Disciplinärende. Beslut 2016

Bakgrund

I oktober 2014 beskrevs i massmedia en händelse som innefattade misshandel av några ungdomar, vilken skulle ha ägt rum på Djursholms torg lördagen den 11 oktober 2014. I massmedia beskrevs hur en s.k. kändisadvokat – X – höjt armen i en Hitlerhälsning mot ungdomsgänget och hur han sedan ringt medlemmar i ett kriminellt gäng som därefter kom till platsen och misshandlade ungdomarna. Advokaten skulle enligt vittnen ha sagt till ungdomarna ”Jag skall skicka mina lejon på er”, där ”lejonen” skulle ha åsyftat en kriminell gruppering i Stockholm som X försvarat personer med kopplingar till. 

Advokatens yttranden 

Med anledning av vad som framkom i massmedia tillskrevs X om att komma in med yttrande. Han ombads lämna uppgift om vad som enligt honom hade hänt och om de uppgifter som förekom i massmedia var korrekta. I yttranden, som kom in den 27 oktober och den 17 november 2014, anförde X bl.a. följande.

Han förnekar att han gjort sig skyldig till brott. Aktuell lördagskväll befann han sig med sin fästmö och son på en restaurang på Djursholms torg. Vidare kom hans sons kompis pappa även till restaurangen. Hans son gick ut för att vara med sina kompisar. Efter besöket gick de mot Djursholms torg för att möta upp bl.a. sonen. När de passerade kiosken stod ett ungdomsgäng utanför och förde oväsen. Han gick fram till dem och bad dem åka från platsen.

Gruppen var inte nöjda med detta utan attackerade med diverse nedsättande glåpord m.m. Han bad dem att åka därifrån och gestikulerade. Han bestrider påståendet om att han skulle ha gjort en s.k. nazisthälsning.

De gick vidare med gänget bakom sig för att leta upp hans son. Sonen var inte på plats varför de gick in på en annan restaurang för att dricka vin. Det blir tjafs och bråk utanför en annan restaurang mellan olika människor. Det förekommer en massa påståenden om att han skulle ha gjort både det ena och det andra.

Under kvällen kom en klient till honom till Djursholms torg. Emellertid har han inte anstiftat honom eller andra att begå brottslig handling såsom misshandel mot någon eller några personer. Han och hans sambo har däremot avbrutit ett bråk mellan två personer. 

Vad som förevarit har utspelats på hans fritid och icke i hans egenskap av advokat och inom tjänsten/verksamheten. 

Stämningsansökan/dom i tingsrätten

Den 19 januari 2015 väcktes åtal mot X för hets mot folkgrupp, ofredande och skadegörelse samt anstiftan av misshandel. I gärningsbeskrivningen angavs att två personer, A och B, tillsammans och i samråd på uppdrag av X anlänt till Djursholms torg i syfte att misshandla för dem okända personer, och att X strax innan händelserna förmått A och B att mot ersättning utföra handlingarna.   

I dom den 27 maj 2015 dömde tingsrätten X för anstiftan till misshandel av tre personer – C, D och E. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 75 timmar, med ett alternativt straff på fängelse två månader. X befanns vidare skyldig att solidariskt med A och B, vilka dömdes skyldiga för bl.a. misshandel, utge skadestånd till målsägandena.

Tingsrätten fann att det inte kunnat styrkas att X skulle ha ”heilat”. Inte heller att han gjort sig skyldig till ofredande och skadegörelse.

____________

I domen har tingsrätten återgett de tilltalades uppgifter i referatform. X:s uppgifter har återgetts enligt följande.

Han är säker på att det luktade cannabis av det som ungdomarna rökte. Det irriterade honom och han pekade åt dem att försvinna. Han har sagt något i stil med ”Försvinn! Dra till Mörby”. Han är inte rasist och flera som arbetar på hans advokat­byrå har utländsk bakgrund. När han sa till ungdomarna blev de hotfulla mot honom och de började skrika ”gubbjävel”, ”advokatjävel” m.m. Från att ha varit berusad och lite kaxig blev han rädd. Ungdomarna började att gå emot honom. Han upp­fattade det som att det var en farlig situation. Under dagen hade han varit i kontakt med A eftersom han alldeles nyss hade varit dennes offentlige försvarare i ett mål. Dennes nummer kom upp som det senast uppringda. Just då verkade det vara en bra idé att ringa upp A men med facit i hand har det varit något han velat ha ogjort. Anledningen till att han inte ringde polisen istället var att han inte trodde att de skulle åka på ett sådant uppdrag. Han ringde bara A vid ett tillfälle. I det samtalet bad han om hjälp. Han ville ha skydd av någon. A frågade var han var och han svarade att han var vid Djursholms torg. Därefter lade de på. Han oroade sig för sonen F och försökte nå denne. Han pratade också om var F höll hus med sin vuxna dotter G. G hittade till sist F och körde denne till restaurang Monrads. F grät då eftersom han blivit jagad. Han träffade även A på Monrads. Då kändes allt fel och han skickade hem denne igen med en femhundring för taxikostnaden. Han var lite förvånad över att A kommit dit.

Anledningen till att han inte berättat om detta tidigare har varit att han inte vetat hur långt hans klientsekretess sträcker sig.

A: Han var i Gamla stan när X ringde till honom. X förklarade att han var i trångmål, dvs. hotad. Han valde att åka dit och det är säkert han på bilden från taxin. – – – När han och de andra anlände var det redan tumult på platsen. Han har dock inte deltagit i misshandeln av någon. När han träffade X på restaurang Monrads tog de en drink tillsammans. Han fick sedan pengar av X till en taxi hem. Han är vän med B. Denne var dock inte med honom denna kväll.

B: Han känner A men inte X. Man ser att det är A på bilden från taxin. Det är dock inte han som är den andre mannen i baksätet. – – – 

___________

Tingsrätten fann bevisningen tillräckligt stark för att binda B till platsen, och fann det styrkt att denne och A gjort sig skyldiga till misshandel. I frågan om X anstiftat misshandeln av C, D och E, gjorde tingsrätten följande bedömning.

Tingsrätten finner att X anstiftat denna misshandel. Vittnet H har berättat att en av killarna i baksätet på hans taxibil talade i telefon väldigt mycket. Samma beskrivning har personalen på restaurang Monrads I och J gett av X:s ringande. J har uppgett sig vara säker på att X ringde en person som benämndes som ”A”. Båda har uppgett att X sa att vederbörande skulle skynda sig och att dessa inte skulle ta med skjutvapen. I har dessutom uppgett att X gick ut från Monrads för att skrika åt ungdomarna och att han högljutt inne på restaurangen sagt att han skulle visa ungdomarna hur det går till i den riktiga världen. J har också uppgett – precis som målsägandena – att X ska ha skrikit till ungdomarna att de som han ringt till skulle komma om 10 minuter. Att ungdomarna redan då kände oro för vad som skulle kunna hända har bekräftats av de nattvandrande föräldrarna K och L. De har beskrivit att de – efter att ha kollat med ungdomarna så att allt var lugnt – hade lämnat gruppen. Några ungdomar hade då kommit efter dem och uttryckt sin oro över vad som skulle kunna hända. Misshandeln inleddes också snabbt och effektivt av A och B helt oprovocerat i förhållande till ungdomarna, vilket också styrker att de har utfört misshandeln på uppdrag av X. Även det som sedan skedde på restaurang Monrads visar att det inte varit fråga om något som gått snett. X har själv medgett att han gett A 500 kr. Personalen har menat att det var mer än så. Paret X och M har enligt personalen uttryckt stor tacksamhet mot de båda männen varav en var A och X har också sagt att han skulle berätta för Hells Angels om hur männen ställt upp för honom. M ska till och med ha erbjudit männen att sova över hos dem. Hela agerandet har visat att X mot ersättning förmått A och B att utföra misshandel. Att ersättningen kanske inte varit särskilt betydande saknar betydelse för straffansvaret. X:s gärning är att bedöma som anstiftan av misshandel.

X har invänt att ett uppsåt i vart fall inte skulle kunna täcka dessa ungdomar eftersom det var andra ungdomar som han var i delo med. Då kommer man in på frågan om likgiltighet. X insåg vad risken med hans manande samtal var och måste också förstått att med hans oprecisa angivelse om vilka som skulle utsättas för A:s och B:s våld; vilken ungdom som helst på torget skulle kunna komma att drabbas. Han ska därför anses ha haft likgiltighetsuppsåt. 

Ärendets handläggning

Vid sammanträde den 4 juni 2015 beslutade styrelsen att ta upp ett disciplinärende mot X. I samband med underrättelsen av beslutet bereddes X tillfälle att slutföra talan.

I yttrande, som kom in den 16 juli 2015, har X, genom advokat Y, anfört bl.a. följande. 

Han motsätter sig att skäl föreligger att besluta om varje form av disciplinär åtgärd mot honom. För det första är det som behandlats av tingsrätten en ren fritidshändelse som ligger utanför var Advokatsamfundet har möjlighet att besluta om disciplinär åtgärd för. För det andra saknas förutsättningar för att besluta om disciplinär påföljd eftersom han inte har gjort sig skyldig till någon brottslig handling. Tingsrätten dömde, mot hans nekande, honom till ansvar för anstiftan av misshandel i tre fall. Tingsrättens dom har överklagats. I överklagandet yrkar han att frikännas helt från ansvar.

Han har inte anstiftat någon att utföra misshandel mot de målsäganden som omfattas av tingsrättens dom. Hans inställning är den att han visserligen har ringt och bett om hjälp eftersom han själv befunnit sig i en hotfull situation. Han har emellertid inte bett någon att komma att misshandla någon på platsen utan endast bistå honom i den hotfulla situationen. De ungdomar som sedermera utsätts för misshandel har han inte varit i delo med och inte uppfattat sig så som utsatt för något hot av. Tingsrätten har emellertid i denna del funnit att han varit likgiltig inför att dessa ungdomar skulle komma att utsättas för misshandel. Denna bedömning är enligt honom felaktig och det saknas därför förutsättningar att döma honom för anstiftan till misshandel på sätt som tingsrätten funnit.

Eftersom målet inte är slutligt prövat i hovrätten och han bestrider ansvar för brott, gör det för det fall att samfundet ens är behörig att inleda en disciplinär prövning av denna fritidshändelse, gällande att den disciplinära prövningen bör anstå till dess att en lagakraftvunnen dom föreligger i målet.   

Hovrättens dom

Hovrätten har den 29 oktober 2015 meddelat dom och i sak ändrat tingsrättens dom endast på så sätt att X även döms för skadegörelse och ofredande. Således dömde hovrätten honom skyldig för tre fall av anstiftan till misshandel, skadegörelse och ofredande, allt den 11 oktober 2014.

Hovrätten gjorde ifråga om skadegörelse och ofredande följande bedömningar. 

Skadegörelse

Av utredningen framgår att X har tagit tag i C:s moped och skakat/slitit i den och att mopeden har skador på kåpan. C har uppgett att han är helt säker på att skadorna uppstod i samband med att X ryckte och skakade mopeden. Den uppgiften får visst stöd av vad N har uppgett. Sammantaget finner hovrätten att deras uppgifter ger tillräckligt stöd för att skadorna har uppstått vid det aktuella tillfället. Hovrätten finner dessutom att X i denna del hade erforderligt uppsåt. X måste ha förstått att det fanns en risk för att mopeden på något sätt skulle kunna skadas när han ryckte och slet i den. Det är dessutom utrett att X i nära samband med att han skakade mopeden var mycket upprörd och på andra sätt betedde sig hänsynslöst. X har uppgett att han handlade aggressivt mot C trots att denne egentligen inte hade gjort honom någonting. Detta leder till bedömningen att X var likgiltig inför effekten att mopeden skulle kunna skadas. Det faktum att mopeden skulle kunna skadas utgjorde i handlingsögonblicket inte ett skäl för X att avstå från gärningen. Hovrätten finner därför, till skillnad från tingsrätten, att X har haft likgiltighetsuppsåt till att mopeden skadades. 

Ofredande

Hovrätten konstaterar att X har uppgett att C:s uppträdande inte på något sätt orsakat hans agerande. C är en mycket ung person vilket X var väl medveten om. Hovrätten finner till skillnad från tingsrätten att X:s agerande sammantaget inneburit en så kännbar fridskränkning att X ska dömas för ofredande i enlighet med gärningsbeskrivningen.

Vad beträffar åtalet för anstiftan till misshandel gjorde hovrätten följande bedömning.

Utredningen visar att åklagaren har motbevisat X:s påstående om att han befann sig i en nödsituation. Det är också klarlagt att omständigheterna inte heller var sådana att X hade befogad anledning att anta att han befann sig i en sådan situation.

Hovrätten konstaterar att X har talat med A i telefon vid i vart fall ett tillfälle i anslutning till konflikten mellan X och ungdomarna på busshållplatserna. X har uppgett att han kontaktade A för att han ville ha skydd och hjälp. Hovrätten gör i likhet med tingsrätten bedömningen att X i samtal med A uppmanade denne med sällskap att komma till platsen och utöva våld mot ungdomarna vid busshållplatserna och att detta medförde att A och B kom till platsen och misshandlade några av ungdomarna.

Hovrätten finner alltså, i likhet med tingsrätten, att det utövade våldet mot ungdomarna skedde på uppdrag av X. Hovrätten finner dock inte stöd i utredningen att X skulle ha förmått A och B att utöva våldet ”mot ersättning” och åtalet är därför i den delen, dvs. såvitt avser ”mot ersättning”, inte styrkt. Att det av utredningen framgår att X under kvällen överlämnade pengar till A eller i vart fall någon i dennes sällskap medför ingen annan bedömning.

Frågan hovrätten då har att ta ställning till är om X begått gärningarna med erforderligt uppsåt. X har gjort gällande att andra ungdomar än de han var i konflikt med kom att bli misshandlade och att han därför inte kan anses ha haft uppsåt till anstiftan av misshandel rörande de våldsutsatta ungdomarna. Tingsrätten har funnit att X har haft likgiltighetsuppsåt när det gäller anstiftan av misshandel av ungdomarna C, D och E. Hovrätten gör i dessa delar följande bedömningar.

Inledningsvis konstaterar hovrätten att utredningen i målet inte ger stöd för annat än att de ungdomar som befann sig vid de aktuella busshållplatserna, som ligger på varsin sida av en enfilig vägsträcka, på Djursholms torg tillhörde ett och samma gäng. X konfronterade ungdomar i det gänget med påståenden om att de befattade sig med narkotika och att de borde lämna platsen. Personal på den restaurang som X gick till efter den inledande konfrontationen vid busshållplatserna har uppgett att X var arg på ungdomar som han hamnat i diskussion med, att han ringde efter någon som skulle skynda sig till platsen och utöva våld samt att han kontrollerade att ungdomarna var kvar vid busshållplatserna. Hovrätten finner mot bakgrund av vad som är utrett angående X:s agerande att X uppfattade att det fanns en mycket hög sannolikhet för att ungdomar från det gäng som stod vid busshållplatserna skulle komma att misshandlas. Det har inte kommit fram någon omständighet som talar emot att X var likgiltig inför att några av dessa ungdomar misshandlades. Tvärtom visar utredningen med styrka att ett sådant händelseförlopp var att förvänta. Vid tidpunkten för gärningen utgjorde omständigheten att ungdomarna skulle kunna utsättas för misshandel inte ett skäl för X att avstå från gärningen. Hovrätten finner därför, liksom tingsrätten, att X har haft likgiltighetsuppsåt till att ungdomarna på busshållplatserna misshandlades.

I frågan om påföljd beaktade hovrätten ett av Advokatsamfundet den 30 september 2015 avgivet yttrande, och gjorde följande bedömning.

Av yttrandet framgår att Advokatsamfundet, i de fall en advokat åtalas för gärningar som innefattar oredlighet eller för gärningar begångna i advokatverksamheten och oklarhet råder i bevisfrågor, brukar avvakta lagakraftvunnen dom innan dess disciplinnämnd beslutar om disciplinärt ingripande samt att så också skett i detta fall. Avslutningsvis uppger Advokatsamfundet i nämnda yttrande att X riskerar disciplinär påföljd av disciplinnämnden och att uteslutning ur Advokatsamfundet kan komma i fråga.

I fråga om vilken påföljd som ska väljas och straffmätningen gör hovrätten följande bedömningar. Straffvärdet för den samlade brottsligheten är något högre än vad tingsrätten har funnit. Mot bakgrund bl.a. av att X vid tiden för gärningarna var förordnad som offentlig försvarare för A finner hovrätten att det finns skäl att beakta att X kan komma att bli utesluten ur Advokatsamfundet och vidare att detta ska beaktas vid valet av påföljd och vid straffmätningen. Det medför sammantaget att påföljden ska bestämmas till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i enlighet med vad tingsrätten har bestämt.

__________ 

X överklagade hovrättens dom. Den 11 december 2015 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. 

__________ 

Personlig inställelse

Disciplinnämnden har den 18 februari 2016 hållit muntlig förhandling i ärendet. Vid den muntliga förhandlingen har X närvarat, tillsammans med sin försvarare, advokat Y. Samfundets talan har utförts av advokat Z, som också närvarat vid sammanträdet.

X har vid förhandlingen vidhållit sin ståndpunkt att den i ärendet aktuella händelsen inte har skett i hans advokatverksamhet och därför inte kan prövas av disciplinnämnden.

Under förhandlingen har X uppgett bl.a. följande.

XXXXX 

X har vid förhandlingen, utöver vad som redovisats ovan, närmare redogjort för sina personliga problem.

När det gäller den i ärendet aktuella händelsen har X vidhållit den inställning han haft i domstolarna. Han har framhållit att han i efterhand har insett att det var ”alldeles galet” att kontakta A och att detta måste tillskrivas hans kraftiga berusning och förvirrade tillstånd vid tillfället.  

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen framgår att X den 21 augusti 2014 förordnades till offentlig försvarare för A som då var misstänkt för bland annat försök till mord och att A senare häktades för detta. Vidare framgår att huvudförhandling i målet mot A hölls i slutet av september 2014 och att tingsrätten meddelade dom den 7 oktober 2014 varvid A dömdes för bland annat grovt vapenbrott och medhjälp till grovt olaga hot till fängelse åtta månader. Häktningen av A hävdes i samband med huvudförhandlingen. X överklagade domen mot A den 28 oktober 2014.

Av X:s egna uppgifter framgår vidare att X:s i ärendet aktuella telefonsamtal med A ägde rum på kvällen den 11 oktober 2014 då X fortfarande var offentlig försvarare för A och att han i anledning av försvararuppdraget talat med A i telefon tidigare samma dag. Även om kontakten togs på X:s fritid måste X när han kontaktade A och involverade honom, med hänsyn till omständigheterna, anses ha handlat inom ramen för advokatverksamheten.

Hovrätten fann i sin lagakraftvunna dom det styrkt att X i samtalet med A uppmanat denne att komma till platsen och utöva våld mot ungdomar som fanns i närheten. Detta ledde till att A och ytterligare en person i taxi begav sig till platsen och vid ankomsten misshandlade tre av ungdomarna. För bland annat detta dömdes A för misshandel till fängelse och X för anstiftan till misshandeln. Varken vad som förekommit vid X:s personliga inställelse inför nämnden eller utredningen i övrigt ger nämnden anledning att göra någon annan bedömning av X:s agerande än vad hovrättens dom utvisar. 

Genom vad X sålunda dömts för har han i sin verksamhet uppsåtligen gjort orätt. Varken vad X framfört rörande sina personliga problem av olika slag eller vad som i övrigt framkommit medför att omständigheterna kan anses mildrande.

Nämnden beslutar därför att utesluta X ur Advokatsamfundet enligt 8 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken.

Nämnden förordnar att beslutet genast skall verkställas.

X får överklaga beslutet om uteslutning hos Högsta domstolen. Vill X överklaga beslutet, skall han inom fyra veckor från den dag han erhöll del därav till Advokatsamfundet inkomma med överklagande.