Nervösa och lättade jurister på advokatexamen

Det är en av de första soliga dagarna i juni. I Hagaparken i Solna flanerar småbarnsfamiljer, pensionärer och andra daglediga och njuter av försommaren.

Men bara några hundra meter längre norrut pågår febril aktivitet. På ett konferenshotell vid Brunnsviken sitter ett antal jurister, som under de två senaste åren har gått Advokatsamfundets tre delkurser för advokatexamen. I dag ska de visa att de har tillgodogjort sig det utbildningen innehåller om advokatetik och god advokatsed.

Den här fredagen examineras 60 jurister av sex examinatorer och lika många censorer, enligt ett snävt schema med löpande aktivitet från klockan 8.30 till 16.00.

Sex jurister åt gången får en skriftlig fråga att läsa igenom och förbereda. Efter en halvtimme kallas juristerna in till var sin examinator och censor för att berätta vilka advokatetiska problem de har identifierat i frågan och hur problemen kan hanteras. Först efter examinatorernas och censorernas gemensamma överläggning får de veta om de har klarat provet. I lokalen vilar en spänd stämning. Nervositeten hos dem som ska prövas är inte att ta miste på.

Efter sin överläggning är examinatorerna entusiastiska över den höga kunskapsnivån hos förmiddagens examinander. Juristerna kallas in i de små konferensrummen igen, en och en, och får veta hur deras prestationer har bedömts. De allra flesta kommer ut tydligt lättade, och försvinner snabbt iväg för att resa tillbaka till byråvardagen.

Den här dagen blev 55 av de 60 examinanderna godkända.

Advokaterna Stefan Ruben och Bo Ahlenius har verkat som examinatorer alltsedan examen infördes och har båda lång erfarenhet av att undervisa om advokatetik.
Stefan Ruben anser att advokatexamen har haft stor betydelse för advokat­etiken i Sverige.

– Alla som arbetar med advokatetik, vare sig de sitter i disciplinnämnden eller verkar någon annanstans i Advokatsamfundets organisation, är numera övertygade om att utbildningen och examen har haft en mycket stor och positiv betydelse, säger han, och fortsätter:
– Detta har medfört en standardhöjning så vitt avser kunskaperna om de etiska reglerna och om dess betydelse för yrket.

Bo Ahlenius menar att en effekt av den obligatoriska etikutbildningen och advokatexamen är att disciplinnämnden numera inte så ofta besväras med ärenden som rör unga ambitiösa jurister som i sin iver ”springer in i väggen”.

Bo Ahlenius anser att intresset för mjuka frågor är starkare i den yngre generationen. Det gäller etik i många avseenden, miljöfrågor, och ansvarsfrågor såväl gentemot samhälle som i bolag.
– Detta gör att det också är tacksamt att undervisa om god advokatsed, förklarar han.
– Det är ingen tvekan om att den unga generationen advokater, generellt sett, har betydligt bättre kunskaper om sin yrkeskod än den äldre, säger Bo Ahlenius.

Man kunde föreställa sig att jurister från de större advokatbyråerna, med resurser att ordna interna utbildningar och med en mängd äldre kolleger som har erfarenhet av examinationen, presterade bättre än jurister från små byråer. Stefan Ruben har inte den uppfattningen.
– Jag tycker inte att jag märker någon egentlig skillnad. Jag ser inte heller någon skillnad mellan humanjurister och affärsjurister.

Inte heller Bo Ahlenius tror att det är någon större skillnad mellan de två inriktningarna.

Däremot kan Stefan Ruben märka tendenser till skillnader mellan yngre och äldre jurister.
– Någon gång kan man se att äldre examinander som kommer från andra jurist­yrken där de har verkat under lång tid har lite svårare att ta till sig de speciella krav som ställs på advokater. De kan ha svårare att förstå att advokaten inte ska vara objektiv, utan subjektiv, eller att förstå att det inte alltid är så enkelt att hantera klienter och motparter eller att vara ”bekväm” för en domstol. Men det finns självfallet också utmärkta examinander från andra juristyrken som förstår advokat­rollen.

Bo Ahlenius instämmer i att en del äldre examinander, som aldrig har arbetat med advokatliknande verksamhet, kan ha lite svårt att komma in i ”advokattänket”. Men det finns lysande undantag från den generaliseringen.

De två examinatorerna har märkt klara skillnader mellan å ena sidan examinander från advokatbyråer, å andra sidan dem som driver egen verksamhet. Stefan Ruben tror definitivt att det är en fördel att uppfostras på en advokatbyrå, med de där alltid förekommande etikfrågorna:
– På en advokatbyrå, liten eller stor, tillämpas etiken varje dag. När det gäller de svåra frågeställningarna har de som är uppfostrade på advokatbyråer nog ett annat öga för att identifiera problemet.

Också Bo Ahlenius hänför skillnaden till den dagliga tillämpningen av advokat­etiken:
– De med egen verksamhet har kanske inte någon att samtala med och har heller inte i det dagliga livet en aktiv advokat­etisk dialog på kontoret. De blir utlämnade till självstudier, vilket gör det hela betydligt svårare för dem.

Fakta advokatexamen

• Krav på avlagd advokatexamen för inträde i Sveriges advokatsamfund infördes den 1 januari 2004.
• Den första examinationen hölls hösten 2003.
• Advokatexamen föregås av en utbildning, som omfattar sex utbildningsdagar fördelade på tre terminer. Den fjärde terminen avlägger deltagarna examen.
• Examinationen är muntlig och äger rum inför examinatorer och censorer. Advokatetiska frågor står i fokus.
• Examination hålls fyra till fem gånger per termin.
• I genomsnitt godkänns 90,5 procent av examinanderna. Den som blir underkänd i examinationen kan överklaga till Advokatsamfundets utbildningsnämnd.
• Varje advokat är skyldig att bekosta utbildning och examination för sina anställda biträdande jurister.
• Hittills har 2 783 jurister deltagit i examinationerna.

Två som nyss har avlagt advokatexamen om examinationen

Malin Mörsare, Advokathuset Actus, Västerås
Hur känner du dig nu?
– Det känns jätteskönt. Det känns som ett bevis på att man har förberett sig bra.

Vad hade du hört om advokatexamen i förväg?
– Jag har försökt att inte lyssna så mycket. Men det är klart, man har ju hört skräckhistorier om svåra frågor och följdfrågor. Jag hade hört att om man får vissa frågor så är det för att examinatorerna försöker hjälpa en rätt, om man är lite fel ute.

Vad var svårast?
– Examensfrågan var en jättesvår fråga! Man är väldigt stressad när man ska in, så det man är orolig för är att man ska få en blackout och inte lyckas förstå frågan.

Hur har du förberett dig?
– Jag har gått igenom pärmarna jag har fått på kurserna. Och så har jag varit inne på samfundets hemsida och läst de vägledande uttalandena. Jag har framför allt haft nytta av delkurs 1, som var mycket bra!

Har du några tips till andra som ska examineras?
– Var vaksam på första delkursen och skriv ner alla kommentarer! Du får tips där, tips som du inte kan läsa dig till! Och läs igenom Advokatsamfundets lilla bok.

Anna Forsebäck, Wistrand Advokatbyrå, Stockholm
Hur känner du dig nu?
– Väldigt glad och lättad.

Vad hade du hört om examinationen i förväg?
– Jag hade hört att examinatorerna är tysta i början och låter en prata själv, så att man inte får någon känsla för om man är rätt ute eller inte. Och så var det, även om jag tyckte att jag fick någon uppmuntrande nick här och där och kunde se att vissa bollar landade rätt.

Vad var svårast?
– Jag fick några kniviga följdfrågor på en av de sista frågorna, som jag inte hade hunnit förbereda så väl – det var ganska knappt med tid att hinna igenom alla frågeställningar.

Hur har du förberett dig?
– Framför allt genom att läsa de vägledande reglerna ordentligt. Förra veckan var jag också på en endagskurs som samfundet ordnade i god advokatsed. Den kan jag verkligen rekommendera. Där fick jag en bra belysning av reglerna och en bra känsla för olika svåra prioriteringar.

Har du några tips till andra som ska examineras?
– Gå kursen om advokatetik! Läs gamla övningsfrågor, sitt gärna med någon kollega som också ska upp på examinering och ta hjälp av kolleger som redan är advokater.