alltid bygga en struktur som gör att vi levererar värde för pengarna, säger André.
André ingick också i kommittén som tog fram Advokatsamfundets riktlinjer för professionell vidareutbildning.
Om advokaterna ska vara relevanta i samhället, måste både samfundet och enskilda advokater vara med i debatten, anser André.
– Jag är affärsjurist, men det viktigaste advokatarbetet görs kanske av dem som jobbar med humanjuridik. Vi behöver göra den delen av branschen attraktiv, skapa tillväxt och struktur, och göra advokaterna konkurrenskraftiga, säger han.
Om André Andersson
- Jur. kand., Lunds universitet 1986
- Ekonomexamen, Lunds universitet 1986
- Diploma in Legal Studies, universitetet i Oxford 1987
- Hedersdoktor i juridik, Stockholms universitet 2017
- Advokat 1992
- Delägare på Mannheimer Swartling, Stockholm 1994–2020
- Numera senior adviser på Mannheimer Swartling med särskilt fokus på strategiska projekt inom finanssektorn, akademiska relationer och pro bono-arbete
- Under 20 år ordförande för Mannheimer Swartlings verksamhetsgrupp bank och finans
- Under mer än 10 år Mannheimer Swartlings global relationship partner
- Ordförande i Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet
- Styrelseledamot i Stockholm Centre for International Law and Justice, Stockholms universitet
- Vice ordförande i styrelsen för Stockholms Stadsmission
- Ordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse (Grillska gymnasiet)