Annonser

Försvarare möter många etiska dilemman

En försvarare ställs ständigt inför etiska dilemman. Advokat Carla Pantzar redovisade några av dem och diskuterade med engagerade brottmålsadvokater.

Får en försvarare hämta ut domstolens dagboksblad åt sin klient, kontakta anhöriga till den som är anhållen eller på egen hand leta fram bevis i form av en blodig jacka som kan tala till klientens fördel? Det var några av de frågor som Carla Pantzar bjöd in till diskussion om på föreläsningen Advokatetiken i praktiken – ett axplock av en försvarares dilemman. 

Vad gäller dagboksbladen förekom det olika uppfattningar bland åhörarna om vad som är rätt. Carla Pantzar konstaterade att frågan ännu inte prövats av disciplinnämnden. Men det finns skäl att vara försiktig, eftersom klienten kan komma till skada av den information som kommer fram. Inom gängrelaterad brottslighet förekommer det exempelvis att misstänkta tar på sig gärningar som de inte begått, för att skydda någon person högre upp i hierarkin. 

Enigheten var större i frågan om att kontakta anhöriga. Där menade både de deltagande brottmålsadvokaterna och föreläsaren att åklagarens godkännande behövs, åtminstone innan häktningsframställan lämnats in. Att fråga åklagaren är också en bra princip i många osäkra fall, påpekade Carla Pantzar, men självklart måste först klienten tillfrågas. 

Mest diskussioner i salen orsakade frågan om att själv hämta och lämna in en blodig jacka, som förvaras hos en vän till klienten, en vän som absolut inte vill ha med polisen att göra. Här krockar risken för att påverka förundersökningen och kanske minska bevisvärdet i den jacka det handlar om, med den annars tydliga risken för att bevis som styrker klientens berättelse över huvud taget inte kommer fram. Här ställs försvararen i ett val mellan pest och kolera, menade en deltagande advokat.