Notiser

Ytterligare söktjänster granskas

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har inlett tillsyn mot ytterligare två söktjänstföretag som tillhandahåller personuppgifter om större delen av Sveriges befolkning, Upplysning Checknode AB med söktjänsten Upplysning.se och Nusvar AB med söktjänsten Mrkoll.se. Granskningen fokuserar på företagens agerande när personer vill få sina uppgifter borttagna från söktjänsterna.

Domstolsverket förbereder ny form

Domstolsverket har nu inlett arbetet med att ta fram ett förslag på hur en ny domstolsadministration ska ledas. Uppdraget bygger på regeringens proposition om att stärka demokratin och domstolarnas oberoende. I arbetet ingår bland annat att ta fram en tydlig och fungerande process som gör det möjligt för domstolarna att nominera ledamöter till styrelsen för den centrala domstolsadministrationen, samt att undersöka om samma process kan användas när domstolar föreslår ledamöter till Domarnämnden.

Arbetet bygger på förslagen i propositionen Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (prop. 2024/25:165). Propositionen är ännu inte antagen av riksdagen.

Barns rätt att höras ska stärkas

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur barns rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas.  Utredningen ska bland annat analysera behovet av juridiskt biträde för barn samt hur stödet till barn kan stärkas under rättsprocessen.

Utredare blir hovrättsrådet Ulrika Ihrfelt, som ska redovisa uppdraget senast den 24 augusti 2026.

Jourtaxa ska prövas i HFD

Ska ett offentligt biträde som talat med sin huvudman en fredag kväll få högre ersättning för sitt arbete än den vanliga timkostnadsnormen? Den frågan ska Högsta förvaltningsdomstolen pröva, sedan domstolen beviljat prövningstillstånd.

Advokaten, som var förordnad som offentligt biträde  i ett LVM-mål, begärde i sin kostnadsräkning ersättning med  3 175 kronor i timmen, i stället för ordinarie 1 586 kr, för ett samtal med klienten utanför kontorstid. Både förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg dock att det saknas uttryckligt rättsligt stöd för att avvika från den ordinarie timkostnadsnormen i detta fall. 

En av rättens ledamöter var skiljaktig och ansåg att den högre ersättningen borde godkännas. 

HFD mål nr 1989-25, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 823-25

Nej till ombudskostnader i strid om sjukpenning

En kvinna som vunnit mot Försäkringskassan i förvaltningsrätten, och fått rätt till sjukpenning, har trots framgången ingen rätt till ersättning för sina ombudskostnader. Det beslutade Justitiekanslern i juli. 

Ärendet gällde en kvinna, som varit sjukskriven en längre tid, men under två perioder fått avslag på ansökan om sjukpenning från Försäkringskassan. Kvinnan fick rätt i förvaltningsrätten, efter att ha anlitat ett juridiskt ombud. Hon begärde därefter skadestånd från staten med 181 520 kr för ombudskostnader i förvaltningsdomstolarna, plus ersättning för kränkning.

JK avslog efter prövning anspråket, och anser inte att rätten till en rättvis rättegång kränkts. JK konstaterar bland annat att det ”ställs låga processuella krav på enskilda i förvaltningsmål” och att det inte krävs ett ombud för att föra sin talan eller överklaga till en högre instans.

JK, diarienr 2025/2352, beslut 24 juli 2025

Wesslau Söderqvist splittras

Wesslau Söderqvist Advokatbyrå har delat upp sig i två delar. De sex kontor, med omkring 60 medarbetare, som tidigare utgjorde Gärde Wesslau fortsätter framöver under namnet Wesslau Advokatbyrå. Stockholmskontoret bildar från halvårsskiftet den egna firman HSA Söderqvist. 

Wesslau Söderqvist bildades 2016, när Gärde Wesslau gick ihop med Stockholmsbyrån Hökerberg & Söderqvist.

Utredare: Nej till tiggeriförbud

Det finns inget behov av att införa ett nationellt förbud mot tiggeri. Det konstaterade regeringens utredare Krister Thelin, när han i slutet av juni redovisade sitt utredningsuppdrag från regeringen. Enligt utredaren har problemen med tiggeri minskat, och de kan hanteras genom lokala ordningsföreskrifter i kommunerna.

Utredaren pekar dessutom på att ett nationellt förbud riskerar att leda till att mänskliga rättigheter åsidosätts och att det kan uppstå konflikter såväl med diskrimineringsförbudet som med Sveriges skyldigheter vad gäller stöd, skydd och lagföring vid människohandelsbrotten i 4 kap. brottsbalken.

Ett nationellt förbud mot tiggeri (SOU 2025:83)

DLA Piper samarbetar om AI

DLA Piper har inlett ett strategiskt samarbete med företaget Newcode.ai i syfte att utforska agentbaserade AI-lösningar i byråns verksamhet i Sverige, Norge och Finland. Samarbetet utgör, enligt ett pressmeddelande, ett viktigt steg i DLA Pipers långsiktiga strävan att förbättra och effektivisera juridiska processer genom tillämpning av avancerad teknologi. En representant från Newcode.ai kommer nu att arbeta på plats hos DLA Piper, för att tillsammans med byråns jurister utveckla AI-baserade arbetsflöden som är anpassade till praktiska juridiska behov.

Sverige ledande i IP-investeringar

Sverige är det land i världen där investeringarna i immateriella tillgångar utgör störst andel av BNP. Enligt rapporten World Intangible Investment Highlights 2025 som presenterades i juli utgör immateriella investeringar nu 16 procent av Sveriges BNP, en ökning från knappt 12 procent år 1995. 

Sveriges totala investeringar i immateriella tillgångar uppgick enligt rapporten till drygt 1 200 miljarder kronor under 2024. Rapporten World Intangible Investment Highlights 2025 sammanställs av WIPO (World Intellectual Property Organization) i samarbete med Luiss Business School.

SCC:s styrelse driver på jämställdheten

Totalt 211 skiljedomare från totalt 26 olika länder utsågs vid SCC skilje­doms­institut under 2024. Av skiljedomarna var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Det visar statistik från SCC. Precis som tidigare år utgjorde kvinnorna en betydligt större andel bland de domare som utsågs av SCC:s styrelse – i år 57 procent – än bland de partsutsedda skiljedomarna (28 procent). 

Unga kriminella kända av soc

De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten. Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk. Det visar en studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerat under sommaren.

Brå: Barn under 15 år som begår allvarliga brott