Dagens advokat – sådan är han

Den förra liknande undersökningen genomfördes år 2006. Sedan dess har advokatkåren och gruppen biträdande jurister vuxit med 24 procent. Trots tillväxten tycks kåren som helhet inte ha genomgått några större förändringar.

Den typiska advokaten är, precis som 2006, en man utan utländskt påbrå med många år i yrket, som huvudsakligen eller helt arbetar med affärsjuridik. Även bland biträdande jurister dominerar affärsjuridiken. Men här har kvinnorna nu blivit en majoritet.

– Samfundet uppvisar föga förvånande stor samstämmighet med samhället i övrigt. Mycket glädjande är den jämförelsevis stora andelen biträdande jurister med utländsk härkomst. Den största utmaningen nu är att attrahera och behålla de bästa krafterna inom yrket. Det är till exempel givetvis en ambition att öka andelen kvinnliga advokater ytterligare, framför allt när det gäller delägarskap, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Nöjda advokater
Årets advokatundersökning har genomförts av undersökningsföretaget Novus, med Per Fernström som projektledare.
– Det har varit ett spännande men också ett utmanande projekt då det bland annat omfattar komplicerade frågeställningar mot en upptagen målgrupp. Dessutom måste jämförelsen över tid bli så korrekt som möjlig, säger Fernström.

Utmaningen har varit att, via webbintervjuer, få veta så mycket som möjligt om en stor och ganska heterogen yrkeskår, som samtidigt har begränsat med tid för att svara på frågor. Novus gick ut till samtliga ledamöter och biträdande jurister i Advokatsamfundet. Ungefär 2 200 av totalt 6 200 tillfrågade svarade, en svarsfrekvens på 35 procent. Enligt Per Fernström tyder allt på att undersökningen ger en så representativ bild av kåren som möjligt. Dels uppvisar årets resultat stora likheter med den förra undersökningen, och de förändringar som skett verkar rimliga. Dels stämmer fördelningen mellan män och kvinnor, liksom mellan anställda, delägare och innehavare, och andra uppgifter där man kan jämföra med uppgifter i matrikeln.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att undersökningen är viktig för Advokatsamfundets fortsatta arbete.
– Resultaten ger oss möjligheter att följa upp tidigare undersökningar, fånga förändringar, identifiera eventuella problem och därigenom kunna vidta åtgärder. Det kan handla om attityder, jämställdhetsfrågor, konkurrensfrågor, verksamhetsinriktningar med mera, säger hon, och fortsätter:
– Det krävs ett gott underlag för att vi ska kunna bistå advokaterna och, i förekommande fall, argumentera externt.

Anne Ramberg är medveten om att undersökningen varit omfattande och att den kanske tagit tid för advokaterna att delta i.
– Man kan kanske ifrågasätta om tekniken fortsättningsvis ska vara densamma. Möjligen ska nästa undersökning inte vara lika bred, säger hon.

Så vad får vi nu veta om advokatkåren och de biträdande juristerna? Undersökningen ger en bild av att advokaterna trivs ganska bra med sin tillvaro och ser ljust på framtiden. 72 procent av advokaterna vill nämligen inte byta arbete. Bland de biträdande juristerna är det något fler som tvekar inför framtiden: 41 procent säger sig där vilja byta jobb, de allra flesta för att bli bolagsjurister eller jurister inom myndigheter eller organisationer. Bland dem som vill byta arbete motiverar de flesta det med arbetets innehåll, arbetsförhållanden och att arbetet ska gå att förena med familjeliv.

Trots lågkonjunktur och konkurser för stora internationella byråer tycks de svenska advokaterna och biträdande juristerna se ljust på framtiden som advokat. 69 procent av advokaterna och 78 procent av de biträdande juristerna är nämligen mycket eller ganska positiva till advokatyrkets framtid i landet, en liten ökning av framtidsoptimismen sedan 2006.

Affärsjuridik dominerar
Optimism och trivsel verkar alltså vara genomgående drag i advokatkåren. Och trivseln och utmaningarna i arbetet är viktig för de flesta. 86 procent anger att arbetsuppgifternas innehåll är mycket viktiga för dem i arbetet. Även utveckling och lärande i arbetet klassas som mycket viktigt av många, liksom inflytande. Lönen är mycket viktig för 46 procent av de svarande, vilket placerar lönen först på femte plats bland de viktigaste faktorerna i arbetet. Att lönen kommer så långt ner kan dock delvis bero på att lönenivån i branschen generellt är ganska hög, och att man tar en viss lönenivå för given.

52 procent har angett att det är mycket viktigt att arbetet går att förena med föräldraskap. Det är en ökning med fem procentenheter sedan den förra undersökningen, kanske som följd av att frågorna om balans i livet debatterats så flitigt på senare år.

Precis som för sex år sedan verkar de allra flesta advokater och biträdande jurister helt eller huvudsakligen inom affärsjuridiken. 61 procent av advokaterna och 72 procent av de biträdande juristerna anger affärsjuridik som sin huvudsakliga verksamhet. Bland advokaterna kommer sedan brottmål på andra plats med 26 procent, medan allmän praktik är den näst vanligaste inriktningen bland biträdande jurister.

Affärsjuridikens dominans märks också av att 63 procent av advokaternas och de biträdande juristernas fakturering under 2011 avsåg juridiska och inte fysiska personer.

Bilden av att det blir allt svårare att klara sig som advokat och att anställa biträdande jurister inom familjerättens område får stöd av statistiken. Endast 16 procent av advokaterna och 12 procent av de biträdande juristerna har angett familjerätt som huvudinriktning.

– Humanjuridikens tillbakagång är ett mycket allvarligt problem för rättsstaten. Det förefaller som det politiska intresset för att garantera enskildas rätt till biträde är betydligt svalare än vad som kan anses klädsamt, säger Anne Ramberg, och tillägger:
– Men, man vinner inga röster på frågor om rättshjälp och timkostnadsnorm.

En förändring sedan 2006 är att så kallat true partnership tycks ha blivit den vanligaste formen av delägarskap i advokatbyråer. True partnership innebär att samtliga delägare tar gemensamt ansvar för byråns kostnader och delar lika på vinsten. 40 procent av de advokater som svarat att de är delägare i byrån har uppgett att vinsten delas enligt partnerskapsmodellen. 2006 var den vanligaste formen att man delade på samtliga kostnader, men behöll eget överskott. Förändringen kan kanske spegla att allt fler advokater verkar vid de stora affärsjuridiska byråerna i storstäderna, snarare än på småbyråer i landsorten.

Tjänar mer, arbetar mindre
Skillnaderna mellan olika advokater i landet märks tydligt när man studerar advokaternas ekonomiska verklighet, i form av fakturering och inkomst. Medianadvokaten fakturerade under 2011 för 1,4 miljoner kronor. Men spridningen är mycket stor, från de 6 procent som fakturerade för under en halv miljon kronor, till de 2 procent som kom över 12 miljoner i fakturering. Huvuddelen ligger dock i intervallet 1 miljon till 2,5 miljoner kronor.

Även inkomsterna skiljer sig åt. Den genomsnittliga inkomsten är hög – 855 000 kronor om året – men den dras upp av ett fåtal advokater med mycket höga inkomster. Enligt Per Fernström är i stället medianinkomsten mer rättvisande. Den ligger i dag på 625 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 52 000 kronor. År 2006 var medianlönen 575 000 kronor.

För de biträdande juristerna märks ingen motsvarande ökning. Medianinkomsten ligger där kvar på 375 000 kronor, eller drygt 31 000 kronor.
Inkomsten påverkas för många advokater av hur stor del av tiden de kan fakturera för. Här är skillnaderna också stora. Medianfaktureringen är 70 procent av den arbetade tiden, med en variation från 40 procent till 85 procent av tiden.

Bland de anställda advokaterna och biträdande juristerna fick 43 procent sin inkomst i form av en fast lön. Men sedan 2006 har det också blivit betydligt vanligare med ersättning i form av en kombination mellan fast lön och bonus. 34 procent fick sin inkomst i denna form under 2011, jämfört med 18 procent vid den förra undersökningen.

Hur mycket arbetade då advokater och jurister för inkomsterna? Mindre än 2006, visar det sig. Då uppskattade advokaterna sin årsarbetstid till 1 703 timmar. Under 2011 var tiden i stället 1 618 timmar. De biträdande juristerna arbetade mer än sina principaler, i genomsnitt 1 633 timmar. I statistiken finns dock även advokater och biträdande jurister med som uppgett att de arbetar deltid. Deltidsarbete är vanligare bland äldre än yngre. Bara 2 procent av advokater och biträdande jurister under 35 år arbetar deltid, medan 28 procent av dem över 56 år arbetar deltid.

Medvetenhet ger ökad jämställdhet?
Kvinnornas situation i advokatkåren och rättsväsendet har diskuterats flitigt under de senaste åren, inte minst inom ramen för nätverket Hilda. Och kanske har den ökade medvetenheten om problemet att kvinnor lämnar advokatbanan och inte når de högsta positionerna nu börjat ge resultat. Statistiken i advokatundersökningen visar i alla fall på att kvinnorna nu tar mer plats i kåren. Bland de advokater som svarat på undersökningen är 27 procent kvinnor, jämfört med 24 procent år 2006. Bland de biträdande juristerna är siffran 53 procent. Även andelen kvinnor bland delägarna tycks ha ökat, även om osäkerheten är stor vid en ökning med bara en procentenhet.

En viktig fråga för både kvinnor och män, inte minst för yngre som just håller på att bilda familj, är hur arbetet går att förena med föräldraskap.

Här tycks situationen ha förbättrats avsevärt sedan undersökningen 2006. 61 procent av alla tillfrågade anser att det går bra att förena advokatyrket med föräldraskap. År 2006 var siffran 44 procent. 60 procent av de tillfrågade uppger också att de kunnat vara föräldralediga i den utsträckning de önskat. Något fler advokater (58 procent) än biträdande jurister säger sig ha haft svårt att vara föräldralediga, medan fler biträdande jurister (45 procent) finner det svårt att förena arbetet med föräldraskap.

De positiva förändringarna kan kanske förklaras med en ökad medvetenhet kring vikten av balans i livet, något som bland annat diskuterats gång på gång inom projektet Advokat i framtiden. Allt fler stora advokatbyråer satsar också på program för att underlätta att förena arbete och föräldraskap (se artikel på sidan 34). Anne Ramberg tycker att utvecklingen är glädjande.
– Advokatbyråerna har under många år satsat mycket medvetet på olika program för att stödja unga i att kunna kombinera karriär och familj. Men frågan är mer komplex än så, har det visat sig, säger hon.

Trots satsningarna på att underlätta för småbarnsföräldrar finns det fortfarande skillnader i hur män och kvinnor upplever föräldraskapet och svårigheterna att få ihop livet. En stor majoritet av kvinnorna, 72 procent, uppger nämligen att de kunnat vara föräldralediga i den utsträckning de önskat. Bland männen är motsvarande siffra lägre, 55 procent. Män är å andra sidan mer tillfreds i hur de kan förena föräldraskap och arbete. 64 procent av männen men bara
55 procent av kvinnorna säger att det går bra. Bland de kvinnor som har hemmavarande barn säger sig också 38 procent ha funderat på att byta arbete för att bättre kunna förena familj och arbete. Motsvarande siffra för männen är 20 procent.

För första gången har Advokatsamfundet i sin undersökning också frågat advokaterna och juristerna om deras ursprung. Svaren tyder på att mångfalden ökar i advokatkåren. 13 procent av advokaterna och 18 procent av de biträdande juristerna har nämligen minst en förälder född i något annat land. Bland advokaterna är nästan alla de utländska föräldrarna från övriga Norden eller Europa. Så är det också bland de biträdande juristerna med utländsk härkomst, men här finns också några procent som angett Asien, Afrika, Mellanöstern och Sydamerika.

Rut populär
En hjälp på traven för stressade småbarnsföräldrar kan vara att köpa så kallade hushållsnära tjänster, som städhjälp och barnpassning. Några frågor som tillkommit sedan den förra undersökningen 2006 handlar just om hushållsnära tjänster.

Och svaren visar att Rut-avdraget och hushållstjänster är populära bland advokaterna. 57 procent av advokaterna som är sambor eller gifta, och 39 procent av de biträdande juristerna, har uppgett att de köper sådana tjänster. Rut-tjänster är vanligare bland kvinnor än bland män.

Rut är också ett uppskattat bidrag för att klara arbetet. 40 procent av dem som köper dessa tjänster uppger att de i mycket stor utsträckning bidrar till att skapa bättre förutsättningar för att sköta arbetet. 30 procent har svarat att de bidrar i ganska stor utsträckning. Bland kvinnorna svarar 49 procent att tjänsteköpen bidrar i mycket stor utsträckning, och ytterligare 27 procent att de bidrar ganska mycket.

Genomsnittsadvokaten – sådan är han
Den typiske advokaten är en man med många år i yrket, som är nöjd med sitt yrkesval.
Genomsnittsadvokaten är en man som arbetat i yrket i minst tio år. Han är gift eller sammanboende och född i Sverige av svenska föräldrar.

Arbete:
Genomsnittsadvokaten arbetar huvudsakligen med affärsjuridik, och han fakturerar huvudsakligen juridiska personer. Han arbetar helg minst en gång i månaden. Snittadvokaten har en medianinkomst på 625 000 kronor om året och arbetar 1 618 timmar om året. Den typiske advokaten är del­ägare i advokatbyrån, eller ensam innehavare av den.

Övrigt:
Den genomsnittlige advokaten är positiv till advokatyrkets framtid. Han vill inte byta jobb. För att uppnå balans i livet köper han hushållsnära tjänster.

Den genomsnittliga biträdande juristen – sådan är hon
Den typiska biträdande juristen är en ganska nyanställd kvinna, som arbetar något fler timmar än sin advokatkollega.
Den typiska biträdande juristen är en kvinna som arbetat på advokatbyrå i mindre än två år. Hon är gift eller sammanboende och född i Sverige av svenska föräldrar.

Arbete:
Den genomsnittliga biträdande juristen arbetar med affärsjuridik. Hon arbetar helg minst en gång i månaden, har en medianinkomst på 375 000 kronor om året, och arbetar 1 633 timmar om året.

Övrigt:
Den typiska biträdande juristen är även hon positiv till advokatyrkets framtid. Hon vill inte byta jobb. Till skillnad från de äldre advokatkollegerna köper hon som regel inte hushållsnära tjänster.

Om undersökningen
Undersökningen av advokater, biträdande jurister och advokatbyråer är en totalundersökning. Samtliga advokater och biträdande jurister, totalt ungefär
6 200, uppmanades att delta. En liknande undersökning har genomförts fyra gånger tidigare, senast år 2006.
2 208 webbintervjuer genomfördes med totalt 598 delägare, 361 enmansbyråer och 1 249 anställda advokater/biträdande jurister. Svarsfrekvensen blev därmed ungefär 35 procent (vid förra undersökningen var den cirka 50 procent).
Intervjuerna genomfördes under perioden 25 april–30 maj 2012.
Totalt 959 intervjuer genomfördes med delägare och innehavare till enmansbyråer. Dessa representerade 650 unika byråer.
Undersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Novus. Den finns att läsa i sin helhet på Advokatens webbplats.

Inkomst
Medianinkomsten för advokater är 625 000 kr (575 000kr) och genomsnittsinkomsten ligger på 855 000 kr.
För biträdande jurister är medianinkomsten 375 000 kr (375 000 kr) och genomsnittsinkomsten ligger på 435 000 kr.

Se hela undersökningen!

Ulrika Brandberg, Tom Knutson