Dubbelbestraffning strider mot Europakonventionen

Haparanda tingsrätt har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen om huruvida det svenska systemet med skattetillägg och straffansvar för samma gärning strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Frågan rör ett brottmål, där en fiskare i Kalixälven är åtalad för skattebrott som består i att han har lämnat oriktiga skatteuppgifter. Skatteverket har tidigare påfört fiskaren skattetillägg för de oriktiga uppgifterna.

I sitt förslag till avgörande föreslår generaladvokaten Pedro Cruz i första hand att EU-domstolen inte ska ta upp tolkningsfrågorna till prövning, eftersom domstolen saknar behörighet att pröva målet. Domstolen är obehörig eftersom målet inte handlar om Sveriges tillämpning av EU-rätten i den mening som avses i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 51.1, anser generaladvokaten.

Om domstolen ändå skulle pröva målet i sak, menar generaladvokaten i andra hand att artikel 50 i EU:s stadga inte hindrar en medlemsstat att åtala och straffa en person för brott, även om staten tidigare har påfört personen en administrativ sanktion för samma gärning – som exempelvis ett skattetillägg. Men det krävs enligt den rättsstatliga principen om förbud mot godtycklighet att domstolen kan beakta den tidigare administrativa sanktionen och kan lindra straffet vid påföljdsbestämningen i brottmålet.

Generaladvokatens slutsats är alltså att det svenska systemet med skattetillägg och skattebrottsåtal för samma gärning inte strider mot EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Men detta innebär inte att Pedro Cruz anser att den svenska dubbelbestraffningen är tillåten. Generaladvokaten analyserar mer ingående vad Europakonventionen innebär. Han kommer fram till att artikel 4 i Europakonventionens tilläggsprotokoll nummer 7 förbjuder dubbla administrativa och straffrättsliga sanktioner för en och samma gärning. Det innebär att det inte är tillåtet att inleda ett andra förfarande – vare sig det är ett administrativt förfarande eller ett brottmålsförfarande – när beslutet om en sanktion i det första förfarandet har vunnit laga kraft. Generaladvokaten hänvisar särskilt till Europadomstolens dom i målet Zolotuchin mot Ryssland från 2007, och menar att Europadomstolens praxis borde ge Haparanda tingsrätt ett mer än tillräckligt underlag för att avgöra målet om skattebrott.

Högsta domstolen har fastställt att det krävs "klart stöd" i Europakonventionen eller i Europadomstolens praxis, för att en svensk domstol ska kunna låta bli att tillämpa svensk lag som strider mot Europakonventionen. Enligt generaladvokaten Pedro Cruz bekräftar Europadomstolens nyare praxis att fiskaren i Haparanda tingsrätts mål har klart stöd för sin talan. Men EU-domstolen är inte behörig att pröva om det svenska kravet på klart stöd strider mot Europakonventionen.

Generaladvokatens förslag finns på curia.europa.eu, mål C‑617/10

Magnus Andersson