Nya spelregler gör alla till klimatjurister

2023 blev det hittills varmaste år som uppmätts på jorden, 0,6 grader varmare globalt än genomsnittet för 1991–2020. Genomsnittstemperaturen var 1,48 grader högre än den förindustriella nivån, en siffra som ligger snubblande nära det 1,5-graders mål som förhandlades fram i Parisavtalet 2015. En följd, rapporterad av bland andra EU:s klimatorgan Copernicus, var att Arktis havsis nådde rekordlåg utbredning. 

I medierna rapporterades också en lång rad extrema väderhändelser i världen: översvämningar, extremhetta och torka. Våldsamma bränder härjade under förra året, bland annat på flera populära grekiska turistöar, och bidrog ytterligare till ökade koldioxidutsläpp i atmosfären. I skrivande stund rapporteras om katastroftillstånd till följd av bränder i delar av Chile.  

Klimatförändringarna är i dag en realitet. I många delar av världen känns de redan, inpå bara kroppen och i människors hem och plånböcker, när förutsättningarna för försörjning drastiskt förändras.  Kanske är det bilderna av bränder, torka, flodvågor och svält som nu verkligen fått fart på motåtgärderna. För nu arbetas det på många håll och fronter för att bromsa och på längre sikt stoppa klimatförändringarna i världen. Inte minst är stora delar av näringslivet engagerat. Det märktes bland annat när 374 svenska företag tillsammans med fackens centralorganisationer i en debattartikel i oktober förra året uppmanade regeringen att hålla fast vid sin tidigare riktning inom klimatpolitiken, i stället för att skjuta upp satsningar på att minska utsläppen. 

Även inom EU pågår ett febrilt arbete. 2019 lanserades EU:s gröna giv, med målet att skapa ett klimatneutralt Europa till år 2050. Ur den gröna given växer nu en rad lagar med syftet att minska utsläppen av växthusgaser. I domstolar världen över driver civilsamhällesorganisationer, många gånger med unga medlemmar, mål mot stater och domstolar för att med rättssamhällets hjälp tvinga fram konkreta förändringar för att trygga mänsklighetens framtid på jorden. 

Klimaträtten ett eget område

Medan många framstegsoptimister predikar om teknikens välsignelse och potential att lösa klimatkrisen blir nu alltså juridikens betydelse för att stoppa utvecklingen allt tydligare.   

Juristerna Annette Magnusson och Anja Ipp arbetade tillsammans på Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC, där Annette länge var generalsekreterare. Tillsammans med en tredje jurist, som nu lämnat verksamheten, startade de för tre år sedan företaget Climate Change Counsel, som bland annat utbildar jurister inom klimaträtt. Redan på SCC hade de arbetat med internationell rätt och klimatfrågan. Med Climate Change Counsel tog de steget till att ägna hela sin arbetstid åt denna ödesfråga. 

Annette Magnusson och Anja Ipp konstaterar att intresset för att lära mer om de klimaträttsliga frågorna ökat rejält under det senaste året, inte minst bland advokaterna. 

– För tre år sedan när vi startade så var intresset ganska svalt här på hemmafronten. Men nu händer det verkligen saker. Det är jättespännande, säger Anja Ipp, som tror att det främst är näringslivets klimatomställning som skapat intresset hos advokater och andra jurister.

Under de första åren var uppdragen nästan uteslutande av internationell karaktär, berättar Annette Magnusson. Hon beskriver de internationella advokatbyråerna som snabbare med att fånga upp klimatfrågorna än de svenska. 

– De stora byråerna har inrättat specifika climate desks och liknande, och marknadsför klimatomställningen som ett eget verksamhetsområde, säger Annette Magnusson, som också sett allt fler nätverk av advokater och advokatbyråer som arbetar för att på olika sätta möta klienternas behov och utmaningar relaterade till klimatomställningen.

För ett år sedan undersökte Climate Change Counsel tillsammans med JP Infonet hur svenska affärsjuridiska advokatbyråer arbetade med klimatfrågorna. I undersökningen svarade då 30 procent av de tillfrågade advokaterna och juristerna på stora svenska advokatbyråer att de marknadsförde kunskap om klimatomställningen till sina klienter. 52 procent uppgav att de inte marknadsförde sådan kunskap. 

I Advokatens egen enkät genomförd i februari i år, till åtta affärsjuridiska advokatbyråer, är fördelningen annorlunda. Samtliga advokatbyråer uppger där att de erbjuder klimatrelaterad rådgivning. Undersökningarna är förvisso olika och inte riktigt jämförbara, men kanske speglar ändå svaren att advokaterna nu plockat upp klimaträtten på allvar.

Annette Magnusson och Anja Ipp menar just att det är ett nytt rättsområde som nu tar form.  

– Det ska inte ses som bara en del av miljörätten, utan klimaträtten är mycket bredare än så, säger Annette Magnusson.

Moralen tar plats

En som funderat mycket över juridikens och juristernas roll i att stoppa – eller för den delen att skapa – en klimatkatastrof är advokat David Frydlinger. Under 2023 kom han ut med en bok, Spelregler för hållbar affärsverksamhet, med undertiteln Lagar, kontrakt och moral. 

– Det som gör världen ohållbar är spelreglerna. Det är inte utsläppen utan det är spelreglerna som leder till utsläppen. Och de handlar i högsta grad om juridik, om lagar och kontrakt, hävdar David Frydlinger. 

Hans eget intresse för klimatfrågorna väcktes när han läste en av forskaren Johan Rockströms böcker och insåg hur allvarlig situationen är. David Frydlinger upptäckte också att det fanns en stor osäkerhet bland både rådgivarna och klienterna, i form av bolagsjurister, om vad klimatförändringarna och de krav som kommer för att hejda dem egentligen innebär. Spelregler för hållbar affärsverksamhet kom till för att försöka fylla igen det kunskapshålet. 

I boken behandlar David Frydlinger hur klimatfrågorna kan spela roll på en lång rad rättsområden. Han går igenom aktuell lagstiftning i Sverige och internationellt. Men han lyfter också upp frågan om moralens betydelse i affärsverksamheten och för juridiska rådgivare. 

– I grunden är det en moralisk fråga om vi ska hejda klimatförändringarna. När jag säger det får jag ofta invändningen att ”moral, det är ju helt relativt”. Men jag pratar ju om den moral som kommer från traktaterna om mänskliga rättigheter. Det är en moral som vi alla delar, för vi har ju alla undertecknat de här traktaterna, säger David Frydlinger.

Det moraliska anslaget går, enligt David Frydlinger, igen också i EU:s lagstiftningsarbete på området. Direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD), som nu trätt i kraft, målar nämligen upp en idealbild av ett företag som tar ansvar för inte bara ekonomin utan också hållbarhetsaspekter, däribland klimatet. Företaget som omfattas av direktivet ska sedan rapportera hur dess verksamhet förhåller sig till denna idealbild. Nästa steg tas sedan med det ännu inte godkända direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CS3D). 

– CSRD ålägger företag att rapportera hur de förhåller sig till idealbilden. CS3D innebär att företaget också måste uppfylla idealbilden, summerar David Frydlinger.

Berör många områden

David Frydlinger beskriver sitt engagemang i klimatfrågorna som både privat och yrkesmässigt. Dels handlar det om de egna barnen och om att kunna svara på vad han själv gjorde för att hejda utvecklingen. Dels blir det också nödvändigt att behärska området för att ge en bra rådgivning, menar han. 

– För att vara en duktig affärsadvokat måste man förstå affärerna. Att inte förstå klimatomställningen blir ungefär som att vara affärsadvokat och inte fatta AI, säger David Frydlinger.

Anja Ipp och Annette Magnusson resonerar på samma sätt. Annette Magnusson pekar på hur näringslivet i dag driver på klimatomställningen. Advokater som inte lär sig att hantera omställningen riskerar att bli irrelevanta, menar hon. 

– Om advokaterna vill fortsätta att fungera som ”trus­ted advisors” så måste de greppa den här frågan. Rollen har egentligen inte förändrats, men däremot vad som inbegrips i att vara en rådgivare att lita på, säger Annette.

Men vad är det då som advokaterna kan göra för klienterna på klimatområdet? Hur påverkar omställningen rådgivningen? Intervjupersonerna ger en rad exempel, förutom uppdrag kopplade till förnybar energi, som ju funnits ett antal år:

• Investeringar och transaktioner, där klimatrisker och andra hållbarhetsaspekter blir en allt viktigare del av den obligatoriska due diligencen. 
• Finansiering, där gröna lån och obligationer blir allt mer aktuella.   
• Konsumenträtt och marknadsföringsrätt, där företag måste akta sig för så kallad greenwashing, alltså att marknadsföra varor och tjänster som mer miljö- och klimatvänliga än de är.
• Tvister, som både kan bli fler och få en annan karaktär. Det kan handla om omställningsrelaterade kommersiella tvister inom förnybar energi eller grön teknik, men även helt nya typer av tvister. Anja förklarar att utanför Sverige syns exempel på detta, exempelvis att aktieägare stämmer bolagsstyrelser över beslut att investera fossilt, eller att civilsamhället stämmer företag med krav på utsläppsminskningar, eller att utländska investerare stämmer stater när ny klimatlagstiftning påverkar vinstmarginalen. 
• Avtal och kontrakt, som ju är grundläggande inom näringslivet och som blir ett viktigt verktyg för klienternas klimatambitioner.

Just avtal är ett område som David Frydlinger intresserat sig särskilt för, eftersom det handlar om själva spelplanen för näringslivet.

– Det är ju en av de minst diskuterade frågorna men för mig en av de mest grundläggande. Alla företags intäkter och nästan alla utgifter går via kontrakt. De har ju fundamental påverkan på hur företag agerar och inte agerar på marknaden, säger han och fortsätter: 

– Väldigt många kontrakt skrivs i dag utifrån en ekonomi som inte tar hänsyn till externa effekter, som klimatpåverkan. Här kommer det att krävas kunskap. Det behövs redan av ekonomiska skäl.

Eftersom klimatfrågan kommer upp inom så många områden tror inte David Frydlinger på att bara skapa en ny verksamhetsgrupp på advokatbyrån, eller kanske att lägga det med övriga regelfrågor inom compliance. Han berättar om att hans egen byrå nu håller på att stöpa om sin verksamhet efter den nya verkligheten. 

– Vårt arbetsnamn har varit ”sustainability beyond compliance”. Klimatfrågorna blir lätt regelfrågor, som ska checkas av i rådgivningen. I stället vill vi hjälpa företagen att ställa om. Det är i alla fall min ambition, säger David Frydlinger.

Anja Ipp och Annette Magnusson resonerar på ett likartat sätt. Just nu hjälper de flera advokatbyråer med utbildning – inte bara för en verksamhetsgrupp utan för alla.

– Det tror jag är rätt. Alla måste vara med, klimatet är en genomskärande fråga som påverkar alla verksamhetsgrupper, säger Anja Ipp.

Hon får medhåll av kollegan Annette Magnusson. 

– Man ska nog akta sig för att stoppa in klimatet i en liten box, utan i stället försöka trumma in att det här ska genomsyra allt vi gör. I all rådgivning, i alla samtal med klienter, säger hon. 

Samma tankar presenterade USA:s förre utrikesminister John Kerry, i ett tal vid American Bar Associations årsmöte 2021. Kerry, som i dag är presidentens särskilda sändebud i klimatfrågor och som var drivande bakom Parisavtalet, framhöll i talet att klimatet inte längre kan behandlas som en isolerad fråga. ”Ni är alla klimatjurister nu, vare sig ni vill det eller inte”, sa han bland annat till advokaterna på mötet, ett uttalande som Anja Ipp och Annette Magnusson återkommer till under intervjun. 

Ska kunna prövas rättsligt

David Frydlinger, liksom Annette Magnusson och Anja Ipp, fokuserar mycket på näringslivets och affärsadvokaternas ansvar för att hejda klimatförändringarna och leva upp till de nya regler som kommer. Men klimatet har i dag också letat sig in i domstolarna, i form av processer mot stater och företag som enligt de kärande inte gjort tillräckligt i krisen. Internationellt har bland annat det så kallade Urgendamålet uppmärksammats (se faktaruta), och i Sverige grubblar Högsta domstolens ledamöter just på om organisationen Auroras klimatstämning mot svenska staten ska kunna prövas i domstol (läs mer). 

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, följer utvecklingen med spänning. Han är positiv till att klimatfrågor kan prövas i domstol. 

– Det är oerhört viktigt att den möjligheten finns. I en rättsstat ska alla aktörer kunna hållas ansvariga i domstol. Även staten, säger han. Samtidigt ska domstolarna hålla sig till juridiken, och lämna klimatpolitiken till politikerna, påpekar Jonas Ebbesson. 

– Domstolen måste finnas där för att pröva om staten eller privata aktörer har brutit mot någon regel eller skyldighet som staten eller dessa aktörer ska leva upp till. Det är en helt avgörande förutsättning, säger Jonas Ebbesson.

Under vinjetten Praktisk juridik i Advokaten nr 9 2023 skrev Jonas Ebbesson just om juridikens och juristernas roll i klimatomställningen. Han presenterade en rad pågående och avslutade rättsfall. I många fall har processerna i Europa lutat sig mot Europakonventionen i sin argumentation, vilket är logiskt, anser Jonas Ebbesson. 

– Det fanns ingen som tänkte på en klimatkris när Europakonventionen utformades. Men när regelverk lever under lång tid måste de ju prövas och tillämpas och utvecklas utifrån nya förutsättningar. Europakonventionen har ju använts på information som finns på nätet, trots att internet inte fanns när regelverket skapades. Jag tycker att Europadomstolen har utvecklat sin praxis på miljöområdet på ett klokt sätt, säger han.

Europadomstolen har ännu inte avgjort några mål där konventionen tillämpas på klimatförändringarna, men det är på gång. Jonas Ebbesson är rätt övertygad om att domstolen, i linje med tidigare praxis, kommer att anse att Europakonventionen är tillämplig. 

– Jag skulle bli väldigt förvånad om den inte ansåg det. Det skulle gå i motsatt riktning mot hittillsvarande praxis och klart mot hur domstolen resonerar om andra miljöfrågor. Sen är nästa fråga hur domstolen tolkar detta ansvar. Det handlar då om vilka rimliga krav Europakonventionen kan ställa på staten, säger han. 

Förutom Europakonventionen skulle miljömål i Sverige också kunna drivas med utgångspunkt i klimatlagen, påpekar Jonas Ebbesson.

– Det anges inte exakt i klimatlagen hur mycket Sverige ska minska utsläppen. Men det står att regeringen och regeringens företrädare ska utgå från riksdagens uppställda klimatmål. Om regeringen då, som det nu tycks vara, driver en klimatpolitik som ökar våra utsläpp snarare än minskar dem, skulle det kunna aktualisera en talan utifrån klimatlagen, menar jag. 

Förutom den faktiska prövningen av sakfrågan fyller klimatmålen i domstol också en viktig symbolisk funktion, anser Jonas Ebbesson. Det handlar då om att visa att rättsstaten förmår hantera dagens hot och problem. 

– Vissa ropar på politiker som pekar med hela handen och som inte ska kunna ifrågasättas, för att demokratin är för långsam. De anser att domstolarna inte ska kunna gå in och styra på det här sättet. Jag tycker att det är en skrämmande uppfattning. Det finns inte heller något stöd för att icke-demokratiska styrningar skulle leda till effektivare klimatomställning. Rättsfallen visar att ansvaret kan prövas och klimatomställningen kan ske inom rättsstatens ramar, summerar han. 

Företagen har ansvar

Klimatförändringarna har alltså, som klimatprocesser i domstolarna visar, en stark koppling till mänskliga rättigheter. Klimatförändringarna äventyrar kort sagt rättigheter som liv, hälsa och privatliv för många människor.  Samtidigt är det historiskt sett nytt att mänskliga rättigheter, som i dag, direkt kopplas ihop med företags agerande, enligt Jonas Ebbesson.

– Traditionellt har man lagt fokus på staters ansvar för att uppfylla och säkerställa mänskliga rättigheter. Men under de senaste 15–20 åren har det skett en förskjutning mot att allt mer betona företagens ansvar för att respektera och verka i riktning för att de här mänskliga rättigheterna uppfylls, även om staterna förblir huvudansvariga för att försäkra dessa rättigheter. Bland annat har FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter fått stort genomslag, säger han. 

EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CS3D) gör den förändringen mycket tydlig. Enligt direktivet blir företag över en viss storlek skyldiga att verka för hållbarhet, inte bara i det egna företaget, utan i hela värdekedjan med leverantörer. Direktivet ska inte bara tillämpas inom Europa, utan företag ska också kunna hållas ansvariga för övertramp i hela världen. För företagens del innebär det att felaktiga beslut på klimatområdet, liksom andra hållbarhetsområden, kan bli kostsamma, både genom böter och genom att varumärket urholkas. 

– Det här är både spännande och viktig lagstiftning, som, utan att blanda ihop stater och privata aktörers roller, gör klart att det är många aktörer som har ansvar här. Företag kan inte blunda för konsekvenserna från sin egen verksamhet, men inte heller friskriva sig från vad underleverantörer och andra som de jobbar med gör, fastslår Jonas Ebbesson. 

Utvecklingen på klimaträttens område gör det viktigt för alla jurister att vara medvetna om och orienterade inom klimat- och hållbarhetsfrågor, påpekar Jonas Ebbesson. På Stockholms universitets juristutbildning finns därför ambitionen att ta upp miljö- och klimatfrågan i samtliga kurser under utbildningen. Jonas Ebbesson tror att medvetenheten kommer att bli viktigt inte minst för affärsadvokater.

– Ska du företräda ett företag på något sätt, till exempel ta fram en viss policy, så ska du inte missa de här sakerna, även om du inte har miljörätten som ditt huvudsakliga arbetsområde, säger Jonas Ebbesson, som ser det som en långsiktig process att få igenom det nya tänkandet. 

Värden ställs mot varandra

För affärsadvokaterna, och de blivande affärsadvokaterna, blir kunskapen om klimatförändringarna alltså en nödvändighet i rådgivningen, menar alla intervjupersoner. Frågan är dock om advokater också ska ha en vidare roll, att verka för en minskad klimatpåverkan även om klienterna själva inte efterfrågar det. 

I sin undersökning om affärsjuristernas syn på klimatfrågor förra året frågade Climate Change Counsel och JP Infonet advokater och jurister om de ansåg att advokater ska ta klimatomställningen i beaktande i klientrådgivningen. 12 procent svarade att advokater alltid ska ta klimatfrågorna i beaktande, och 57 procent att advokater på eget initiativ ska ta klimatomställningen i beaktande om det bedöms ha juridisk eller kommersiell inverkan på klientens verksamhet. 31 procent ansåg att advokater inte ska ta klimatfrågan i beaktande om klienten inte uttryckligen begärt det. 

I kontakten med advokatbyråer lyfte Anja Ipp och Annette Magnusson ofta fram det affärsmässigt kloka i att integrera klimatomställningen i rådgivningen. Samtidigt anser de egentligen att advokaterna har ett vidare ansvar än att bara ge råd som blir lönsamma för klienterna. 

– Vi har alla ett ansvar. Vi har ju alla barn och barnbarn, eller kusinbarn, och något slags intresse av att det finns en värld för framtida generationer. Och då ska vi ta det ansvaret på allvar, även om det betyder att vi får lite mindre pengar i fickan, säger Anja Ipp. 

Hon berättar att några stora internationella advokatbyråer har börjat att väga in klimathänsyn när nya ärenden ska antas, och att de tackar nej om klienten eller ärendet bedöms innebära en kraftigt negativ inverkan på klimatet.  Frågan om advokaters och andra konsulters ansvar för klienternas klimatavtryck diskuteras ibland i termer av ”advised emissions”, lite fritt översatt ”rådgivningens utsläpp”.

Resonemanget innebär att advokater och konsulter genom sin rådgivning medverkar till mer eller mindre klimatskadliga verksamheter. På samma sätt talar man i den finansiella sektorn om ”financed emissions”; finansierade utsläpp. I Sverige kom så sent som i januari en rapport från Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen, som kartlagt de finansierade utsläppen från de fem största bankerna i Sverige. Enligt rapporten har de fem bankerna finansierat utsläpp på 100 miljoner ton per år – dubbelt så mycket som hela Sveriges utsläpp.

Jonas Ebbesson tycker att aktieägare och även deras rådgivare har ett moraliskt ansvar att se längre än till vinsten i företaget. 

– Advokater ska upprätthålla sin integritet och också lyfta fram moraliska frågor även om det inte nödvändigtvis är juridiskt påtvingat, säger han. Men med dagens utveckling på rättsområdet, där juridiken tar större plats och kliver in på områden som man tidigare har tyckt var moraliska, räcker det egentligen ganska långt att bara ta fasta på de juridiska krav som ställs på företag, menar han. 

– Ingen rådgivare kan ju hänvisa till aktieägarnas önskemål om ökad vinst eller annat som ett skäl för att kringgå lagstiftningen. Och lagstiftningen skärps, säger han. 

Hos David Frydlinger har klimathotet väckt funderingar över advokatrollen och dess kärnvärden. 

– Det finns viktiga fundamentala värden, som klientlojaliteten. Den är förstås viktig. Men man kan inte låta bli att ställa sig frågan: Går klientlojaliteten före alla andra värden, som klimatets bästa? säger han. 

David Frydlinger tillägger att klientlojaliteten förstås finns av viktiga skäl och att den spelar en central roll i rättsstaten. Samtidigt, påpekar han, står mänskligheten inför det största existentiella hotet någonsin. Några svar har han inte i dag, men David Frydlinger välkomnar en diskussion om hur olika värden ska vägas mot varandra i advokatrollen. 

Olika syn på samfundets roll

Advokatrollen innehåller förstås andra bitar och värden än klientlojaliteten. Att advokater inte får främja orätt framgår ju av de vägledande reglerna. Sedan 2016 stadgar de vägledande reglerna också att advokater har ett ansvar för upprätthållandet av mänskliga rättigheter. * 

Kanske skulle Advokatsamfundet också kunna driva på arbetet för klimatomställningen. Det tror i alla fall intervjupersonerna. 

David Frydlinger skulle gärna se att Advokatsamfundet initierade ett samtal om advokatrollen och klimatet. 

– Mänskligheten står på spel. Och då måste vi fråga oss: Vad är det vi jobbar för? Jag vet inte svaret. Men jag deltar gärna i en diskussion. Det finns så mycket brain power i kåren, och min erfarenhet är att om vi advokater sätter oss ner så blir vi väldigt kloka tillsammans, säger han, och tillägger att Advokatsamfundet också skulle kunna erbjuda utbildning inom klimaträtt. 

Vissa advokatorganisationer, som International Bar Association och Law Society of England and Wales, har kommit med uttalanden och rekommendationer i klimatfrågan. American Bar Association uppmanade redan år 2019 sina medlemmar att engagera sig pro bono för klimatet samt att i sin rådgivning upplysa klienterna om ”de risker och möjligheter som klimatförändringen ger”. 

I Climate Change Counsels och JP Infonets undersökning uttryckte också många intervjuade advokater att de önskade vägledning från Advokatsamfundet om vad klimatförändringarna och klimatomställningen egentligen innebär för advokaterna. Andra var av rakt motsatt uppfattning och menade att klimatfrågan ligger utanför Advokatsamfundets mandat. 

Jonas Ebbesson efterlyser också ett ställningstagande från Advokatsamfundet. 

– Det vore lägligt att Advokatsamfundet också reviderade sina vägledande regler, inte minst nu om EU skärper lagstiftningen. Samfundets regler syftar ju till att upprätthålla förtroendet för advokatkåren, och det gör att advokatetiken på vissa håll bör gå längre än vad juridiken kräver, säger han. 

Det goda segrar

Så var står då advokatbyråerna inför klimatkrisen och klimatomställningen? Tydligt är i alla fall att intresset är stort. Liksom ambitionen att fånga upp och kunna ge råd omkring det lagstiftningsarbete som pågår, inte minst inom EU. Hur det bäst ska göras, och om det också innebär en förändrad advokatroll, går meningarna mer isär om.  Under tiden fortsätter temperaturen på jorden att stiga och polarisarna fortsätter att smälta. 

David Frydlinger tycker att framtiden är svår att förutse, men hoppas på den pågående förändringen av spelreglerna. Det innebär i så fall helt nya möjligheter för företag att bli konkurrenskraftiga, utifrån de nya villkoren. Samtidigt finns det en motrörelse, inte minst i USA, som är negativ till klimatomställningen. Andra är kanske i sig positiva, men anser att de drabbas av oproportionerligt tunga bördor när samhället ställer om. 

– Det kommer att bli en kamp, säger David Frydlinger, och fortsätter:

– Att mänskligheten skulle köra sig själv i botten, det tror jag faktiskt inte. Kommer det att bli jobbigt och värre än vad det är i dag? Ja, absolut. Men i slutänden så kan det samhällsbevarande och det goda segra. Det krävs mycket, men det är ju därför jag springer på det. Jag behöver det, för min egen skull, för min egen självrespekt, men också väldigt mycket för mina barn.

Även Jonas Ebbesson väljer att känna hopp om möjligheten att hejda klimatkrisen. Men det krävs arbete från alla parter. 

– Varje aktör måste göra sin del och varje liten åtgärd har betydelse. Samtidigt behövs det ju stora strukturella förändringar. Lagstiftning, institutionellt arbete, styrmedel mot företag. Och just jurister har en viktig roll för att förändringarna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt med bra styrmedel. Men också ett ansvar för att visa att omställningen kan ske inom demokratiska och rättsstatliga ramar, i stället för att vi ska drömma om en upplyst despot. 

* En advokat får inte lämna råd i syfte att motverka eller kringgå sådana mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som omfattas av 1950 års europeiska konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (med tilläggsprotokoll). En advokat bör i sin verksamhet även i övrigt verka för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter.
VRGA 2.9