Annonser

Replik

Notarietjänstgöring är en värdefull merit

Notarietjänstgöring är fortfarande en värdefull merit vid arbete som advokat och kan vara dispensgrundande. Det skriver Eva-Maj Mühlenbock, Advokatsamfundets ordförande.

Replik på Carl-Johan Wärns debattinlägg.

Som alltid när praxis ändras tar det viss tid innan den fått genomslag och de som berörs av densamma hunnit uppfatta det nya ”rättsläget”. Så är uppenbarligen fallet också när det gäller frågan om dispens vid ansökan om inträde i Advokatsamfundet. Advokat Carl-Johan Wärns kritik är i det avseendet förståelig. Advokatsamfundet har emellertid allt sedan ändringen informerat om den nya praxisen vid Advokatexamens delkurser, vilket bör ha nått merparten av dem som ansökt om inträde under föregående år. Vidare har även anvisningarna för ansökan om inträde förtydligats och en ny ansökningsblankett tagits fram för att åskådliggöra att dispens är ett undantag från huvudregeln som kräver särskilda skäl för att sådan ska medges.

När det gäller frågan om notarietjänstgöringens vikt vid ansökan om dispens får jag hänvisa till generalsekreterarens replik på advokat Mikael Niklassons debatt i föregående nummer av tidskriften (Advokaten nr 1 2022, s. 36 f.). Som framgår där anser styrelsen fortfarande att notarietjänstgöring är en värdefull merit vid arbete som advokat och kan vara dispensgrundande. Det beviljas också alltjämt regelbundet dispens där den dispensgrundande tiden hämtas just från notarietjänstgöring. Att dispens med grund i notarietjänstgöring skulle nekas även i sådana fall där dispens enbart sökts med någon enstaka månad är inte en bild jag delar, utan i de fallen har det även förelegat någon annan omständighet som talat mot dispens, till exempel att referensunderlaget varit begränsat eller att sökanden fått kritik som inte kunnat bortses från.

När det gäller Carl-Johan Wärns synpunkter i den senare delen är det svårt att se varför ”hotet” om kritik mot en dispenssökande biträdande jurist skulle framstå som större än för den som söker inträde utan dispens. I samtliga fall där kritik riktas mot en sökande kommuniceras denna med sökanden som ges möjlighet att bemöta det som framförts. Styrelsen går givetvis också igenom varje sådant ärende och gör en noggrann bedömning av om kritiken kan anses ha fog för sig eller inte. I det avseendet är jag helt trygg med att styrelsen har både den kunskap och erfarenhet som krävs för att identifiera till exempel sådana ”svepande motiveringar” som Carl-Johan Wärn nämner.

När det slutligen gäller situationen för biträdande jurister och advokater som agerar mot bättre vetande kan jag försäkra att det är frågor som står högt på dagordningen för samfundet. Men vad som görs och vad som gjorts i dessa avseenden låter sig inte redovisas inom ramen för denna replik.

Eva-Maj Mühlenbock
Advokatsamfundets ordförande