Snål taxa skapar trassel för advokaterna

I maj 2023 skrev över 1 100 advokater under en  protestskrivelse mot planerna på att införa en taxa i förordnandemål. Stockholms försvararkollegium ville gå längre än till skrivelser och förordade att advokater skulle gå ut i strejk om taxan genomfördes. Strejkplanerna fick dock inte tillräckligt mycket stöd, och i juni 2023 blev taxan, som baseras just på förhörstiden, verklighet.  

Advokat Jimmy Schiöld var en av dem som reagerade starkt när den nya taxan presenterades, och var drivande i försöken att mobilisera en advokatstrejk. Han står fast vid sin kritik mot taxan. 

– Jag begär nästan alltid avsteg från den taxan. Inte för att jag vill vara motvalls eller så, utan det är bara för att taxan är ju helt uppåt väggarna fel satt, säger Jimmy.

ör att visa hur fel taxan kan slå går Jimmy igenom de olika posterna som den ska täcka. Han konstaterar att det viktigaste momentet inte alls ryms – mötet med klienten inför ett förhör. 

– Det mötet är ju oftast kanske dubbelt så långt som själva förhöret eller ännu längre, konstaterar Jimmy.

Jimmy Schiöld jämför förordnandetaxan med Bolagsverkets taxor vid likvidationsuppdrag, som har större marginal. Resultatet blir att han som likvidator går plus på vissa uppdrag och minus på andra, och i slutänden blir nivån ganska bra. Någon sådan marginal finns inte i förordnandetaxan. 

– Nu är ju förhörstiden en ganska dålig måttstock egentligen. Men om man nu ska ha det skulle det krävas minst en dubblering av nivåerna, säger Jimmy.

Skapar osäkerhet 

Att förhörstiden är ett dåligt mått var också den främsta kritiken mot taxan när den infördes. De stora protesterna fick både Domstolsverket och Advokatsamfundet att snabbt förbereda för att kunna utvärdera hur taxan fun­gerade i praktiken.

Två olika utvärderingar, genomförda på olika sätt, presenterades i april i år.  Resultaten är delvis samstämmiga. Taxan har använts i de flesta fall där den är tillämplig. I de fall där advokater begärt att den ska frångås har domstolarna också varit tämligen generösa med att medge en högre (eller i några fall faktiskt lägre) ersättning. 

Där slutar också samstämmigheten. För medan Domstolsverket anser att taxan fungerat väl är Advokatsamfundet betydligt mer kritiskt och lyfter fram ”behovet av att justera taxan för att bättre återspegla arbetsbördan och målens komplexitet”.

Och de intervjuade advokaterna håller med. Advokat Thomas Bodström lyfter fram just det orimliga i att basera ersättningen på förhörstiden. Systemet slår ofta fel, inte minst i ärenden där klienten har koppling till gängkriminalitet, påpekar han.

– De målen kräver oerhört mycket förberedelser och tar verkligen mycket tid i anspråk. Men klienten vill inte ha några förhör, och när det väl blir förhör kan de vara över på åtta minuter, för klienten säger bara ”inga kommentarer”, säger han.

Även Sabina Saidi anser att taxan bygger på en felaktig grund. En advokat kan ju nämligen aldrig säkert veta, om än kanske ana, vilka mål som blir förordnandemål, när arbetet inleds.

– Det största problemet med taxan är att den är oförutsägbar. Du vet inte om du kommer att få betalt för ditt arbete. Det tycker jag påverkar rättssäkerheten, säger hon och tillägger att hon i många fall går back på just förordnandemålen nu sedan taxan infördes.

Tid blir tvistefråga

Förutom grundproblematiken med taxan pekar advokaterna också på en del bieffekter av taxan, som kanske inte var väntade. Ett exempel är att det blir viktigt att helt fastslå när ett förhör startar och avslutas. Där går meningarna isär, har det visat sig. 

Ann Bergström har fått uppleva just detta: att hon kommer till förhöret kanske klockan tio, men polisen startar klockan för förhöret först när den första frågan ställs, efter kanske 20 minuter eller en halvtimme. På samma sätt tycks inte polisen räkna in genomgången av förhöret efter utfrågningen. 

– Min uppfattning är att när en misstänkt och en försvarare kommer och pratar med polisen, då är det ett förhör. Det finns inga övriga samtal. Förhöret startar när man sätter sig ner och börjar prata. Och det är så jag kommer att notera förhörstiden, säger hon, och tillägger att en kollega talat med lagmannen vid Umeå tingsrätt om detta och fått medhåll.

Poly Jensell har upplevt samma sak. Sedan taxan infördes har hon därför tagit för vana att begära att polisen för till protokollet vilka tider som förhöret startat och avslutats enligt henne.

Carl-Oskar Morgården tycker inte att införandet av taxan har fått så dramatiska konsekvenser som många varnade för. Han uppger att han anpassat sitt arbetssätt till de nya förutsättningarna i de mål som kan befaras bli förordnandemål. 

– Jag och mina kolleger tar i större utsträckning de förhören på telefonen. Det är en praktisk skillnad som jag har implementerat. Vi kan inte prioritera att sitta och åka till ett sådant förhör och träffa klienten en halvtimme innan, säger han. Även om Carl-Oskar fortfarande anser att han gör ett fullgott arbete i förordnandemålen så kan det förstås vara negativt för klienten att han inte är på plats vid förhöret, konstaterar han.

Finns misstycke

Både Advokatsamfundets och Domstolsverkets utvärdering visar att tingsrätterna hittills varit ganska generösa med att frångå taxan, där advokater krävt detta. Jimmy Schiöld är en av de advokater som ofta begär avsteg från taxan. Det brukar löna  sig.  

– Som seriös advokat har jag ett möte med min klient före förhöret. Då skriver jag det i kostnadsräkningen, att jag har haft möte med min klient för att det behövdes, och därför har tiden överstigit det som är gränsvärdet. Då har jag faktiskt nästan alltid fått det beviljat, berättar han.

Domstolarnas öppenhet för att frångå taxan har gjort att reformen inte riktigt blivit så illa som Jimmy befarade att den skulle bli. 

– Jag tror inte att domarna står helt och hållet bakom de här nya reglerna heller. Min uppfattning är att inte heller de tycker att reglerna är rimliga, säger han.

Även Poly Jensell begär ofta att taxan ska frångås. För hennes del har det inte fått lika goda resultat. 

– Det hjälper inte! Nästan kategoriskt så blir beslutet från domstolen att de anser att de inte finner skäl att frångå, säger Poly.

Det främsta undantaget är när uppdraget utförts under kvällar, nätter och helger, konstaterar hon. Argumentet att klienten är ung och har behövt mycket tid fungerar sämre.

Däremot tycker sig Poly ha märkt att hon lättare får gehör för avsteg från taxan när hon är målsägandebiträde än som försvarare. Upplevelsen får också stöd i Domstolsverkets utvärdering, som pekar på en liknande tendens.

Sabina Saidi, Carl-Oskar Morgården och Ann Bergström har inte alls varit lika flitiga i att argumentera för att taxan ska frångås. Sabina och Carl-Oskar har gjort det varsin gång, Ann aldrig. 

Så vilka är känslorna kring taxan nu, tio månader efter införandet. Flera av advokaterna låter lite uppgivna. Jimmy Schiöld formulerar vad han hör i försvarar­kretsar:

– Den direkta upprördheten har väl lagt sig lite. Men det finns fortfarande ett misstycke. Tidigare har man som brottmålsadvokat känt sig som en del av rättssamhället. Det är ett prestigefyllt, fint och viktigt uppdrag. Nu är signalvärdet att det inte är så viktigt längre.