Annonser

Lagar på klimatområdet

 Sveriges klimatlag (2017:720)

Sverige antog redan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk bestående av en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och klimatmål enligt vilka Sverige ska uppnå nettonoll-utsläpp senast 2045. 

Klimatlagen trädde i kraft 2018 och innebär en skyldighet för regeringen att föra en politik som utgår från klimatmålen samt att regelbundet rapportera om utvecklingen i form av en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. I handlingsplanen ska regeringen visa hur regeringens politik bidrar till att nå utsläppsmålen. 

Den första handlingsplanen presenterades i form av en proposition, med en rad förslag, år 2019. 2023 års handlingsplan var mer blygsam. Regeringen valde att informera riksdagen om klimatarbetet i form av en skrivelse, som inte debatteras i kammaren. 

EU:s klimaträttsliga arbete 

EU:s gröna giv (eng. the European Green Deal) omfattar en rad initiativ för att minska växthusgasutsläppen, främja förnybar energi och frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. Ytterst syftar satsningen till att göra Europa till världens första koldioxidneutrala kontinent senast år 2050. 

Klimatmålen i den gröna given blev till juridiskt bindande åtaganden i EU:s klimatlag, som antogs år 2021. Samma år antog EU-kommissionen ”Fit for 55” – ett lagstiftningspaket som ska verkställa de bindande klimatmålen och sänka EU:s koldioxidutsläpp med 55 procent till år 2030.

Hela klimatpaketet, som omfattar alla samhällets sektorer, antogs av EU i slutet av 2023, och har nu gradvis börjat träda i kraft. Några av lagarna är Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) samt Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD eller CS3D). 

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

Den 5 januari 2023 trädde det europeiska direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD) i kraft. Direktivet syftar till att ge investerare och andra intressenter tillgång till den information de behöver för att bedöma företagens påverkan på människor och miljön, samt för investerare att bedöma finansiella risker och möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringar och andra hållbarhetsfrågor.

CSRD omfattar stora företag samt noterade små och medelstora bolag, som nu alltså blir skyldiga att rapportera om hållbarhet. Rapporteringen ska göras i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Standarderna har utvecklats av EFRAG, tidigare känt som European Financial Reporting Advisory Group, en oberoende organisation som samlar olika intressenter.

De första företagen kommer att behöva tillämpa de nya reglerna för första gången under det finansiella året 2024, för rapporter som publiceras 2025.

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D)

Direktivet, som ännu inte är antaget, innebär krav på att stora företag ska identifiera, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjor.

Syftet med CS3D är att främja hållbart och ansvarsfullt företagsbeteende samt att förankra mänskliga rättigheter och miljööverväganden i företagens verksamhet och företagsstyrning. Enligt kommissionens presentation ska de nya reglerna säkerställa att företag hanterar negativa påverkningar av sina handlingar, inklusive i sina värdekedjor inom och utanför Europa.

Företag som inte följer reglerna ska drabbas av sanktioner, enligt förslaget böter på minst 5 procent av företagets globala omsättning. Företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot reglerna blir också civilrättsligt ansvarigt för skador som uppstår på fysiska eller juridiska personer. 

Ett första förslag till direktiv presenterades av EU-kommissionen år 2022. I december 2023 nåddes politisk överenskommelse mellan EU-parlamentet och ministerrådet om CS3D. Planen var då att direktivet skulle godkännas och formellt antas av Europeiska rådet och EU-parlamentet under början av 2024, för att sedan implementeras stegvis från 2027. 

Processen kan dock bli mer komplicerad än vad som först förväntades. I början av februari bröts den politiska enigheten upp när Tyskland plötsligt sade sig vara emot direktivet. Frågan plockades därefter bort från ministerrådets möte den 9 februari.  Även Sveriges regering uttryckte farhågor om att de nya reglerna skulle kunna bli allt för betungande för företagen. Flera stora företag, däribland Ikea och Axfood, uttryckte dock sitt stöd för CS3D. 

Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR)

Förordningen som antogs av Europeiska kommissionen våren 2019 och trädde i kraft den 10 mars 2021 syftar till att främja hållbarhet i finanssektorn genom att införa obligatoriska krav på ESG-rapportering för tillgångsförvaltare och andra finansmarknadsaktörer. Detta inkluderar krav på att rapportera om hållbarhetsrisker, hållbarhetsmål och hur dessa påverkar investeringsbesluten.

De folkrättsliga grunderna  för klimaträtten

Grunden för den internationella klimaträtten lades med FN:s klimatkonvention, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), som antogs vid Earth Summit i Rio de Janeiro 1992 av 195 parter (194 stater samt Europeiska unionen).

Konventionen slår fast den grundläggande principen om gemensamt men differentierat ansvar (”common but differentiated responsibilities”), alltså att världens länder delar ansvaret för att hantera klimatförändringar, men har olika ansvar beroende på historiska utsläpp och ekonomisk kapacitet. 

Parterna till konventionen möts årligen vid en konferens, Conference of the Parties (COP), för att diskutera tillämpningen av konventionen.  Vid COP3 år 1997 antogs Kyotoprotokollet, som innehöll juridiskt bindande mål för industriländernas utsläpp av växthusgaser. Här lades även grunden till handel med utsläppsrätter. Kyoto­protokollet trädde i kraft 2005. 

COP21 2015 resulterade i Parisavtalet, den hittills mest omfattande överenskommelsen inom internationell klimaträtt. Avtalet lägger fast målet att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader över förindustriella nivåer, och att man ska sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. 

2023 års möte i Dubai var det 28:e i ordningen, därav beteckningen COP28. COP28 resulterade i en överenskommelse att påbörja omställningen från fossila bränslen i energisystemet (”The UEA Consensus”).  

Klimatförändringarna påverkar och kan komma att påverka livet på jorden på grundläggande vis. Därför ingår även de olika instrumenten för mänskliga rättigheter i det klimatjuridiska ramverket, såsom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Många klimatrelaterade rättsprocesser har baserats på just mänskliga rättigheter. Inom Europa åberopas också Europakonventionen i dessa fall. 

Utöver de bindande folkrättsliga traktaten finns också så kallad soft law på området. FN:s generalförsamling publicerade 2022 en resolution som erkänner alla människors rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Andra exempel är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (2011) och Agenda 2030, där världssamfundet kom överens om de 17 globala hållbarhetsmålen.