Nya sanktionsavgifter föreslås
Nya sanktionsavgifter för advokater föreslås i Penningtvättsutredningens betänkande. Advokatsamfundet är kritiskt.
2015 års penningtvättsutredning lämnar i sitt betänkande flera förslag till hur EU:s fjärde penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt. Utredningen föreslår att en helt ny penningtvättslag ska skapas, som omfattar fler verksamhetsutövare än tidigare lagstiftning.
Kundkännedom står i fokus i den föreslagna lagen. Utredningen vill skapa ett centralt register över faktiskt ägande av företag. Det ska användas som ett redskap för kundkännedomskontrollen.
Flera av utredningens förslag har särskild betydelse för advokater:
Särskilda krav på riskbedömning i den egna verksamheten ställs upp. Advokatbyråerna måste utföra, dokumentera och kontinuerligt uppdatera riskbedömningar för den egna verksamheten utifrån ett penningtvätts- och terroristfinansieringsperspektiv.
Reglerna för bankernas kontroll av den verklige huvudmannen bakom advokaternas klientmedelskonton revideras. Större krav ställs på att advokaten kan lämna information om den verklige huvudmannen.
Advokaternas möjligheter enligt gällande lag att i vissa fall underlåta att rapportera misstankar om penningtvätt kvarstår oförändrade, men förtydligas.
En av de största förändringar som utredningen föreslår gäller Advokatsamfundets disciplinära verksamhet och tillsynen över att advokater följer penningtvättslagen. Utredningen föreslår att sanktionsavgifter ska kunna utdömas vid sidan av Advokatsamfundets vanliga disciplinära påföljder, om en advokat inte efterlever penningtvättslagstiftningen.
När en advokat tilldelas en erinran eller varning – med eller utan straffavgift – för överträdelse av penningtvättslagen, ska Advokatsamfundet överlämna till Justitiekanslern att avgöra om advokaten dessutom bör åläggas att betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften ska vara lägst 5 000 kr och högst ett belopp som motsvarar två gånger den vinst som advokaten har fått till följd av överträdelsen – eller, om ett sådant belopp inte går att fastställa, ett belopp motsvarande 1 000 000 euro. Enligt förslaget ska den som har ålagts att betala en sanktionsavgift kunna överklaga både beslutet om sanktionsavgift och den disciplinära påföljden till Högsta domstolen.
I utredningens expertgrupp har Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn ingått. Han har avgivit ett kritiskt särskilt yttrande. Bland annat skriver han att det fjärde penningtvättsdirektivet tar mycket lite hänsyn till de särskilda förhållanden som olika verksamhetsutövare verkar under. Detta gäller särskilt beträffande advokater och deras särskilda roll i rättsstaten.
Utredningen har inte valt att föreslå vissa förändringar när det gäller advokater som är möjliga enligt penningtvättsdirektivet. Till exempel gör direktivet det möjligt att ålägga advokater att rapportera misstänkt penningtvätt till Advokatsamfundet i stället för direkt till finanspolisen, eller att ålägga Advokatsamfundet en plikt att rapportera till finanspolisen om samfundet i sin tillsyn upptäcker att en advokat inte har följt penningtvättslagstiftningen. Men utredningen har alltså avstått från att lägga fram sådana förslag.
Läs mer: 2015 års penningtvättsutrednings betänkande Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2016:8).