Arbetet med konventionen om skydd för advokatyrket går vidare

Sedan Sverige tillsammans med 16 andra medlemsländer undertecknade Europarådets konvention om skydd för advokatyrket vid en ceremoni i Luxemburg i maj har också Bulgarien anslutit sig till undertecknarländerna, som därmed är totalt 18. Konventionen är det första juridiskt bindande internationella instrument som syftar till att skydda advokatyrket och därmed också den enskildes möjlighet att tillvarata sina rättigheter.

Konventionen skyddar både advokater och deras yrkesorganisationer. Den reglerar advokaters rätt att utöva sitt yrke och deras yttrandefrihet samt disciplinåtgärder och särskilda skyddsåtgärder för advokater och advokatorganisationer. Konventionen fastslår att advokatorganisationer ska vara oberoende och självstyrande och att det är statens ansvar att garantera oberoendet. Staten är också ansvarig för att utreda kränkningar av de skyddades rättigheter.

Bakgrunden till konventionen är advokaternas avgörande roll för att upprätthålla rättsstaten och säkerställa allas tillgång till rättvisa.

Advokat Jan E. Frydman, chef för den svenska delegationen till Rådet för de
europeiska advokatsamfunden (CCBE), konstaterar att åtta länder nu måste ratificera konventionen för att den ska träda i kraft, varav sex av Europarådets medlemmar.

– Sedan ska länderna inkorporera eller transformera konventionen i sin lagstiftning. Det kanske kan röra sig om ett par år innan konventionen är i kraft, men det kan också gå fortare, säger han.

Jan E. Frydman berättar att CCBE har spelat en central roll i arbetet med konventionen. CCBE tog initiativet till att skapa en konvention för nio år sedan. Därefter har CCBE ingått i arbetsgrupper nära Europarådet för att utveckla konventionen.

Charlotte Kugelberg är statssekreterare i Justitiedepartementet. Det var hon som undertecknade konventionen för Sveriges räkning i maj. I juni talade hon om konventionen i Advokatsamfundspodden.

”Konventionen är ett otroligt viktigt inslag i rättsstaten och vår demokrati. Den visar verkligen att Europa vill gå i främsta linjen för advokater. Jag är väldigt stolt och glad över att Sverige var bland de första länderna som skrev på den här konventionen”, sa Charlotte Kugelberg.

Jan E. Frydman förklarar att en viktig aspekt med konventionen är att klienter får möjligheter att utöva sina rättigheter genom att anlita advokater som inte behöver vara rädda eller ta ovidkommande hänsyn till sin karriär, sin hälsa eller sitt liv.

– Rent konkret är konventionen ägnad att skydda exempelvis advokatsekretessen som är mycket viktig: Man ska kunna gå till en advokat utan att vara rädd för att övervakas eller avlyssnas. Konventionen ska också skydda advokater mot repressalier om de tar en viss sorts ärenden, till exempel ett ärende mot en stat. Staten kan ha synpunkter på det, men det får den inte ha enligt konventionen, säger Jan E. Frydman.

Karin Åhman är professor i statsrätt vid Stockholms universitet. Hon framhåller att oberoende advokater är grundläggande för rättsstaten:

– Har man ingen som bevakar rättsstaten och ser till att den genomförs i praktiken, så får vi ingen rättsstat. Varje generation måste bevaka och hantera rättsstatsfrågor. Det är inte bara advokater, utan också domstolar, åklagare och andra rättsliga aktörer som har ansvar att göra detta. Men advokaterna har en särskild ställning, eftersom de är länkar till de enskilda personer och företag som processar eller har att göra med myndigheterna, säger hon.

Jan E. Frydman konstaterar att konventionen behövs även i Sverige. Han understryker att konventionen garanterar advokatsamfundens oberoende gentemot statsmakten.

– Det har faktiskt förekommit förslag om att Sveriges advokatsamfund ska stå under statlig tillsyn och till och med att Sverige skulle förstatliga alla advokatbyråer. Det är någonting som konventionen hindrar, säger han.

Charlotte Kugelberg framhöll i Advokatsamfundspodden att hon tycker att det oberoende som konventionen statuerar är angeläget.

”När det gäller till exempel tillsynsfrågor är det extremt viktigt att ett oberoende organ har hand om de uppgifterna. Och det är något som konventionen tar upp”, sa hon.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander framhåller att konventionen behövs på en principiell nivå för att kunna behålla oberoendet, så att staten inte i sämre tider ska kunna kontrollera advokaterna eller förknippa advokater med de brott som deras klienter är misstänkta för. Hon pekade på länder i Europa där konventionen är särskilt angelägen, till exempel Turkiet där advokater har blivit fängslade på grund av sitt arbete för sina klienter.

– Jag vill också nämna utvecklingen i USA, där man vill förbjuda advokater att ta sig an vissa klienter. Det påminner om att det finns risk även i demokratier att man ifrågasätter advokaternas oberoende, säger hon.

Jan E. Frydman har uppfattningen att advokater upplever en större hotbild både i Sverige och i övriga Europa.

– Vi gjorde en undersökning om detta inom CCBE förra året. Där intervjuades 30 000 advokater i Europa, och ungefär hälften svarade att de har utsatts för någon form av hot. Det var oftast verbala hot, men 12 procent hade faktiskt utsatts för fysiskt våld. På europeisk nivå är det en betydande ökande trend. I Sverige är det inte lika vanligt, men det är ändå något som ökar, sa han.

Jan E. Frydman berättar att eftersom det rör sig om en rättsligt bindande konvention, finns det en mekanism som ser till att den efterlevs: När konventionen är i kraft kommer Europarådets expertgrupp GRAVO att följa upp konventionen årligen, vid behov med landbesök. GRAVO kommer att agera på anmälningar från advokatsamfund eller advokater och utreda om det inträffar brott mot konventionen.

Charlotte Kugelberg förklarade att det som återstår för Sverige är att avgöra hur konventionen ska införlivas i svensk rätt. Sedan ska den underställas riksdagens beslut och ratificeras. Hon menade att det är lämpligt att en utredning får titta på hur konventionen ska genomföras i Sverige för att få bäst effekt.

”Där är det naturligt att Advokatsamfundet är med som expert och har en viktig röst”, sa hon.

Jan E. Frydman tror inte att konventionen medför några dramatiska förändringar i Sverige, men mindre reformer behövs. Till exempel föreskriver konventionen att alla beslut om disciplinära åtgärder måste kunna överklagas.

– I disciplinförfaranden i Advokatsamfundet kan de strängaste påföljderna, vid uteslutning eller straffavgifter, överklagas. Men vid mindre stränga påföljder finns inte möjlighet att överklaga. Det kommer att behöva ändras, sa han.

Jan E. Frydman tror också att det behöver utredas hur Sverige hanterar skyldigheten att erbjuda skydd till advokater.

– Polisen och kanske andra organ måste till exempel säkert finnas tillgängliga i större utsträckning för att skydda advokater som upplever hot, säger han.

Advokatsamfundet har hemställt hos regeringen om att införa en straffskärpningsgrund för brott som en advokat utsätts för i sin yrkesutövning.
I Advokatsamfundspodden konstaterade Charlotte Kugelberg att domare och åklagare har ett särskilt straffrättsligt skydd i sin kapacitet av offentliga aktörer, men det skyddet har inte advokater. Hon menade att frågan om en straffskärpningsgrund är intressant att se på.

”Ett naturligt sätt skulle kunna vara att, om vi tillsätter en utredning när det gäller advokatkonventionen, också titta på den frågan”, sa hon.