Styrelseuppdrag kräver noggrann eftertanke

Vid sitt möte i oktober behandlade Advokatsamfundets disciplinnämnd en anmälan mot en advokat som varit ordförande i en stiftelse. Anmälan gällde påstådda ekonomiska oegentligheter gentemot stiftelsen. Advokaten själv uppger i sitt yttrande att han utsatts för bedrägeri, något som han också polisanmält. Disciplinnämndens slutsats blev att anmälaren inte kunnat styrka sina anklagelser, och anmälan ledde därför inte till någon åtgärd.

Men mer principiellt intressant är den fråga som disciplinnämnden fick pröva innan den kunde titta på anmälarens anklagelser.  Den anmälda advokaten själv ansåg nämligen att han inte alls agerat som advokat, utan att styrelseuppdraget var ideellt och utanför advokatverksamheten. 

Disciplinnämnden var här av en annan uppfattning: uppdraget var visst advokatverksamhet. ”Uppdrag som ordförande för en stiftelse kräver viss kunskap om den aktuella stiftelsens arbete och relevanta regelverk”, skriver disciplinnämnden bland annat och pekar på att ageranden som ”anknyter till en advokats ställning som just advokat” typiskt sett ska betraktas som advokatverksamhet. 

Advokat Magnus Wallander, vice ordförande i disciplinnämnden, anser att det är tämligen klarlagt vad som gäller för styrelsearbete. 

– Ett styrelseuppdrag är ett advokatuppdrag om en advokat får uppdraget för att han eller hon är advokat. Bolaget vill ha in kompetens från en jurist i styrelsen och advokaten tar del av styrelsearbetet i sin egenskap av kvalificerad jurist. Då kan man utgå från att detta är ett advokatuppdrag, med allt vad det innebär, säger han. 

I och med att styrelseuppdraget är just advokatverksamhet måste alltså advokaten också följa god advokatsed, påpekar Magnus Wallander. Bolaget ska registreras som klient, och styrelseuppdraget måste beaktas i framtida intressekonfliktsprövningar. På samma sätt måste advokaten också kontrollera att det inte finns intressekonflikter som hindrar styrelseuppdraget, och även hålla på tystnadsplikten. 

I boken Advokatetik konstaterar även advokat Claes Peyron att styrelseuppdrag normalt är att betrakta som advokatverksamhet. Han lutar sig mot ett disciplinnämndsbeslut från 1998, där en advokat i egenskap av ordförande i en bostadsrättsförening skrev en inlaga i en tvist. Inlagan var enligt disciplinnämnden upprättad i advokatverksamheten. Enligt Peyron har avgörandet bäring även på uppdrag i bolagsstyrelser. 

Advokater bör alltså räkna med att ett styrelseuppdrag är advokatverksamhet och att bolaget eller föreningen är en klient. Därmed är det också uteslutet att ta uppdrag där bolaget eller föreningen är motpart. Mer komplicerat blir det om bolaget där advokaten har en styrelseplats också vill anlita den egna styrelseledamoten, eller någon annan jurist som är verksam vid hans eller hennes advokatbyrå, som ombud. 

Frågan om att ta uppdrag för ett bolag där man själv är styrelseledamot behandlades av Advokatsamfundets styrelse i ett vägledande uttalande i december 2004. Styrelsen fastslår där att det principiellt inte möter ”något hinder att en advokat som sitter i ett aktiebolags styrelse, eller annan advokat på samma byrå, utför uppdrag för bolaget” , men att situationen ändå i konkreta fall kan förhindra en advokat att ha båda dessa roller. Utgångspunkten är ”att hinder då också föreligger för den som är i byrågemenskap med advokaten”.

Risken med att samtidigt vara styrelseledamot i och ombud för ett bolag eller någon annan enhet, menar Magnus Wallander, är att advokaten blir sittande på två stolar samtidigt. Som styrelseledamot är advokaten ansvarig gentemot bolaget och ytterst mot aktie­ägarna. Som ombud arbetar han eller hon som regel på uppdrag av verkställande direktören eller någon annan i ledningen. 

– Det kan gå, det behöver inte vara omöjligt. Men man måste skilja på sina roller, säger Magnus Wallander. 

De dubbla rollerna innebär att advokaten, som agerat ombud, måste anmäla jäv och inte kan delta i styrelsebeslutet att godkänna det avtal som förhandlats fram. Detsamma gäller om en byråkollega förhandlat fram avtalet.

Advokater har förstås mycket kompetens som efterfrågas i bolags-, stiftelse- och föreningsstyrelser.  Magnus Wallander tror trots det att det i dag är mindre vanligt att advokater har styrelseuppdrag än för 30–40 år sedan. 

– Vissa byråer har som princip att inte tillåta att deras advokater sitter i bolagsstyrelser, eftersom det medför komplikationer, säger han, men konstaterar att frågor omkring styrelsearbete ändå kommer upp emellanåt i disciplinnämnden. 

Finns det då styrelseuppdrag som inte är advokatuppdrag? Ja, ett uppdrag i den egna bostadsrättsföreningen eller för en liten idrottsförening där man själv eller ens barn är aktiva, kan utgöra undantag, förutsatt att advokaten inte fått uppdraget som och inte heller agerar som advokat eller jurist, konstaterar Magnus Wallander. Problemet är att den situationen snabbt kan ändras.

– I det ögonblick som styrelsen i en bostadsrättsförening ska upphandla städning, fönsterputs eller någon annan tjänst, och säger ”då kan ju du titta på det eftersom du är advokat”, blir det ett advokatuppdrag. Då gäller det att vara försiktig, göra intressekon­flikts­prövning och registrera styrelseuppdraget som ett advokatuppdrag, fastslår Magnus Wallander, och fortsätter:

– Har advokaten börjat agera i egenskap av rådgivare i den styrelse där han eller hon sitter, på styrelsens uppdrag, då är utgångspunkten att det är ett advokatuppdrag.

Läs mer

Disciplinnämndens beslut 22/1441.

Vägledande uttalande om förenligheten av att en advokat sitter i ett bolags styrelse och samtidigt företräder
bolaget m.m. (9 december 2004).

Peyron, Claes: Advokat­etik. En praxisgenomgång, 2010.