Juridiken ett verktyg när politiker bryter mot lagen

– Vi gör det här för att den svenska klimatpolitiken är så pass otillräcklig att det riskerar att kränka de mänskliga rättigheterna hos unga människor som bor i Sverige i dag, säger Ida Edling, jurist och en av ungdomarna bakom målet. 

Ida räknar upp en rad brister i den svenska klimatpolitiken: att de utsläppsmål som finns inte inkluderar större delen av de utsläpp som Sverige orsakar, att målen inte är tillräckligt ambitiösa, att målen inte tillräckligt inkluderar skydd av naturliga ekosystem och slutligen att målen, som i sig är otillräckliga, inte ens uppnås. Det hörs att hon har svarat på journalisters frågor förr, samtidigt som engagemanget inte går att ta fel på. 

Planerna på att stämma staten inför domstol väcktes av en grupp unga klimataktivister när Ida och några av medgrundarna i Aurora läste på juristlinjen. Inspirationen kom från utländska klimatmål, inte minst det uppmärksammade Urgendamålet i Nederländerna. 

– Vi har valt juridiken som ett verktyg därför att ­juridiken är omöjlig att ignorera. Man kan bryta mot ­lagen, men då får det konsekvenser, säger Ida, och tillägger:

– Vi kommer med de konsekvenserna. Om staten inte uppfyller sina skyldigheter kan den till exempel bli stämd i domstol av ett gäng ungdomar.

Kritiken feltänkt

Auroras juridiska ombud, juristen Anna Rogalska Hedlund, har arbetat länge med fri- och rättighetsfrågor. Klimaträtten var däremot ny för henne när hon fick frågan om att hjälpa Aurora.

– När jag insåg att det finns en stark koppling mellan klimat och rättigheter, och att Europakonventionen faktiskt kan användas för de här frågorna, var det inte så svårt att gå in i målet. Min kompetens kan bidra, säger Anna, som beskriver frågorna i Auroramålet som både väsensskilda och exakt desamma som de hon drivit i tidigare mål. 

– Jag är van vid en konkret enskild situation, medan det här blir jättestora bedömningar och risker och väldigt mycket forskning. Men när det kokar ner så är det liksom samma gamla tolkningsmetoder och principer som tillämpas, summerar Anna. 

En vanlig invändning mot klimatmål är att de rör politiska frågor, som ska avgöras av just politiker och inte domstolar. Anna Rogalska Hedlund tycker att kritiken är viktig, men inte särskilt substantiell vid en närmare analys. Redan av regeringsformen framgår det ju att all offentlig makt utgår från folket, och att den offentliga makten ska utövas under lagarna. 

– Idén bakom kritiken är på något vis att klimatpolitik inte ska regleras i lag. Det är ju totalt feltänkt för det strider mot statsskickets grunder helt enkelt, säger Anna.

Ida Edling håller med. 

– Självklart är det våra folkvalda politiker som ska bestämma exakt vilka klimatåtgärder som vidtas. Men politiken har ju juridiska ramar att röra sig inom. Precis som på alla andra politikområden kan ju inte politiken vidta åtgärder som kränker mänskliga rättigheter, säger hon.

Rätten till prövning central

Aurora ingår i en global rörelse. Klimatmål har drivits på alla kontinenter, Antarktis undantaget, påpekar Ida Edling. Och både hon och Anna Rogalska Hedlund är övertygade om att vi kommer att få se fler klimat- och miljömål i svenska domstolar. Ida Edling lyfter fram andra överlevnadsfrågor än klimatet, som den biologiska mångfalden och skyddet för skogen, som också skulle kunna leda till processer. 

Anna pekar på att båda sidor i den pågående klimatomställningen måste få komma fram och få sin sak prövad. Det har bland annat skett i Nederländerna, där ett oljeraffinaderi gick till domstol efter att de fått sitt tillstånd indraget av klimatskäl.  Företaget vann inte gehör hos domstolen. Men rätten att få en prövning och också ta hjälp av advokater är central, anser Anna. 

– Det är ju väldigt viktigt i en demokrati, att deras perspektiv hörs och att det inte blir godtycke i hur de här sakerna hanteras, säger hon.

Det har i skrivande stund gått närmare fyra månader sedan Nacka tingsrätt skickade vidare Auroramålet till Högsta domstolen. Det är en ovanligt lång tid för att få besked om prövningstillstånd, konstaterar Anna Rogalska Hedlund, som medger att det är ett stort mål.

– Men jag tycker väl att det börjar bli dags för ett besked, säger hon. 

Både Ida och Anna hoppas förstås på prövningstillstånd. Och Anna tycker att det skulle vara konstigt om domstolen nekade tillstånd. 

– Annars förblir ju frågan obesvarad, eftersom prövningstillstånd inte är ett motiverat beslut. Det vore en besvikelse, säger hon.