Notiser
Disciplinnämnden uteslöt advokat
Advokatsamfundets disciplinnämnd beslöt vid sitt sammanträde den 18 februari 2016 att utesluta Per Liljekvist, Stockholm, ur Advokatsamfundet. Disciplinnämnden förordnade att beslutet om uteslutning genast skulle verkställas. Läs beslutet i dess helhet på s. 60–63.
Regeringen går emot Lagrådet igen
Den 16 februari lade regeringen fram propositionen Synnerligen grova narkotikabrott (prop.2015/16:111). Regeringen föreslår att straffskalorna för narkotikabrott ska delas upp. Två nya brott införs: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Regeringens förslag innebär att straffen skärps för gärningar som avser hantering av synnerligen stora mängder narkotika. I sitt yttrande över lagrådsremissen i januari ifrågasatte Lagrådet om det är lämpligt att ändra lagstiftningen om narkotikabrott och införa de nya brotten synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling nu, kort tid efter att Högsta domstolen lade om rättspraxis om straff för narkotikabrott. Detta gällde enligt Lagrådet särskilt som det inte framstår som klart hur Högsta domstolens uttalanden faktiskt har tillämpats i tingsrätter och hovrätter just i de fall som avser mycket stora mängder narkotika.
Men regeringen anser ändå att det finns skäl att ändra straffskalorna ”i syfte att göra lagstiftningen tydligare och för att klargöra att hantering av en mycket stor mängd narkotika i sig kan innebära att den övre delen av den nuvarande straffskalan för grovt brott bör tillämpas”. Regeringen anför att HD:s praxisomläggning inleddes redan 2013 och att Narkotikastraffutredningen har gjort en genomgång som visar att underrätterna i stor utsträckning tillämpar de straffvärdesmässiga mängdtaken i litteraturen.
Förstärkt skydd för brottsoffer
Regeringen föreslår att reglerna som styr möjligheterna att skydda brottsoffer och andra utsatta personers identiteter i domstolarnas domar och beslut ska bli tydligare. Förslagen innebär att det blir tydligare vilka slags beslut som omfattas av huvudregeln att uppgifter som tas in i domstolsavgöranden blir offentliga. Vidare klargörs att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset när de avgör om en uppgift ska vara sekretessbelagd.
Även om intresset av offentlighet anses väga tungt ska det i vissa fall vara möjligt att hemlighålla vissa skyddsvärda uppgifter i en dom eller ett beslut – till exempel identiteten på en målsägande i ett sexualbrottsmål. Genom förslagen tydliggör även regeringen att vissa slags uppgifter har ett särskilt stort offentlighetsintresse.
Projekt för ungas rättssäkerhet
Brottsofferjouren i Luleå startar ett nationellt pilotprojekt för att öka rättssäkerheten för unga med ADHD, ADD eller Aspergers syndrom. Unga människor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både när det gäller att vara utsatta för brott och att begå brott. Deras rättssäkerhet kan förbättras om rättsväsendet har kunskap att anpassa sitt bemötande. Inom projektet ska rättsväsendet, pedagoger och unga med funktionsnedsättningar utforma en utbildningsmodell tillsammans med Brottsofferjouren och Riksförbundet Attention.
Forensiska undersökningar påverkar häktningstider
Hanteringen av forensiska undersökningar kan påverka häktningstiderna, visar en färsk kartläggning från Statskontoret. Kartläggningen visar att forensiska undersökningar förekommer i 40 procent av de ärenden där det finns någon häktad. Hanteringen av forensiska undersökningar kan därför, enligt utredningen, påverka häktningstiden i många, men långt ifrån alla, ärenden.
HD gav försvarare höjd ersättning
Högsta domstolen ändrar hovrättens beslut och tillerkänner en offentlig försvarare höjd ersättning för arbete i hovrätten. Försvararen yrkade ersättning för 82,5 timmars arbete med 105 270 kronor. Men hovrätten ansåg att det av arbetsredogörelsen endast gick att utläsa att försvararen hade lagt ned 42,5 timmars arbete i målet och bestämde ersättningen till 54 230 kronor.
En jämförelse mellan yrkandet i kostnadsräkningen och sammanräkningen av posterna i arbetsredogörelsen visar en skillnad på 30 timmar. Försvararen förklarade i Högsta domstolen att en post avseende förberedelser inför huvudförhandling hade fallit bort i arbetsredogörelsen. Enligt Högsta domstolen borde hovrätten ha verkat för ett klarläggande av skillnaden mellan kostnadsräkningen och arbetsredogörelsen. Högsta domstolen ändrar hovrättens beslut och tillerkänner försvararen ersättning för ytterligare 30 timmars arbete, vilket motsvarar 63 800 kronor.
Mål nr Ö 2439-14
Förslag om amorteringskrav
Den 9 februari lämnade regeringen sin proposition om krav på amortering av nya bolån till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen en ny bestämmelse om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslaget innebär att kreditinstitut som lämnar bolån till enskilda personer ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om amorteringskravet.
För att minimera risken att nyproduktion av bostäder minskar, bör krediter som lämnas för förvärv av en nyproducerad bostad kunna undantas från amorteringskravet. Undantag från amorteringskravet bör även kunna beviljas, dels genom att vissa särskilda skäl föreligger, dels att undantaget ligger inom ramen för god kreditgivningssed. Enbart nya bolån ska omfattas av amorteringskravet.
Advokatsamfundet avstyrkte förslaget om amorteringskrav i sitt remissvar i oktober 2015. Advokatsamfundet menade att förslaget skulle få så stora konsekvenser för enskilda och deras ekonomi, att den krävde mer genomgripande beredning än i interna promemorior. Samfundet ansåg att frågan i stället måste analyseras av en utredning i ett betänkande. Advokatsamfundet var ytterst tveksamt till om alla relevanta omständigheter och synpunkter hade inhämtats och beaktats i Finansdepartementets promemoria.
Kaizen och konsten att förhöra vittnen
I Japan har sedan länge begreppet Kaizen en central betydelse för näringslivets utveckling och även i Sverige är det i dag välbekant. Förenklat uttryckt handlar det om att ständigt sträva efter förbättring i sin verksamhet. I alla yrken går det att förkovra sig och vässa sina skickligheter. Inom advokatyrket ställs ständigt flera olika förmågor på prov. För många advokater är förmågan att förhöra vittnen en av de centrala delarna av yrkesutövningen. Det tar tid att bli en mästare i denna konst. Den advokat som rätt kan hantera tekniken har ett stort försprång gentemot såväl rättens andra aktörer som andra advokatkolleger. I detta nummer av tidskriften berättar advokater, åklagare och domare om sina erfarenheter, fallgropar och om vad som förenar de som är skickligast på att förhöra vittnen. En av de advokater som är omvittnat skicklig i rätten är Advokatsamfundets tidigare ordförande Tomas Nilsson (bilden) som porträtteras i det första av tidskriftens nya serie med spännande profiler i rättssamhället.
Tom Knutson
Chefredaktör